Från leninister till extremnationalister – de här småpartierna försöker göra det omöjliga i riksdagsvalet

På småpartiernas agendor finns bland annat djurrättsfrågor, alkoholpolitik och Vladimir Lenins läror. Bild: Mostphotos

I Finland finns just nu lika många partier utanför riksdagen som i den. Bland småpartierna som slåss om en plats i solen finns också extremistiska element. HBL går genom den brokiga skaran inför vårens val.

När ultranationalistiska Suomen Kansa Ensin i tisdags registrerades som parti steg antalet partier till 18. Bakom riksdagspartierna lever partikartan hela tiden. Nya partier grundas, andra läggs ner. Partier som blivit utan mandat tvingas börja om och registrera sig på nytt.

Småpartierna flyger under medieradarn. På grund av valsystemet är vägen ur offsidefällan lång och ofta i praktiken blockerad.

– I de mindre valkretsarna är tröskeln väldigt hög för småpartier att få en enda kandidat invald. Den största chansen finns i Nyland, helt enkelt för att där finns flest mandat (36). Helsingfors är tvåa med 22 mandat, men redan där är chanserna betydligt mindre. Ska man lyckas är det i Nyland, säger Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet.

Små partier är framför allt beroende av lyskraftiga personer som kan plocka stora klasar av personliga röster.

Åsa von Schoultz, professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet. Bild: Arkiv/Lina Enlund

– Det är kändisar snarare än partistämpeln som kan lyfta små partier. Stora profiler i kombination med en agenda som upplevs som viktigare än andra partiers, säger von Schoultz.

Hon tror inte att något av de nio partierna utanför riksdagen har potential att skrälla i vårens val.

– Det är jättesvårt. Feministiska partiet har haft en positiv utveckling i samband med metoo-rörelsen, men den här sortens partier har genuint svårt att slå sig in på partikartan. Det visar exemplet från Sverige där Feministiskt Initiativ gått bakåt.

Paavo Väyrynen kan ha en chans om han lyckas samla en politisk rörelse kring sig själv. Blå framtid är i en likartad situation, fast man sitter i riksdagen och rentav i regeringen. Blå framtids stöd är så lågt att man är beroende av att etablerade politiker som Timo Soini och Jussi Niinistö ställer upp.

– Piratpartiet har en agenda som kan uppfattas som relevant bland yngre väljare, men samtidigt är det en väljargrupp som inte är särskilt aktiv i val.

Möjligheten att starta nya politiska rörelser är ändå central för demokratins trovärdighet, säger von Schoultz.

– Partisystemet ska inte vara en stängd klubb. Trots att det är svårt att utmana är det viktigt att det finns alternativ för väljare som inte känner sig hemma i de etablerade partierna.

Partierna utanför riksdagen: Piratpartiet, grundat 2008, i partiregistret sedan 2.6.2016

Bild: Arkiv

En urban, teknologiskt orienterad rörelse som tog avstamp i upphovsrätts- och datafrågor men som i dag har ett bredare program centrerat kring individens frihet. Kräver bland annat öppen tillgång till vetenskaplig information, basinkomst, mindre myndighetsbyråkrati och bättre möjligheter för medborgarna att delta i lagstiftningsarbetet.

I en intervju för HBL nyligen sade partiets ordförande Petrus Pennanen, doktor i kärnfysik vid Helsingfors universitet, också att cannabis borde legaliseras och användning av annan narkotika avkriminaliseras. Klimatförändringen vill Pennanen motverka genom att slopa stenkolen till förmån för fjärrvärme med kärnkraft, som ska produceras med torium i stället för uran.

Piratpartiets mål är att knipa ett mandat i Helsingfors i riksdagsvalet. Blickarna riktas mot Pennanen, som i kommunalvalet kammade hem 1 378 röster och blev invald i fullmäktige. Piratpartiets stöd växte i det senaste riksdagsvalet till drygt 25 000 röster.

