Framtidens sjukhuskarta växer fram

Bit för bit läggs det stora sjukhuspusslet i Helsingfors och Nyland om. Byggnader stängs, nya sjukhus öppnas. Hotellrum hyrs som snabbhjälp när mögelskador tvingar ut patienter och personal ur sjuka kliniker.– Möglet på Barnmorskeinstitutet gav oss rejält med extrajobb, men det största bekymret är att vi just nu har allt på gång samtidigt, säger projektchef Raija Malmström vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

På det stora sjukhusområdet i Mejlans i Helsingfors reser sig Tornsjukhuset, i folkmun Hilton, mot den hösttrötta himlen. Precis intill, vägg i vägg med den massiva sjukhuskolossen, står det tio år gamla Triangelsjukhuset. De två sjukhusen är fullproppade med olika specialiteter: på Tornsjukhuset, nyrenoverat sedan ett par år tillbaka, ligger patienter vars hjärta, blodkärl eller buk behöver repareras. Hit susar också ambulanserna med personer som fått en blodpropp i något av hjärnans blodkärl. I grannbyggnaden, på Triangelsjukhuset, genomgår patienter stamcellstransplantationer. Här ges dialys och här behandlas barn som fått cancer. En del av rummen är specialbyggda med tanke på lufttrycket; infektionskänsliga patienter, som de cancerdrabbade barnen, kan skyddas i rum med övertryck och personer med luftburna smittsamma sjukdomar kan isoleras i rum med undertryck.

Besökaren kliver in genom en och samma entré oberoende av ärende.

Om fyra år kommer den gemensamma dörren att leda till ytterligare ett sjukhus, nämligen det nya Brosjukhuset, som får plats i Tornsjukhusets andra armhåla. Det har byggstart 2018 och när huset står klart framför den nuvarande Cancerkliniken – 2022 är det tänkt – kan en jätterockad mellan de kändaste sjukhusbyggnaderna i Helsingfors ta fart.

Olycksfall till Brosjukhuset

Några hundra steg från tornet och triangeln, i en anonym förvaltningsbyggnad bakom Barnkliniken, har projektchef Raija Malmström sitt kontor. De senaste fem åren har internmedicinaren och njurspecialisten Malmström arbetat som projektchef med uppgift att styra upp allt från nybyggen, renoveringsplaner och framtidsscenarier till snabba nödlösningar för sjukhusverksamheten inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS.

Malmström viker ut ett finger i taget medan hon beskriver kedjan av flyttar. När det nya Barnsjukhuset på Stenbäcksgatan nästa år slår upp dörrarna tar det emot barnpatienter från den nuvarande Barnkliniken och Barnets borg. När de byggnaderna tömts kan i sin tur en renovering av de delvis svårt skamfilade lokalerna ta vid. Därefter kan plastikkirurgi och bröstkörtelkirurgi flytta in i den gamla Barnkliniken. Barnets borg, som i dag sköter barn med psykiatriska och neurologiska problem, renoveras eventuellt för tandläkarutbildningen, men en försäljning av byggnaden har också diskuterats.

Kedjan är längre än så. När både Barnkliniken och det nya Brosjukhuset står klara kan Tölö sjukhus låsa dörrarna en sista gång. Därefter är adressen för både svårt skadade olycksfallspatienter och neurokirurgiska patienter Brosjukhuset. Tomten som Tölö sjukhus står på viks åtminstone delvis för nya bostäder; en ändring av stadsplanen är redan i gång.

Kirurgens öde oklart

När det gäller två andra sjukhus är frågetecknen större. Kirurgiska sjukhuset på Kaserngatan fortsätter att ta emot patienter för ingrepp och korttidsvård långt in på 2020-talet, men om byggnaden ens ska vara i sjukhusbruk efter det är oklart. Aurorasjukhuset på Nordenskiöldsgatan stängs sannolikt som sjukhus, men Helsingfors stad kan starta vårdrelaterad verksamhet där senare. Tillsvidare hänger ändå behandlingen av infektionssjukdomar kvar, eftersom barncancerpatienterna var i desperat behov av friska rum och fick flytta till Triangelsjukhuset i stället för infektionspatienterna.

– När Brosjukhuset öppnar har vi tre sjukhusbyggnader förbundna med varandra på Mejlansområdet. Det ger 16 plus 18 operationsavdelningar och gemensam tillgång till flera hybridsalar, säger Malmström nöjt.

Hybridsalarna är bland annat utrustade med apparater för blodkärlsröntgen för att man ska kunna kontrollera ingrepp som görs genom blodådror. Samtidigt kan en hybridsal snabbt ställas om för akut öppen operation.

– En av de riktigt stora och fina sakerna är att vi kan sammanföra neurologin och neurokirurgin, säger Malmström.

Brosjukhusbygget har krävt undantagslov av Social- och hälsovårdsministeriet, och priset på det har skjutit i höjden under planeringsprocessen. För fyra år sedan beräknade man att sjukhuset skulle kosta 250 miljoner euro, men i november fjol fick HNS godkänna en 30 miljoner större prislapp. Brosjukhuset är det facto det största byggprojektet i HNS historia.

Esbo stad räddade i nöden

Barnmorskeinstitutet, som på grund av problem med inomhusluften nu tömts på förlossningsverksamhet och tog emot sin sista föderska den 18 oktober, har kvar den gynekologiska polikliniken i huset – förmodligen till årsskiftet. Var de 20 000 besöken per år ska ske sedan är oklart för tillfället. Barnpsykiatriska tjänster och bilddiagnostik flyttar ut under 2018.

– Att vi fick ut förlossningarna så snabbt kan vi tacka Esbo stad för. Där ställde man om och gav oss tillgång till nya avdelningar som egentligen var avsedda för geriatriska patienter. Det ger oss tid att sätta förlossningsavdelningarna på Jorv i skick, säger Malmström.

