Fredrika, sämre på att rimma men bättre på att tänka

Bild: Arkivbild

Skulle J L Runeberg i dag ha varit en "tolkun ihminen" och anhängare av Trickle down-teorin? Eller en framsynt försvarare av universitetets integritet?

I måndags var jag i Borgå och bevistade i egenskap av prisjuryns ordförande utdelningen av Runebergspriset till Marjo Niemi för den utmärkta romanen Kaikkien menetysten äiti.

Priset är tvåspråkigt och genreöverskridande, och Niemi höll sitt tacktal på finska och svenska, vilket gladde mig mycket, liksom det faktum att hon skänkt några tankar åt Johan Ludvig och Fredrika Runeberg:

"Låt oss tänka att de skulle leva i dag. Jag beklagar, Fredrika, men du skulle ännu ha mycket att arbeta på när det gäller jämställdhet. Till min glädje kan jag konstatera att du skulle ha mer tid för ditt författarskap, eftersom du kunde sätta barnen på daghem.

Johan Ludvig, i denna dag skulle du kämpa för att försvara universitetet, yttrandefriheten och utbildningen, vilket tyvärr skulle ta upp din tid från ditt egentliga arbete. Du skulle vara tvungen att sitta på diverse möten för att försvara de värderingar du står för.

Och om ni båda levde nu, skulle ni kanske tillsammans bidra till att förnya och vidga finskheten till någonting mer öppet och inbjudande. Ni arbetade med dessa frågor då, nu är det vi som gör det."

På finska använde Niemi uttrycket "lyödä nyrkkiä pöytään", slå näven i bordet, för "kämpa", och det kan man lätt föreställa sig, eftersom Runeberg var känd för att slå sina elever. I dag skulle han säkert kanalisera sitt raseri på andra vis, och det kunde komma väl till pass i det akademiska livet.

Stycket om att vidga finskheten väcker intressanta frågor. Det var vänligt att utgå från att paret Runeberg i dag skulle ha varit humanitärt engagerade, framsynta och upplysta människor, i stället för främlingsfientliga och kortsynta förvaltare av trångt definierade "Finland först"-intressen. Vilken flyktingpolitik de skulle förorda kan vi gissa fritt och vilt kring.

Jag ber min närmaste Runebergsexpert, Michel Ekman – som i avhandlingen Kaos, ordning, kaos. Människan i naturen och naturen i människan hos J. L. Runeberg (2004) undersökte Runebergs tankevärld – spekulera. Han är tveksam i fråga om J.L. men har högre tankar om Fredrikas potential:

"Nå, efter ungdomsårens polemiker tror jag att J L Runeberg helst ville vara ifred. Han ville freda sig för abborrmete, rävjakt och lite diktande. Flytten till Borgå var en reträtt från offentligheten. Hans smidighet syns såtillvida att han både fick författarpension av kejsaren och en position som en av skaparna av den nya finska nationella identiteten. Oppositionell var han inte, och till sin läggning auktoritär. Jag har svårt att se honom som oppositionsledare i dag. Snarare 'tolkun ihminen' och anhängare av teorin om trickle-down economics för att hjälpa upp fattigdomen. Statspris skulle han få men inte Finlandia eftersom det gick så trögt med prosan.

För Fredrika skulle läget vara ett annat. Jag tror hon var bättre på att tänka men sämre på att rimma än sin man. I den tidens samhälle fanns ingen plats och ingen tid för en gift kvinna att vara författare. I dag kunde hon ha blivit en Ulla-Lena Lundberg eller Kerstin Ekman."

Svenska Sigtunaskolan lockar med högklassiga studier i anrik och internationell miljö

Intresserad av en internationell gymnasieutbildning och av att testa dina vingar utomlands? På svenska Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket kan det förverkligas under trygga och inspirerande förhållanden som samtidigt öppnar många dörrar. 15.2.2019 - 09.22