Piratpartiets ordförande Petrus Pennanen, doktor i kärnfysik. Bild: HBL-arkiv/Richard Nordgren

Finlands Kommunistiska Parti, grundat i mitten av 1990-talet, i partiregistret sedan 8.12.2011

Bild: Arkiv

Ett marxistiskt parti vars namn går tillbaka till 1918. Har splittrats, bytt namn och omregistrerats vid flera tillfällen. Sin nuvarande form fick partiet i mitten av 1990-talet, grundat kring idrottsföreningen Pakinkylän veljet, med det gamla namnet Finlands Kommunistiska Parti.

Det nya FKP har aldrig fått något riksdagsmandat, men har samlat fler röster än de flesta andra småpartier och fått mandat i alla kommunalval under 2000-talet. Partiets tidigare ordförande Yrjö Hakanen har till exempel suttit i Helsingforsfullmäktige 2004–2017. Men partiet har gått kräftgång och det senaste kommunalvalet blev ett ras: bara två mandat i hela landet.

Inför riksdagsvalet vill det antimilitaristiska partiet satsa på utbildning, jobb, bibliotek och universitet, enligt ordförande, konstnären Juha-Pekka Väisänen. Partiet motsätter sig militära avtal, vill värna om miljön och talar för inhemsk och global klasskamp.

FKP:s Yrjö Hakanen satt länge i Helsingfors stadsfullmäktige, men förlorade sin plats i det senaste kommunalvalet. Bild: HBL-arkiv/Cata Portin

Feministiska partiet, grundat 2016, i partiregistret sedan 10.1.2017

Bild: Feministiska partiet

Feministiska partiet arbetar primärt för tre mål: jämställdhet, ickediskriminering och mänsklig trygghet. Partiet lyfter fram genusfrågor och påpekar att kvinnans ställning alltjämt är sämre än mannens på många områden: "Med nuvarande utvecklingstakt kommer vi att ha jämställda löner först om 70 år".

Partiet eftersträvar jämlikhet på alla områden, oberoende av faktorer som kön, hudfärg, etnicitet, sexualitet, funktionsförmåga, religion och ålder. I migrationsfrågor anser partiet att sökande efter ett bättre liv ska vara varje individs rättighet.

I sitt första val, kommunalvalet 2017, ställde partiet upp 40 kandidater i nio valkretsar. Ordförande Katju Aro, grafisk designer, blev invald i Helsingfors där partiet fick över 4 900 röster, ungefär 1,5 procent.

Feministiska partiets ordförande Katju Aro. Bild: HBL-arkiv/Cata Portin

Självständighetspartiet, grundat 1994, i partiregistret sedan 30.1.2017

Bild: Wikipedia

Det nationalistiska partiet som har sina rötter i Keijo Korhonens presidentvalskampanj 1994 har bytt namn, avregistrerats och omregistrerats flera gånger, senast i januari i fjol. Sitt nuvarande namn fick partiet 2006.

Partiet driver en isolationistisk linje, vill lösgöra Finland från EU och hålla landet utanför Nato. Man vill också främja inhemsk produktion, införa basinkomst och satsa på inhemsk förnybar energi.

Partiet har aldrig haft någon riksdagsledamot, men har lyckats få in enstaka kandidater i kommunfullmäktige, senast två stycken 2017. Sitt största antal röster fick partiet i riksdagsvalet 1995, drygt 28 000. Henri Aitakari är ordförande sedan i fjol.

Liberalpartiet – Frihet att Välja, grundat 2014, i partiregistret sedan 16.3.2016.

En uppstickare vars röda skynken är byråkrati, övervakning och statlig inblandning i största allmänhet. Grupperingen, med kopplingar till Piratpartiet, hette tidigare Nationella Whiskypartiet. När man samlade in namn för att registrera partiet bjöd man på gratis whisky.

Partiet vill skrota monopol och reglering, bland annat för alkohol och penningspel. Man vill också skicka en lång rad skatter till soptippen, bland annat bilskatten, Yleskatten och kyrkoskatten. Partiet är starkt kritiskt till myndighetsövervakning och kräver bättre skydd för privatlivet inom digitala tjänster.