En specialitet som tillsvidare är hemlös är ögonsjukdomarna. Efter att Ögonkliniken evakuerats till Västra ögonsjukhuset på Drumsö 2013 visade det sig i våras att man kommit från ett sjukt hus till ett annat. Då fick ögonpatienterna flytta på nytt och börja besöka läkare i Ortons lokaler i Brunakärr i stället.

– Ögonklinikens hus är kanske i sämst skick av alla, men när det renoveras kan det få ta emot öronpatienterna, som nu håller till på Kirurgiska sjukhuset. Vi kanske faktiskt behöver få ett ögonsjukhus någonstans, om ... fem, sex år.

Bild: HBL-grafik

När alla flyttar klarats av om knappt femton år ska den specialiserade vården inom HNS finnas på fyra stora campus: Mejlans och Malm i Helsingfors, Jorv i Esbo och Pejas i Vanda. I Helsingfors söker sig stadsborna då (som nu) till samjourerna vid Haartmanska sjukhuset, Malm eller Barnsjukhuset när de brutit benet, lider av en infektion i halsen, har en trilskande blindtarm eller svår ångest. Föderskorna i huvudstadsregionen föder sina barn på Kvinnokliniken i Helsingfors eller på Jorv i Esbo. Då har förmodligen också ett sista och helt nytt storprojekt funnit sin form – nämligen en total omstrukturering av det nuvarande sjukhusområdet i Dal. Enligt de vidaste visionerna växer ett gemensamt sjukhus för både somatiska och psykiskt sjuka patienter fram där. Tillsvidare saknas dock bygglov.

Denna artikel är del 1/2 om det stora sjukhuspusslet i huvudstadsregionen. Artikel 2 /2 publiceras inom kort. I den reds planerna för sjukhusområdet i Dal ut.

FAKTA

HNS och kommunerna

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är en samkommun med ansvar för den specialiserade sjukvården. Den är uppdelad i fem sjukvårdsområden (HUCS, Hyvinge, Lojo, Borgå och västra Nyland.) Inom HNS erbjuds behandling och vård för invånare i medlemskommunerna, men också för andra finländare i behov av specialisttjänster.

HNS bildas av 24 olika kommuner. Kommunerna har också egna sjukhus.

HNS specialiteter är ett femtiotal – bland annat akutsjukvård, allergologi, cancersjukdomar och strålbehandling, foniatri, gynekologi, kirurgi (till exempel organtransplantationer), laboratorietjänster, neurokirurgi, ögonsjukdomar och öron-, näs- och halssjukdomar.

I huvudstadsregionen äger och driver HNS Mejlans sjukhuscampus. Till det hör Tornsjukhuset, Triangelsjukhuset och det kommande Brosjukhuset. Dit hör också Barnkliniken (som ersätts av det nya Barnsjukhuset under 2018), Kvinnokliniken, Ögon-öron-sjukhuset och Cancerkliniken. Förutom Mejlans campus driver HNS i Helsingfors också Barnets borgs sjukhus, Hud- och allergisjukhuset, Tölö sjukhus, Kirurgiska sjukhuset i Helsingfors. I Esbo äger och driver HNS Jorvs sjukhusområde och i Vanda Pejas sjukhusområde. Även sjukhusen i Lojo, Hyvinge, Mariefors, Raseborg och Borgå hör till HNS.

Städerna äger dessutom egna sjukhus. Helsingfors stad äger åtta områden. På fyra av dem – Malms sjukhus, Dals sjukhus, Aurora sjukhus och Storkärrs sjukhus – har staden egen verksamhet. Staden äger också Haartmanska sjukhuset, som står på hyresmark då Mejlanscampuset ägs av HNS. Staden äger också Stengård–Hesperia sjukhusområde (med Psykiatricentrum) och Barnmorskeinstitutet. I dessa (stadens) byggnader drivs verksamheten av HNS. Staden äger dessutom Forsby servicecenter, Kvarnbäckens servicecenter, Maria sjukhusområde och Hertonäs sjukhusområde. Förutom Hertonäs (där man har handkirurgi) har dessa forna sjukhus inte längre sjukhusverksamhet, utan erbjuder andra vårdtjänster eller inga tjänster alls. Staden driver också 30 hälsocentraler över hela staden. Vad som ska hända med alla stadens fastigheter i den kommande vårdreformen är oklart när verksamheten ska styras på landskapsnivå i stället för av kommunen. Esbo äger nybyggda Esbo sjukhus, som ligger på Jorvs campus (sjukhuset betjänar också Grankullabor och Kyrkslättsbor). Vanda stad förfogar över akutplatser på Pejas sjukhus, renoverar nu Katrinesjukhuset med tanke på geriatritjänster och tar över Kauniala sjukhus år 2019 för att utveckla bland annat serviceboende för äldre.

Helsingfors universitetssjukhus (HUCS) är ett av HNS fem sjukvårdsområden. Det arbetar med klinisk forskning och undervisning. Uppgiften är att svara för behandling och vård av patienter med sällsynta och krävande sjukdomar. HUCS läkare och vårdpersonal arbetar huvudsakligen på Mejlanscampusets sjukhus, Barnets borg, Hud- och allergisjukhuset, Tölö sjukhus, Kirurgiska sjukhuset samt på Jorv och Peijas. Inom vissa specialiteter (till exempel organtransplantationer) har HUCS ett riksomfattande ansvar.

Den kommande vårdreformen gör att kommunernas ansvar för att ordna vårdtjänster överförs till 18 landskap från början av 2020. Då kan finländarna välja var de vill få sin primärvård, medan vissa specialiteter fortfarande behåller sitt riksomfattande ansvar.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00