Fredligt samarbete blir koreansk utmaning

Samtal om fred och kärnvapennedrustning på Koreahalvön har förts på hög nivå under våren och sommaren. Vad innebär ett eventuellt återförenande och kan de båda länderna samarbeta?

Taggtråden sträcker sig längs med Hanfloden som flyter genom Seoul. Vi är på väg till DMZ, eller Koreas demilitariserade zon, en buffertzon som delar Koreahalvön ungefär på mitten.

Den fyra kilometer breda och tjugofem mil långa DMZ anses vara världens mest militariserade område. Avhoppare tar sig därför ofta från Nordkorea via grannlandet Kina till Sydkorea. Ibland har avhoppare även simmat över Hanfloden för att nå grannen i syd.

– Det kortaste avståndet i floden är 412 meter, vi har haft avhoppare som har klarat den sträckan, berättar DMZ-guiden Ok-Kyung Ryu.

Sedan Koreakrigets slut för 65 år sedan har omkring 30 000 nordkoreanska avhoppare tagit sig till Sydkorea. Förra året minskade antalet flyktingar rejält sedan Kina och Nordkorea gemensamt började kontrollera gränsen.

Flyktingar får medborgarskap

De som tar sig till Sydkorea beviljas automatiskt medborgarskap efter en övergångsperiod. Avhopparna undervisas under två månader för att komma in i samhället. Det handlar om kulturella skillnader, och fast koreanska är det officiella språket på Koreahalvön måste avhoppare lära sig engelska för att kunna arbeta inom en rad sektorer.

– Nordkoreaner arbetar hårt för att kunna skicka hem pengar till sina familjer, fortsätter Ok-Kyung Ryu.

Den senaste tidens händelseutveckling har riktat världens blickar mot Koreahalvön. Det interkoreanska toppmötet mellan Sydkoreas president Moon Jae-in och Nordkoreas ledare Kim Jong-un i slutet av april i gränsstaden Panmunjeom följdes av ytterligare ett möte mellan ledarna och det historiska mötet mellan Donald Trump och Kim Jong-un i juni. Målet är ett permanent fredsavtal eftersom Nord- och Sydkorea tekniskt sett fortfarande är i krig. Det var i Panmunjeom som det nuvarande vapenstilleståndet undertecknades vid det treåriga Koreakrigets slut i juli 1953. Hur kom det då sig att Koreahalvön splittrades i två delar?

Kalla kriget

När Japans 35-åriga ockupation av Korea upphörde efter andra världskriget delades landet upp av segermakterna Sovjetunionen och USA och blev en del i det kalla krigets geopolitiska maktspel. 1948 blev delningen permanent och länderna blev självständiga. Ingen av ländernas regeringar accepterade emellertid delningen. Kim Jong-uns farfar Kim Il-sung tillsattes som Nordkoreas ledare av Sovjet som tillsammans med Kina stödde invasionen av Sydkorea 1950. Samtidigt anslöt sig USA och FN till de sydkoreanska styrkorna. De sammanlagda mänskliga förlusterna i Koreakriget uppgick till nästan tre miljoner döda. Efter kriget klarade sig den kommunistiska diktaturen Nordkorea länge tack vare ekonomiskt stöd från Sovjet. Sydkoreas efterkrigstid var däremot dyster: landets ekonomi var körd i botten. I dag är bilden motsatt. Larmrapporter om svält och arbetsläger avlöser varandra från Nordkorea, samtidigt som grannlandet har sett ett gigantiskt uppsving och blivit en av världens största ekonomier.

Samarbete över gränsen

Vår DMZ-tour har kommit fram till Dora-observatoriet, benäget på Doraberget. Här ser besökare ut över DMZ och över till Nordkorea. Den visuella skillnaden är extremt markant mellan de båda länderna. På den sydkoreanska sidan är kullarna täckta av böljande grönska medan den nordkoreanska visar bruna berg med gulfärgat gräs. En tredjedel av skogarna i Nordkorea har förstörts och landet toppar listan över världens mest avskogade länder enligt Seouls enhetsministerium. Naturtillgången har fått ge vika som virke, odlingar och snabba inkomster genom timmerexport till Kina. Svälten och torkan på 1990-talet drabbade skogarna hårt.

– Människor behövde ved att elda med och i brist på annat så åt de trädens bark, berättar Ok-Kyung Ryu.

