Franska reformer enligt finländsk modell?

Bild: Wilfred Hildonen

Ett av de få omdömena om president Emmanuel Macron där de flesta fransmän är eniga gäller Europa. Om det i övrigt är svårt att säga var Macron står politiskt så finns det en sak som är klar. Han är en bestämd anhängare av EU och har konkreta planer för hur han vill att det europeiska samarbetet ska utvecklas och förbättras.

I dessa dagar har Emmanuel Macron lagt fram ett dubbelt utrikespolitiskt program vid de franska ambassadörsdagarna. EU-samarbetet vill han fördjupa på många plan. Nationalismen som sveper över Europa kommer inte att avta, konstaterar Macron. Och om det leder till passivitet inför de väldiga omvälvningarna i Afrika och flyttningsvågorna över Medelhavet, betyder det att Frankrike och EU inte kan försvara sina intressen. Fransk politik i dag inriktas på en dubbel satsning, på Europa och på Afrika.

Det är sju månader till valet till EU-parlamentet. I det sammanhanget ska man också se Macrons aktuella besök i Danmark och Finland, mellan tisdag och torsdag. En kommentar från presidentpalatset inför besöket är smickrande för våra länder: Det är två länder "vilkas ekonomiska och sociala politik är en inspirationskälla till många franska reformer". Det två dagar långa besöket i Finland förklaras alltså också av andra motiv än planerat militärt samarbete och fransk jaktplansförsäljning.

Som bekant vädjar Frankrike till Finland om att ansluta sig till en franskinspirerad militär insatsstyrka, kallad European Intervention Initiativ, utöver de två tysk- respektive engelskledda grupperingar där Finland redan deltar. Ett tvådagars officiellt franskt statsbesök i Finland är unikt. Senast gjorde president Jacques Chirac ett snabbt, en halv dag långt, besök i Finland 1999. Macron har redan besökt flera av de mindre EU-länderna.

Nu i sommar när Emmanuel Macron har suttit 18 månader vid makten, har hans popularitetssiffror sjunkit till bottennivå. Bara 34 procent av fransmännen är tillfreds med honom. En mager tröst är att Macrons föregångare François Hollande vid motsvarande tidpunkt låg ännu lägre, vid 28 procent. En orsak till missnöjet med presidenten nu kom med nyheten om att hans livvakt Alexandre Benalla, tillsammans med polis slog och misshandlade demonstranter den 1 maj. Ett faktum som Macron och hans rådgivare länge hemlighöll. Nu är Benalla avskedad.

Emmanuel Macron, en total nykomling i politiken, hög statstjänsteman, tidigare investeringsbankir, ekonomisk rådgivare och slutligen ekonomiminister hos François Hollande, lyckades vid presidentvalet 2017 samla stöd från både höger och vänster på grund av splittring, rättsliga och andra problem hos alla traditionella partier. Framför allt lyckades han bli vald, helt utanför de traditionella partierna, på grund av att det enda alternativet i slutomgången ju var extremhögerns Marine Le Pen.

Macrons främsta vallöfte var att fördela sina gracer jämnt. En eftergift för företagsamhet och ekonomisk framgång skulle alltid samtidigt (en même temps) kompletteras med nya sociala engagemang. Så blev det ju inte. Macron sticker inte under stol med att han framför allt stöder företag och ekonomiska initiativ och försöker avskaffa arbetslösheten (9,2 procent). Han har avskaffat förmögenhetsskatten för investeringar, han har mjukat upp arbetslagstiftningen för mera svängrum för arbetsgivarna, han kommer att avskaffa beskattning av övertidstimmar, han har slopat sjukförsäkrings- och arbetslöshetsavgiften för löntagarnas del.

50 000 statstjänstemän kommer att få respass fram till 2022, i år lyckades minskningen ändå bara med 1 600 personer. De enda löntagartillskott som planeras gäller polis, underrättelsetjänst och rättsväsende. Grundstödet för medellösa, arbetstillägget (för lönearbete), minimistödet för äldre personer och vuxna med funktionsnedsättning fortsätter att stiga i takt med inflationen (2,3 procent på årlig bas, högst i Europa), men andra utbetalningar gör det inte. Sådana är bostadsbidrag, familjestöd och alla pensioner. Pensionärerna hör till de mest lidande till följd av Macrons ekonomiska politik. Också pensionärerna protestmarscherade följaktligen i våras.

Macron är de mycket rikas president, trots en speciell "fattigdomsplan", som ännu inte har kommit upp till behandling. Presidenten har bekräftat att ingenting kommer att ändras i den ekonomiska politiken, som på sikt enligt honom ska leda till framsteg. Hittills har det långt ifrån varit fallet. Just i dessa tider läggs nästa års budget fram.

Att få debet och kredit att gå ihop verkar utopiskt, om man får tro den satiriska veckotidningen Le Canard Enchaîné. Vilket europeiskt land har den sämsta tillväxten, frågar tidningen. Frankrike, med bara 0,2 procent under det andra kvartalet. Vilket land är sämst när det gäller handels- och betalningsbalans, Frankrike. Var finns den värsta inflationen (2,3 procent) – i Frankrike. Och Macron som ville vara hela Europas Store Jupiter, påpekar den skämtsamme skribenten. Och hur ska Macron fullfölja sitt löfte om att minska de offentliga utgifterna med 3 procent fram till 2022, det vill säga 60 miljarder euro? I fjol ökade utgifterna med 6.4 miljarder euro. Hur ska Frankrike då kunna minska sitt årliga underskott till 2,3 procent (från 2,6 procent i fjol) som utlovat, undrar tidningen. Kanske genom att öka beskattningen och bli bäst också på det området, fruktar tidningen, som på svenska kunde heta Den fjättrade ankan.

Det blir en het höst för Macron. Också hans eget snabbt sammanfogade parti La République En Marche visar upp allvarliga sprickor. Medlemmar med rötter i socialistpartiet visar allt större missnöje med den förda politiken. Både premiärministern och de två finans- och ekonomiministrarna kommer ursprungligen från högerpartiet Republikanerna.

Högeranhängare ogillar slapphet i immigrationspolitiken, trots nyligen införda strängare regler. Andra klagar på Macrons beroende av utomstående lobbare, företagsledare, vinodlare med flera. Emmanuel Macron är egentligen ensam, ingen annan verklig ledare har dykt upp i hans närhet, han leder Frankrike med ganska oinskränkt makt.

Gunn Gestrin frilansjournalist i Paris

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00