Utställning: Från lyrisk till explosiv

Florens. Ellen Thesleffs målning i olja på trä från 1907 är 21x20,5 cm. Bild: Matias Uusikylä

En explosiv färghantering placerar Ellen Thesleff bland expressionismens främsta. Sven-Harrys i Stockholm ger den svenska publiken en förklaring till konstnärens centrala plats i Finlands konsthistoria.

Ellen Thesleff

Lysande konstnär och tidig modernist. Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm. Till 10.4.2016.

I Finland är Ellen Thesleff (1869–1954) som bekant en av de självklara giganterna, fullt jämförbar med en Edith Södergran eller en Helene Schjerfbeck. Med sitt måleri vidgade hon inte bara synen på vad en kvinnlig konstnär kring det förra sekelskiftet kunde göra, utan fungerade som introduktör som påverkade hela den nationella konstscenen och har beskrivits som vår första expressionist.

I Sverige har hon emellertid förblivit märkligt okänd i relation till både de nyssnämnda och till andra generationskamrater som Jean Sibelius, Akseli Gallen-Kallela och Magnus Enckell.

Thesleff har visserligen ställts ut i Sverige, men utställningen Lysande konstnär och tidig modernist är ändå något av en introduktion för en samtida publik och det märks att kuratorn Lena Holger har vinnlagt sig om att visa både Thesleffs betydelse och bredd.

Ellen Thesleff konstnärsliv innehåller många, kanske till och med ovanligt många, olika spår och det är mycket som ska in i Sven-Harrys förhållandevis begränsade lokaler. Det är den tidiga realisten som efter en tid i Paris i början av 1890-talet tog intryck av symbolismen och några år senare influerades av Kandinsky och svängde igen. Det är nationalskildraren som målar sjöarna kring sommarvistet i Murole, norr om Tammerfors. Det är den urbana skildraren av Helsingfors och världskvinnan som förälskade sig i Italien och lyfte in det varma ljuset därifrån i det finska landskapet. Och det är dessutom den sena expressionisten som i sina bästa, eller mest vågade, stunder förebådar det informella abstrakta måleri som först långt senare blir vanligt i Skandinavien.

Enigmatisk klassiker

Lena Holger, som mest är känd för sitt arbete med Helene Schjerfbecks måleri, behärskar materialet och lyckas få med det mesta. I konsthallens två huvudsakliga, mycket luftiga, utställningssalar sammanfattas raskt hela Thesleffs karriär i ett fint urval.

I det första rummet möter betraktaren genast den enigmatiska målningen Eko, som redan 1891 blev något av ett genombrott för den bara 22-åriga Thesleff. Målningen är en älskad klassiker, och det är inte svårt att se varför. Sedd snett bakifrån möter vi en ung flika som ropar ut över ett romantiskt landskap som domineras av gröna toner och en direkt hänförande sommarnattshimmel. Runt Eko presenteras en rad porträtt från olika tider, som placerar konstnären i en krets och slår fast att hennes förmåga att gestalta kvinnor som människor och inte bara genusmasker var långt före sin tid.

Explosiv färghantering

I den andra salen får vi kliva in i Ellen Theseffs landskap, och också här blir det slående möten mellan hennes olika stilar och platser. Det är fascinerande att se hur hon först hittar sin lyriska färghantering, exempelvis i Midsommarafton i Murole från 1906, och sedan applicerar också en expressionistisk blick på sina motiv och hittar en explosiv färghantering som, vill jag påstå, placerar henne bland ismens främsta.

Motiven reduceras på 1910-talet och plötsligt försvinner avståndet mellan Helsingfors hamn och vattendragen i Florens, vilket illustreras genom två små landskap från 1912 respektive 1914. Här tar Thesleff ett jättekliv mot en målerisk poetik som öppet deklarerar att det är konstnärens blick som bestämmer motivet, och inte tvärt om.

Lite längre upp i konsthallen mindre utrymmen presenteras dessutom konstnärens insatser på träsnittets område – där hon inte bara hävdade sig väl utan tog hela tekniken ett steg framåt.

På det stora hela en mycket lyckad introduktion som utan vidare ger den svenska publiken en förklaring till konstnärens centrala plats i Finlands konsthistoria.

Sebastian Johans

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning