Frigörande och lekfull internetutbildning

För att internet ska bli den feministiska utopi det har potential att bli krävs en revolution. Blaue Frau hjälper tillsammans med en arbetsgrupp oss på vägen.

35 Jag och några skådespelare. Arbetsgrupp: Sonja Ahlfors (Blaue Frau/FIN), Lidia Bäck (FIN), Bergdís Júlía Jóhannsdóttir (IS), Sepideh Khodarahmi (SE), Nina Matthis (SE), Klara Wenner Tångring (SE), Joanna Wingren (Blaue Frau/FIN), Stefan Åkesson (Poste Restante/SE). Ljus: Meri Ekola. Kostym: Malin Nyqvist. Scenografikonsult: Kristina Sedlerova. Teknisk samordnare: Jesper Karlsson. Videoredigering: Anna-Sofia Nylund. Musik & Ljud: Stefan Johansson. Skräddare: Sanna Pietila. Grafisk design: Johan Isaksson. Gästande skådespelare på Lilla Teatern Pia Runnakko.

Premiär på Lilla Teatern 16.2.

Sju skådespelerskor från Norden som har träffats över internet. Tanken att internet har potential att bli en feministisk utopi. För det måste individer som använder internet genomgå revolutionär träning. Alltså har gruppen skapat en utbildning under vilken de praktiskt delar med sig av skådespelerskans yrkeshemligheter – erfarenheter från teaterns 2500-åriga tradition – för att ge kursdeltagarna verktyg och strategier för att underlätta den egna jagframställan på nätet.

Resultatet är den interaktiva, immersiva föreställningen 35 Jag och några skådespelare som nu gästspelar några gånger på Lilla Teatern. Föreställningen är producerad av Blaue Frau tillsammans med Stefan Åkesson från svenska performancegruppen Poste Restante.

Arbetsgruppen har tagit över Lilla Teaterns korridorer och bakrum och skapat olika stationer där deltagarna – högst 35 per föreställning – får ta emot sin utbildning. Var och en har en personlig utbildningsväg, och alla får alltså inte prova på samtliga stationer.

Innan vi anlänt till teatern har vi fått instruktioner om en klädkod: svart nertill och vitt upptill. Innan utbildningen börjar ikläs vi dessutom en färgrann sköld – vad dess syfte är, får var och en själv begrunda. Den är ett lika stort frågetecken som skådespelerskornas absurda klädhelheter. Bra så.

Lek på fullt allvar

Utbildningen är tämligen förbryllande, ett kontrollerat kaos känns det som, och handlar inte enbart om hur en kan framställa sig själv på internet. Främst handlar den om frigörelse, njutning och att inte döma sig själv – åtminstone min personliga utbildningsväg gör det, om de övrigas kan jag inte uttala mig.

Först förs jag och några till in i ett litet mörkt rum där en bara får viska: ASMR-rummet, autonomous sensory meridian response. Detta är tydligen ett stort internetfenomen. ASMR är, enligt Wikipedia, ett "fenomen som kännetecknas av en distinkt, angenämt kittlande känsla i huvudet, hårbotten, ryggen eller andra delar av kroppen som en reaktion på visuell, audiell, taktil, luktmässig eller kognitiv stimulation." I rummet får vi således prova hur olika stimuli kan ge njutning, och vi uppmanas dela med oss av våra erfarenheter, vår njutning, online. Det är njutning bortom maktförhållanden.

Efter en lång stund i den meditativa stämningen känns det svårt att gå vidare till nästa station, men den visar sig vara lika mjuk. Den handlar om hur en värderar och ser sig själv, vilka definitioner en ger sig själv. Syfte: inte döma.

Härnäst kritiseras det prestationsinriktade sättet att förhålla sig till fysisk rörelse – vi ska få röra på oss på ett sätt som ger njutning, inte fokusera på tävling eller banting eller utseende. Den här discodansen mot en vägg som inte dömer är också skön.

Min sista station är en selfie-verkstad, den station som mest direkt tangerar sociala medier och identitetsskapandet där.

Den förvirrade känslan efter den två timmar långa utbildningen är egentligen rätt angenäm. Kvällen har varit minst sagt oväntad och faktiskt befriande. Arbetsgruppen ger prov på fantastisk kreativitet – jag hade gärna tagit del av alla stationer – och trots lekfullheten och spexandet är undertonen seriös: en vilja att på riktigt förändra. Krossa patriarkatet.

Efter föreställningarna på Lilla Teatern turnerar föreställningen i Norden 2018-2019.

Sonja Mäkelä Teaterkritiker

Genominformation förutspås ge bättre hälsa – men vad är ett genom egentligen?

Människans arvsmassa, hennes genom, är som ett bibliotek med oerhört mycket information. Därför väntas genominformation ge svar på många frågor om sjukdomar. 23.5.2018 - 00.00