Sydkorea beskrivs däremot som en grön framgångssaga. Efter Koreakriget såg den sydkoreanska regeringen värdet i skogarna och beslöt att man skulle återplantera dem. Trädplanteringskampanjer på 1960- och 70-talet förvandlade skövlade sluttningar till frodiga skogar och landet har utökat sin skogsareal med 65 procent på bara några årtionden. Genom den senaste tidens fredssamtal har även diskussioner förts om att Sydkorea ska hjälpa till med återplanteringen i Nordkorea.

Andra samarbeten inkluderar utbytesstudentprogram mellan ländernas universitet och handel. Industrizonen Kaesong på den nordkoreanska sidan av DMZ, vars produktion varit avstängd i två år på grund av Nordkoreas många kärnvapentester, kan komma att öppnas inom kort. Med fredsförhandlingarna hoppas Ok-Kyung Ryu även att guidade turer från Sydkorea till Nordkorea återupptas. Tidigare arbetade hon som reseledare på bussar som besökte Nordkorea, men efter att en sydkoreansk turist sköts av nordkoreansk militär i DMZ för tio år sedan avslutades de guidade turerna för sydkoreaner.

Delad gemenskap i sikte

Många koreaner på båda sidor av DMZ hoppas på en återförening. Men vad betyder det i praktiken? HBL var med på det sydkoreanska enhetsdepartementets presskonferens inför toppmötet mellan Donald Trump och Kim Jong-un.

– Nu betyder en återförening inte det samma som när vi var ett enat land för 70 år sedan, förklarar Baik Tae Hyun, enhetsdepartementets talesperson.

– 2018 betyder en återförening att vi eftersträvar fred, välstånd och delad gemenskap på Koreahalvön, men det är för tidigt att säga exakt vad det kommer att innebära, säger han och konstaterar:

– Nu när vi har minskat risken för krig vill vi öka möjligheterna till ekonomiskt samarbete och kulturella och sociala samarbeten.

Nordkoreas kärnvapen är huvudfrågan för fortsatta fredsförhandlingar och Kim Jong-un har gått med på avveckling, men det är fortfarande oklart när det kommer att ske och i vilken utsträckning. Samtidigt lovade Trump under toppmötet att avsluta sina styrkors "war games" i Sydkorea. Efter toppmötet har dock CIA uppgett att Nordkorea i smyg tillverkar kärnvapenbränsle på hemliga platser i landet; vapen som Kim Jong-un enligt CIA gömmer för världen.

Baik Tae Hyun är medveten om risken att lita fullt ut på grannlandet.

– Vi är inte naiva. Vi fortsätter samarbetet med USA och följer utvecklingen i Nordkorea noga.

Samtidigt tycker han att Kim Jong-uns vilja till samarbete ska tas tillvara.

– Vi vill inte missa denna möjlighet. Den kanske bara kommer en gång, säger han.

Respekt för historien

På Seouls nationella begravningsplats är gravstenarna täckta av blommor, och överallt syns sydkoreanska flaggor. Det är 6 juni och minnesdagen för de sydkoreaner som stupat i Koreakriget och andra konflikter.

Cho Moo Young tillhör den unga generationen som inte har varit inblandad i något krig. Trots det kommer han hit varje år "för att visa respekt för dem som har krigat för sitt land".

Cho Moo Young vill se en återförening, men tror samtidigt att det kan bli svårt.

– Nordkorea styrs av Kina och spelar teater i fredsförhandlingarna.

Enligt honom är Koreahalvön fortfarande en viktig bricka i det geopolitiska maktspelet.

– Kina vill inte ha ett enat Korea eftersom de kontrollerar Nordkorea.

Samtidigt är USA:s styrkor i Sydkorea viktiga ur positioneringssynpunkt.

– Då kan USA vara nära både Kina och Ryssland.

Den största möjligheten för samarbete ser han genom ett ökat arbetsutbyte.

– Vi behöver deras arbetskraft och de behöver vår expertis. På så sätt kan återföreningen bli verklighet.

Fakta

Korea

Koreahalvön har en yta på ungefär 220 000 kvadratkilometer, motsvarande två tredjedelar av Finlands yta.

Sydkorea utgör knappt hälften av arealen, men är betydligt mer tätbefolkad med sina 51 miljoner. Nordkorea har bara hälften så många invånare.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33