Från symbolism till abstraktion

František Kupka (1871–1957) är målaren som presenteras stort i Grand Palais, Paris, i vår, och om ett år i Ateneum i Helsingfors. Han är den tjeckiska konstnären som inledde sin bana som symbolist, men blev en av de första som förde fram egentlig abstraktion eller konkretism inom måleriet. Utställningen visar därför två viktiga tendenser inom europeiskt måleri från sekelskiftet 1800/1900 fram till 1950-talet.

Kupka.

Pionnier de l'abstraction

Grand Palais, Paris, 21.3–30.7.2018

I Prag: 7.9.2018-20.1.2019

I Helsingfors: 21.1.2019-19.5.2019

Den fascinerande retrospektiven över František Kupka visar hur ett realistiskt, impressionistiskt eller symbolmättat bildspråk småningom förenklas till ett uttryck där färgen ensam förmedlar all upplevelse.

Bland de många aha-upplevelserna på utställningen visar målningen Pianotangenterna (1909) i klartext hur Kupkas måleriuppfattning har utvecklats. Tangenterna rör sig som fria vertikala svartvita linjer i ett grönskande sjö- och skogslandskap som i sin tur upplöser sig i gröna, blå och röda vertikala beståndsdelar. Här har Kupka redan gått halva vägen mot abstrakt återgivning. Han vill återge betraktarens inre helhetsbild, inte verkligheten. Ett steg vidare har målaren gått i Madame Kupka dans les verticales där ett tidigare porträtt av hustrun knappt skymtar fram bakom en symfoni av blå, gula och röda nyanser i vertikala linjer.

Kupka inledde sin bana med studier vid konstakademin i hemstaden Prag och därefter i Wien, staden där secessionismen med Gustav Klimt snart blev den tongivande kraften. Symbolismen inom litteratur, musik och bildkonst, som dominerade i Europa vid 1800-talets slut, var en reaktion mot realism och expressionism, och en satsning på en inre, högre, dunkelt anad verklighet. Många av de samtida nordiska målarna räknas ju också till symbolmåleriet, som Edward Munch och Hugo Simberg. Men Kupka ville aldrig direkt räkna sig till någon speciell kategori, utan fortsatte självständigt söka sina svar.

František Kupka sökte livet igenom svar på gåtan om vår existens, han studerade de stora aktuella eller antika filosoferna, som Nietzsche och Platon, de orientaliska kulturerna, religionerna och poesin, men också de senaste rönen inom vetenskaperna, med en öppning mot det övernaturliga och okända, kosmologi, teosofi. Han bekantade sig med den tyska "naturfilosofin", som predikade det sunda livet, även naturismen. För att försörja sig under studieåren arbetade den unga Kupka som medium.

Att framställa en idé

Inom måleriet ägnar sig Kupka främst åt frågan om hur idévärlden kan framställas. Svaret blir: inte genom att avbilda naturen (som det nyupptäckta fotografiet) utan genom en annorlunda, egenhändigt framställd värld av färger och nyanser, abstrakta, som musiken.

Redan i Kupkas första verk i början av 1890-talet i Wien framträder idémåleriet med verk som Varför är vi skapade, ett av svaren på frågan om hur idéer kan framställas i bild. 1896 slår sig Kupka ned i Paris, i Montmartre. Ryktet om det bohemiska konstnärslivet med fixstjärnor som Toulouse-Lautrec och Picasso var lockande. Kupka försörjer sig först som modetecknare och sedan en längre tid med träffsäkra antiborgerliga karikatyrer i satiriska tidningar. Han studerar vid Académie Julian. I sina första Parismålningar är Kupka influerad av det aktuella ljusmåleriet, impressionismen, och deltar med realistiska verk i utställningar 1899 och vid världsutställningen 1900. Småningom blir färgen det allt överskuggande intresset, till en början i realistiska målningar, snart nog i expressionismens och fauvismens anda. Ett sådant är det starka självporträttet från 1910.

1906 har Kupka med hustru flyttat vidare till den västra Parisförorten Puteaux, tillsammans med två konstnärsbröder, Jacques Villon och Raymond Duchamp-Villon. Här får han ofta besök av den radikala modernisten Marcel Duchamp.

Ett banbrytande verk av Kupka är l'Eau (La Baigneuse) – Vattnet. Den badande – från 1906–09. Motivet, en badande flicka, upplöses genom ljusets skiftande variationer och de optiska förändringar som också vattnet åstadkommer i bilden.

Utforskar färgspelet

I en serie målningar i gouache eller olja börjar Kupka 1911–12 närmare undersöka hur färgharmonierna, färgens former och rörelser uppfattas. Han hänvisar till färgskivorna i rotation, kallade Newtons färgcirklar, som användes för att påvisa optisk syntes (vitt). Men Kupkas tolkningar är mer psykiska än realistiska.

I målningen Disques de Newton utnyttjar Kupka färgspelet mellan varma och kalla färger (i enlighet med Goethes färglära) men med särskild anspelning på färgernas inverkan på betraktaren. Det affektiva minnet är fysiologiskt och påverkar uppfattningen. En del färger (de röda) närmar sig, andra (de blå), drar sig tillbaka. Deras samverkan åstadkommer rörelse i bilden. Robert Delaunay blev 1913 välkänd för sina Formes circulaires, som Kupka hade studerat redan tidigare. Delaunay undersöker ögats mekanismer gentemot ett rent färgspel, men utan den psykologiska aspekten.

Ett slags klimax av Kupkas strävanden och också det mesta esoteriska av hans verk, är den väldiga (två meter långa) målningen Autour d'un point (Runt en punkt). Här har konstnären, som redan under tidiga år, låtit sig inspireras av lotusblomman (helig i vissa österländska tänkesätt), men samtidigt arbetat vidare på färgcirklarna. Det är kosmologi och teosofi i samma verk.

František Kupka blev nästan från början en erkänd konstnär, utan att ansluta sig till några stilriktningar. Hans arbeten är en genklang av musik, arkitektur och den kosmiska världsordningen. Ett slags programförklaring gjorde han i La Création dans les arts plastiques (Att skapa inom bildkonsten) från och med 1911. Publicerad i Prag 1923.

Kupkas liv i övrigt var en engagerad tjeckisk patriots. Vid första världskrigets utbrott anmälde han sig för att genom den franska Främlingslegionen arbeta för tjeckoslovakisk självständighet.

Gunn Gestrin frilansjournalist i Paris

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00