Partiet uppger sig också sträva efter ett Finland där företagsamhet och arbete lönar sig. Individens frihet är A och O: "Alla har rätt att leva sina liv som de finner bäst, så länge det inte skadar andra människor, djur eller miljön".

Partiordförande, diplomingenjören Juhani Kähärä, ställde upp för Piratpartiet i det förra riksdagsvalet. I kommunalvalet fick "Whiskypartiet" dryga 4 000 röster och fem mandat, då fyra obundna kandidater på partiets lista blev invalda i Parikkala. Kähärä själv blev invald i Esbo.

Medborgarpartiet, grundat 2016, i partiregistret sedan 15.12.2016

Ett EU-kritiskt parti som grundades av Centerns tidigare röstmagnet Paavo Väyrynen sedan han kommit på kant med Centerns ledning. Men i mars 2018 fick Väyrynen sparken från sitt eget utbrytarparti, med motiveringen att han fifflat med partiets finanser och samtidigt ställt upp i Centerns ordförandeval.

Bild: Medborgarpartiet

Men Väyrynen tog beslutet till rätten, som konstaterade att Medborgarpartiet inte hade rätt att utesluta honom. Tingsrättens dom kom i november och har inte vunnit laga kraft.

Väyrynens förhållande till partiet är oklart. Under hösten har Väyrynen också arbetat med att skapa en ny politisk rörelse, Sjustjärnerörelsen.

Medborgarpartiet siktar ändå på 2–5 platser i riksdagen och leds nu formellt av ordförande Sami Kilpeläinen och vice ordförande Piia Kattelus, styrelsemedlem i Finskhetsförbundet. Ideologiskt ligger partiet nära Centern och Blå framtid. Partiet är värdekonservativt, euroskeptiskt och kräver att Finland drar sig ur FN:s migrationsavtal. Partiet har också profilerat sig i rovdjursfrågor och vill göra det lättare att få skjuta bland annat varg och lodjur.

Medborgarpartiet har ingått valförbund med Blå framtid i Vasa och Uleåborg inför sitt första riksdagsval.

Paavo Väyrynen fick sparken från partiet han själv startade. Bild: HBL-arkiv/Leif Weckström

Djurrättspartiet, grundat 2015, i partiregistret sedan 20.9.2016

En ny aktör som vill stöpa om människans förhållande till djur och natur. Syftet är inte att ge djuren mänskliga rättigheter, utan att ge alla individer av alla arter rätt till ett arttypiskt liv. Partiet framhåller att djur har ett egenvärde oberoende av människans behov eller lagar.

Bild: Wikipedia

Följaktligen riktas udden mot industriell kött- och pälsproduktion, som partiet vill avskaffa. Finland och EU ska i stället utveckla bättre vegetabiliska produkter och odlingstekniker, och därigenom motverka klimatförändringen. Enligt partiet är det människans moraliska plikt att ta hänsyn till andra arter.

Partiet grundades på initiativ av Tarja Benaouda och Kristina Labart-Bergestad, delvis utifrån en besvikelse på De gröna. Partiet inspirerades bland annat av Djurens Parti i Sverige och Partij voor de Dieren i Nederländerna. Åbobon Santeri Pienimäki leder partiet, som har avdelningar i Helsingfors, Borgå, Björneborg och Tammerfors. I kommunalvalet 2017 fick partiet knappa 1 800 röster och noll mandat.

Kommunistiska Arbetarpartiet – för Fred och Socialism, grundat 1988, i partiregistret sedan 13.8.2012.

Ett marxistisk-leninistiskt parti som avförts och omregistrerats flera gånger, senast år 2012. Blir det inga mandat i vårens val – vilket är högst sannolikt då partiet aldrig varit i närheten av en plats i riksdagen – står partiet inför en ny avregistrering.

