Från livsmedel till mat och mera mat

Fräscht franskt. Ulla Saarinen på Le Marché är en av småföretagarna som satsar på mat i Sandvikens hall, och salladen på flodkräftstjärtar med avokado är ett läckert alternativ. Bild: Leif Weckström

Sandvikens hall satsar nu allt på mat, alltså mat som tillreds i hallen och serveras till lunch, mellanmål eller middag. Hallen är numera också öppen vissa kvällar i veckan.

Prima italiensk pasta eller risotto, piffiga och kryddiga koreanska rätter, maffiga hamburgare, fräscha franska sallader eller varför inte en smarrig soppa på kött, fisk eller grönt. Det är dofterna från olika kök som gör skillnad från förr och nu i Sandvikens hall.

– Hallen går målmedvetet in för mat, och uttryckligen rätter som tillreds i huset. En stor del av de tidigare säljbåsen i hallen är små kaféer och krogar. Meningen är att fortsätta utveckla konceptet kring mat, säger Helsingfors stads matkulturstrateg Milla Visuri på Partitorget. Partitorget förvaltar Helsingfors stad fåtaliga kvarvarande saluhallar och torg.

Nyligen ledigförklarade Partitorget över tio hallplatser som har varit uthyrda med kort kontrakt. Målet är att få långvariga hyresgäster.

– Vi välkomnar gärna också traditionella handlare som säljer fina färska livsmedel. De skulle utgöra ett bra komplement till all mat, på samma sätt som REKO verksamheten på tisdagskvällar, säger Visuri.

Hotad hall i decennier

Sandvikens hall har länge hört till de hotade hallarna, och när den ursprungliga handeln dalade i takt med att näromgivningens bostadskvarter förvandlades till kontorskvarter och stormarknaderna tog konsumenterna, var stängning nära.

Loppmarknaden på torget satte på 80-talet åter sprutt på hallen, men småningom tynade tillvaron och då försökte ägaren, Helsingfors stad sig på en ekohall men tiden var inte mogen. Efter det tog en antikmarknad plats men fann inte heller tillräckligt med köpstark publik.

Medan Saluhallen var stängd för fasadrenovering flyttade många tillfälligt till Sandviken för att återvända till Södra kajen, och så behövdes nya planer än en gång. I höstas skulle staden sälja hela huset till Roslunds kötthandel men affären stupade i fastighetsnämnden.

I dag myllrar Sandvikens hall åtminstone lunchtid. Trängsel råder kring båsen när folk med jobb eller boende i närheten flanerar upp och ned längs gångarna och försöker bestämma sig för dagens rätt.

– Vi äter lunch i hallen minst ett par gånger i veckan. Stället är fint och det är roligt att gå runt och välja i ett så varierande utbud, säger Henrietta Åström, Elisa Kuusela, Saara Haapaniemi, Pauliina Sairanen och Tuomas Westerlund.

När Sandvikens saluhall öppnade 1903 låg Drumsö, Munksnäs, Brunakärr, Åggelby, Hertonäs, Brändö och Sandhamn utanför stadsgränsen och invånarantalet närmade sig 100 000. Bara några år tidigare hade stadsfullmäktige fattat beslutet att alla handlingar skulle skrivas både på finska och svenska. Innan det var svenskan ämbetsspråk. Och 1903 hörde Finland förstås till Ryssland, och gatuskyltarna var trespråkiga. På den tiden fanns hallar också i Hagnäs, vid Salutorget och på Kaserntorget. Senare öppnade hallar även på Fjälldalsgatan och Stora Robertsgatan. De tre sistnämnda har rivits respektive stängts och byggts om för länge sedan. Hallen i Tölö är numera scen på Teatteri Puoli-Q.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning