Fria tankar

Den fria forskaren med sin vassa penna har sällan varit diktatorns bästa vän.

Alla upplever stunder då man funderar om livet ändå skulle kännas bättre om man hade ett annat jobb. När dessa tankar kryper fram börjar man vanligen räkna upp de positiva och negativa sidorna i ens eget arbete. När det gäller det akademiska värvet finns det en fördel framför andra: friheten.

Som forskare får jag forska vad jag vill. Ingen har rätt att bestämma vad jag ska vara intresserad av. Vet ni, det om något är en hisnande förmån, något som överväger det mesta som andra typer av jobb kan erbjuda. Givetvis styrs vi forskare alltmer mot områden där det finns extern finansiering, men det oaktat är den grundläggande frågan klar. Jag bestämmer själv vad jag forskar i.

Den akademiska friheten genomsyrar allt inom universiteten. De som har sakkunskap inom ett visst område avgör även vad som ska undervisas. När vi engagerar oss inom ramen för den så kallade tredje uppgiften har vi likaväl rätt att fritt komma fram med våra synpunkter. Vi får kritisera makthavare om vi anser det befogat. Och när vi har gjort det kan vi gå hem utan att behöva vara rädda för repressalier.

Allt detta är självklart för oss finländare. Men vi behöver inte resa långt innan en annan typ av verklighet träder fram. Den fria forskaren med sin vassa penna har sällan varit diktatorns bästa vän. Därmed är det inte ovanligt att samhällen som grundar sig på förtryck också ser till att forskarna underkuvas. Det bevittnar vi bland annat i dagens Turkiet.

Åbo Akademi har sedan april detta år ingått i ett globalt nätverk Scholars at Risk (SAR). Detta nätverk arbetar för att främja den akademiska friheten runtom i världen, bland annat genom att ge skydd åt forskare som är hotade, riskerar censur eller utsätts för förföljelse, och som på grund av detta inte kan vara verksamma i sina egna hemländer. Vår avsikt är att ge fristad för någon av våra utsatta kolleger och erbjuda denne en möjlighet att fortsätta sin forskning utan yttre hot och påtryckning.

Någon må tänka att vår insats är blygsam, men det är trots allt mer än ingenting. Den som vill förbättra världen ska vara redo att ta små steg i taget. Det centrala är att man inte låter sig nedslås av storleken hos problemen. Man kan aldrig hjälpa alla, men man kan alltid hjälpa någon. Vi både kan och bör göra något konkret för att stöda våra kolleger i nöd. Det är värdefullt för dem, och det är värdefullt för hela den globala forskargemenskapen.

Det är också oerhört viktigt att finländska universitet ansluter sig till den internationella rörelse som försvarar forskares akademiska frihet och universitetens rätt till självständighet. För närvarande är det redan fem finländska universitet som hör till nätverket SAR: Helsingfors universitet, Tammerfors universitet, Konstuniversitetet, Östra Finlands universitet och Åbo Akademi. Härmed uppmanar jag även alla andra att följa vårt exempel. Vi som har frihet har ansvar för att försvara den.

Elina Pirjatanniemi professor i folkrätt och föreståndare för Institutet för mänskliga rättigheter vid Åbo Akademi

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46