Från matkassar till socialarbete

Brödkö i Berghäll i Helsingfors i oktober 2020. Bild: LEHTIKUVA / VESA MOILANEN

Brödköerna skapar debatt – igen. Alla vill inte se de problem som skapar köerna utan slår ifrån sig med att utbudet skapar efterfrågan.

I och för sig stämmer det naturligtvis att utdelning av mat gratis, utan frågor eller registrering, leder till att maten går åt. Men att dra slutsatsen att mathjälp är bara hyckleri (HBL 4.1) och att det inte skulle finnas ett riktigt behov – det är att göra det alltför enkelt för sig.

Det finns behov av olika slag, och de blottar bristerna i vår sociala trygghet.

Matutdelningen kom i gång i och med depressionen på 90-talet. Då var det ett nytt fenomen i Finland, som för första gången tog emot EU-hjälp i form av mat. Depressionen på 90-talet ledde till arbetslöshet, konkurser och överskuldsättning och många av dem som då drabbades omfattades inte av vedertagna socialpolitiska stöd och hjälpsystem.

Brödköerna förknippades ändå med skam och stigmatisering.

I dag är brödköer och mathjälp etablerade stödformer. Det finns ungefär 400 organisationer i hela landet som delar ut mathjälp, och många av dem får ekonomiskt stöd av staten.

De som tar emot mathjälpen är sinsemellan olika. För en del, som studerande, kan hjälpen behövas enbart tillfälligt. Nu under coronatiden har andelen studerande ökat i brödköerna. Det är troligen studerande som tidigare har jobbat och studerat parallellt. Coronakrisen har slagit hårt mot branscher som har sysselsatt unga.

En annan grupp som har ökat är människor vars inkomster plötsligt har minskat – på grund av permitteringar eller arbetslöshet. Det tar ibland tid att få i gång ersättningarna och till exempel utkomststöd får man inte om man har besparingar eller förmögenhet.

Också pensionärerna har ökat bland mottagarna. Då kan det vara höga medicin- och hälsovårdskostnader som ligger bakom.

Just nu pågår ett forskningsprojekt kring brödköerna och mathjälpen. Ett liknande projekt gjordes 2012-14, med nuvarande inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) som projektledare. 3 400 personer intervjuades. 82 procent av de intervjuade uppgav att de helt enkelt inte skulle klara sig utan mathjälpen. Det finns ingen enskild orsak till behovet, utan flera olika. Gemensamt för dem som intervjuades var att de enligt många olika mätare klarade sig sämre än befolkningen i genomsnitt – de hade sämre hälsotillstånd, bodde oftare i hyreslägenhet och var ensamma. De var äldre, ofta pensionärer eller arbetslösa eller permitterade.

I det nya forskningsprojektet tar man reda på hur och om de som tar emot mathjälp som grupp har förändrats.

En hel del har hänt även med mathjälpsverksamheten på de drygt 20 år den har existerat.

Nu för tiden är matutdelningen även ett sätt att komma åt matsvinnet, och har organiserats därefter. I Helsingfors finns en pinfärsk matsvinnsterminal i Stapelstaden. Det är ett samarbete mellan staden och Helsingfors kyrkliga samhällighet och går under namnet Stadin safka. Mat som inte längre kan säljas samlas in centralt, kontrolleras och fördelas till de organisationer som delar ut den.

I dag handlar det alltså både om att hjälpa människor och att minska matsvinnet.

För ett par år sedan utvecklades mathjälpen även mot att skapa samhörighet och gemenskap, i form av gemensamma måltider. Coronarestriktionerna har begränsat verksamheten, men måltiderna kommer att återupptas när det är möjligt. De ger en kontaktmöjlighet, också för socialmyndigheterna och andra som kan erbjuda annan hjälp. Många som behöver mathjälp känner inte till andra stödformer som de vore berättigade till.

Man kommer inte ifrån att mathjälpen, hur behövlig den än kan vara för enskilda personer och familjer, är en form av välgörenhet som i få fall leder ut ur fattigdom.

Dessutom påpekar professor Juho Saari, som är engagerad i bland annat forskningen kring mathjälp, att butikernas överloppsmat kan minska drastiskt i framtiden. Butikerna har tack vare it-utvecklingen bättre koll på vad de säljer och i vilka kvantiteter. Det kan betyda mindre matsvinn i framtiden. Det är bra att förbereda sig inför en sådan situation, eftersom mathjälpen inte kan upphöra från en dag till en annan.

Susanna Ginman Chef för opinionsavdelningen

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Renoverad funkisbostad inspirerar som härligt stadshem

Mer läsning