Kommunerna ska få ihop lönekrav med "historiskt dåligt ekonomiskt läge"

Kommunarbetsgivarnas ordförande Markku Jalonen förhåller sig tudelat till högre statsandelar. Han konstaterar att det behövs lösningar för underskottet i kommunerna, men vill inte koppla ihop statsfinanserna med löneförhandlingar. Han varnar för det läge som uppstod 2007 när det rådde en nationell debatt om "Sari sjukvårdares" lön. Bild: Lehtikuva/Emmi Korhonen

Den 14 januari inleds förhandlingarna om alla kommunanställdas löner – och om de omstridda 24 timmarna av extra arbete som de anställda vill ha bort.

Vågorna har gått höga i debatten om den offentliga sektorn och särskilt vårdarna sedan i fjol, då vårdfacken utlyste att de vill ha ett löneprogram som ger 1,8 procentenheter mer i löneförhöjning än andra får, under tio års tid.

Samtidigt fortsätter tvisterna på arbetsmarknaden om de 24 extra arbetstimmarna i konkurrenskraftsavtalet.

På tisdag inleds förhandlingarna om kommunanställdas arbetsvillkor mellan Kommunarbetsgivarna, vårdarnas förhandlingsorgan Koho och två andra förhandlingspooler för den offentliga sektorn, Juko och JAU.

Det nuvarande avtalet löper ut sista mars.

Pressen ökade på måndagen då Juko upprepade sitt krav på att de 24 extra timmarna ska bort. Juko leds av lärarfackets ordförande Olli Luukkainen. Kommunarbetsgivarna håller fast vid att de 24 timmarna bör fortsätta gälla.

Kommunarbetsgivarna har å sin sida redovisat för det ekonomiska läget i kommunerna, där skuldbördan har fortsatt att öka sedan finanskrisen. Kommunskatterna har under en längre tid krupit uppåt och i år finns redan kommuner med en kommunskatt på över 23 procent.

Kommunarbetsgivarnas ordförande Markku Jalonen säger att kommunekonomin är historiskt dåligt.

– Samtidigt granskar vi det öppningsavtal som gjordes (i teknologiindustrin), där lönehöjningarna blir 3,3 procent under 25 månaders tid. Redan det skulle ge en kostnadseffekt på över 700 miljoner i kommunerna, och det är i praktiken skattebetalarna som står för det, säger Jalonen.

– Om den extra arbetstiden slopas skulle vi behöva anställa 5000 arbetstagare till i kommunerna och samkommunerna, och det skulle förvärra personalbristen ytterligare, tillägger han om de 24 timmarna.

I offentliga sektorn väntas arbetstidskonflikten bli svårare än i många andra branscher, eftersom timmarna i högre grad använts till arbetsskift, jämfört med företag som har större variationer i om timmarna gått till produktion eller inte.

Kommunarbetsgivarna har beräknat att det löneprogram vårdarna önskar skulle kosta 8 miljarder under tio års tid, och om den lönenivån gäller alla löntagare i kommunkollektivavtalet vore kostnaden 22 miljarder, säger Jalonen. Kommunarbetsgivarnas forskningsdirektör Mika Juutinen jämför kostnaden med vad det skulle bli om kostnaden skulle läggas på övriga skattebetalare, och får det till över 300 euro per år för vårdarnas löneprogram eller 900 om löneprogrammet skulle gälla alla kommunanställda – "en semesterresa per år".

Vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen har varnat för att vårdbranschen tappar personal om arbetet inte upplevs som attraktivt. Tehy och närvårdarna i Super har föreslagit att staten skulle lägga 100-150 miljoner per år på tillägg i vårdarnas löner. Enligt en enkät av Yle och Taloustutkimus anser 79 procent av finländarna att vårdarna kan få högre löneförhöjningar än andra.

Jalonen hänvisar till att det förra branschavtalet innehöll en lönepott som kunde förhandlas i kommunerna, och att en större andel då gått till exempelvis vårdarna. Han öppnar för att sådana lösningar kunde rikta lönepotten enligt behov.

Lärarfacket har också en annan målsättning i förhandlingarna som inleds på tisdag, och det är att flytta småbarnspedagogerna till lärarnas avtal. Kommunarbetsgivarna vill däremot inte spjälka upp kommunkollektivavtalet.

Kommunavtalet omfattar 310 000 löntagare, lärarnas avtal 62 000, kommunläkarnas 17 000 och kommunernas tekniska personal 23 000 personer. Dessutom finns ett avtal för timanställda som omfattar 8000 personer.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning