Från intim naivism till abstrakt form

Isströmmen. Keramikreliefen för presidentens tjänstebostad Talludden blev Rut Bryks sista verk. Konstnären fotograferades med sitt verk 1991. Bild: Pertti Nisonen

Det har förflutit 100 år sedan keramikkonstnären Rut Bryk föddes. Konstmuseet Emma firar henne med den största visningen av hennes produktion någonsin.

Rut Bryk

Den magiska lådan

Konstmuseet Emma, Flitarvägen 5, Hagalund. Till 4.9.2016.

Man kan hävda att Rut Bryk (1916–1999) är mera känd utomlands än i sitt hemland, bland annat arrangerades en separatutställning på Stedelijk-museet i Amsterdam 1970. Hon har fått en viss plats som en modernistisk pionjär i Finland, men ändå har hon delvis förbisetts.

Många kanske tror att hon hamnat i skuggan av sin man Tapio Wirkkala som också har firats med 100-årsutställningar i år, men det är snarare hennes materialval, keramiken, som placerat henne i skuggan. Ännu på åttiotalet var keramiken som material underskattat i Finland.

Utställningen på Emma visar kronologiskt närmare 200 keramiska verk samt filmer, fotografier och personliga föremål. Helheten ger ett intryck av en vandring längs en lugn, historisk stig, och Bryk tas fram som en bildskapare.

I samband med utställningen har museet producerat en vacker bok om Rut Bryk sammanställd av forskaren Harri Kalha.

Unika konstverk

Rut Bryk var från början grafiker, men kom 1942 till nionde våningen på Arabias porslinsfabrik, där hon kom att verka över femtio år som keramiker. Hon blev god vän med Birger Kaipiainen. Men Bryk ville inte kalla sig keramiker eller syssla med massproduktion. Hon fokuserade på att skapa unika konstverk i keramik. Även om hon jobbade i serier, specialiserade hon sig på konstföremål, reliefer, skulpturer och installationer.

Färgen är det centrala i Bryks konst. I hennes verk finns intryck från Italien och förrenässans, men också från Karelen som var Bryks uppväxtmiljö. De karakteristiska fjärilarna i hennes produktion går tillbaka på hennes svenske far som var känd fjärilsforskare.

På fyrtiotalet står folkkonsten som inspirationskälla. Vardagens värde och hemmets sfär intresserade henne. Motiven är också växter, djur, bibliska händelser, speciellt katolska madonnateman och sagor. Dessa arbeten för fram en mycket personlig naivism. På utställningen visas bland annat keramikplattorna Spis, Mor och barn och Fåglar från Milanotriennalen 1954, då hon fick Grand Prix.

På femtiotalet riktade hon sig allt mer mot ett abstraktare formspråk. Hon började göra stora rumsliga väggdekorationer i kakel, främst i vitt och svart, men även med intryck av färgglad popkonst. Kvadrater, cirklar, sexhörningar, trianglar och pyramidformer blev Bryks alfabet. Dessa verk förefaller mycket matematiska, det finns otaliga möjligheter, såsom i Kyrkvägg eller Stad vid vatten. Det var ett mycket arbetskrävande sätt att jobba och hon var ständigt tvungen att klättra upp för en stege för att få en helhetsbild. Intryck av vatten och is förmedlas via växlande matt och blank glasyr.

Bryk har bland annat gjort keramikreliefer för finska ambassaden i New Delhi, på Volvo-fabriken MEG samt för presidentens tjänstebostad Talludden. På utställningen visas en film om detaljerna i dessa monumentala verk, men det hela blir för explicit.

Livsstig i keramik

Utställningen avslutas med en lång golvinstallation av konstnärens dotter Maaria Wirkkala. Wirkkala betonar att det inte är frågan om ett konstverk utan en materialstudie vid namn Sinnets mosaik. Hon har samlat in keramikplattor och bitar som ännu finns kvar i lager och intuitivt sammanställt dessa till en lång livsstig.

I början av kronologin sprudlar mosaikbitarna av mönster. De blir allt mera färgglada, i ett skede lysande turkosa för att sedan övergå i moget rött. Färgen avbryts av en längre svart fas, med en kulmination i en guldruta för att sedan prompt övergå i en vit fas. Den blir överraskande nog mera levande även om bitarna nu är mycket mindre, så att säga sedda på större avstånd. Verket avslutas abstrakt med tomma vita kvadratformade kakelplattor. Det hela visar på ett fängslande sätt en människas mod och styrka i att kunna förändra sig själv.

Camilla Granbacka Konstkritiker

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46