Bild: Arkiv

Partiet grundades av en ideologiskt radikal falang inom Finlands Kommunistiska Parti (FKP) och ses ofta som en fortsättning på taistoismen, för många en synonym för stalinism. Kommunistiska Arbetarpartiet anser att FKP inte är tillräckligt radikalt, att man försummat den marxistisk-leninistiska teorin och klassanalysen. I början av 1990-talet motsatte sig partiet Tysklands återförening och stödde sovjetisk militär intervention i Litauen. Partiet har också uttryckt sitt stöd till Nordkorea och gett ut publikationer av Kim Jong-Uns pappa Kim Jong-Il.

Partiets mål är ett kommunistiskt Finland. Partiet motsätter sig EU-medlemskapet, som man ser som en imperialistisk och kapitalistisk utsugarmekanism. Partiet vill också motarbeta klimatförändringen, men menar att den kapitalistiska världsordningen inte erbjuder verktyg för det.

Senast partiet fick en kandidat invald var i kommunalvalet 2004. I det förra kommunalvalet fick partiet totalt 702 röster. Ordförande är juristen Mikko Vartiainen, som bland annat jobbat för servicefacket PAM.

Suomen Kansa Ensin, grundat 2017, i partiregistret sedan 11.12.2018

Det ultranationalistiska partiet som saknar svenskspråkigt namn är det färskaste tillskottet på partikartan. Partiet, vars namn bär ett eko av Donald Trumps slagord "America First", har en radikal agenda. Flera av kraven antyder att Finland nog hade det bättre förr.

Partiet kräver att finsk mark och penni återinförs, att Finland lämnar EU och att det man beskriver som massinvandring stoppas genom hårdbevakning av gränserna. Partiet vill också införa direkt demokrati med bindande folkomröstningar.

"Revolutionen börjar", skrev partiets ordförande Marco de Wit tidigare i veckan när partiet registrerades. Partiet siktar på flera mandat i riksdagen, men de Wit framhåller att Suomen Kansa Ensin inte ska bli "salongsfähigt". Han vill tvärtom uppmana till folkresning och massprotester i stil med de våldsamma aktioner de så kallade Gula västarna genomfört i Frankrike.

de Wit, tidigare begravningsentreprenör, har varit en av de mest framträdande aktivisterna inom den invandringsfientliga rörelsen Rajat kiinni! (Stäng gränserna!), som ordnat tiotals demonstrationer runtom i landet, bland annat på Järnvägstorget. de Wit ställde upp i kommunalvalet i Tammerfors 2017, fick 241 röster och blev inte invald. Han har samarbetat med hatsajten MV-lehtis förgrundsgestalt Ilja Janitskin som i oktober dömdes till ett års och tio månaders fängelse för hets mot folkgrupp och grov ärekränkning.

I texten står partiernas senaste registreringsdatum. En del av partierna på listan har registrerats och avregistrerats flera gånger. Listan hinner ändras före riksdagsvalet. Dessutom siktar Harry Harkimos rörelse Liike Nyt på att ställa upp 150 kandidater i valet. Källor: Justitieministeriet, HBL-arkiv, SPT-arkiv, HS-arkiv, partiernas webbplatser, Wikipedia

En registrerad förening vars syfte är att påverka politiken kan ansöka om att bli registrerad som ett parti hos Justitieministeriet.

Föreningens stadgar måste bygga på demokratiska principer och förklara syftet med föreningens politiska verksamhet.

Föreningen måste dessutom ha minst 5 000 anhängarkort som undertecknats av anhängare som är röstberättigade i riksdagsval, kommunalval eller Europaparlamentsval.

Ett parti som inte har fått någon av sina kandidater invald och som inte heller fått minst två procent av rösterna i hela landet i senaste eller närmast föregående riksdagsval eller som har upphört att vara en registrerad förening avförs ur partiregistret. Ett parti kan avföras ur registret också på egen ansökan.

För närvarande finns det 18 registrerade partier i Finland.

Sedan den 1 februari 1969 har sammanlagt 43 partier varit antecknade i partiregistret i Finland.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Efterfrågan ökar men under svåra tider är det upp till bevis för private banking-tjänster

Mer läsning