Från krigets eld till överklassens kyla

Som om ett aningen felstämt instrument mullrade någonstans under ytan av Anne Swärds text; aldrig så hörbart att helheten skulle låta falsk, aldrig så tyst att inte hotbilden skulle finnas där.Bild: Henric Tiselius

Anne Swärd använder sig inte av någon händelselöshetens estetik, tvärtom: här finns en genomgående rörelse, så att allt leds vidare via en egen inneboende tyngd. Efter avslutad läsning tar recensenten igen sig med fuktiga blick.