Framgång förutsätter risktagning

Bild: Artur Szczybylo

Det råder ingen tvekan om att vi i Finland inte skulle vara väldigt duktiga på innovation. Men vi är inte landet som skapar starka varumärken på löpande band. Den gamla klichén om ingenjörsdrivna Finland som inte lyckas sälja sina briljanta idéer tycks fortfarande vara aktuell, skriver Finsk-svenska handelskammarens vd Kjell Skoglund och jämför Finland med – Sverige förstås.

H&M, Ikea, Spotify, Husqvarna. Listan på välkända svenska företag och varumärken kan göras mycket längre än så. Förvandlas allting våra grannar i väst rör vid till guld? Åtminstone kan det verka så då man ser hur många internationella framgångssagor svenskarna har skapat.

Förutom förmågan att skapa globala varumärken har man i Sverige även i stor utsträckning lyckats bevara ägandet i svenska händer. Det gäller framför allt de många stora industriföretag som är världsledande inom sina egna sektorer och som i decennier har utgjort stommen i det svenska näringslivet.

I länder med tunnare och kortare industrihistoria är det lättare hänt att ägandet i snabbväxande och lovande bolag flyter i väg till utlandet. Dels för att frestelsen att sälja är stor, dels för att strukturerna och miljön inte uppmuntrar till att ställa mål långt fram i tiden och skapa företagsverksamheter som sträcker sig över generationer.

I Finland hade de statligt ägda storföretagen en betydande roll då landet övergick från ett agrart till ett industrialiserat samhälle. Det bidrog eventuellt till att andelen mellanstora företag fortfarande är relativt litet jämfört med till exempel Tyskland där de så kallade Mittelstand-bolagen står för en stor del av arbetstillfällena och skatteintäkterna. Många av de här bolagen har ägts av samma familjer i årtionden.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det givetvis positivt om framgångsrika bolag stannar i inhemsk ägo och skapar jobb och välstånd långt in i framtiden. Det är också positivt att finska företag är tillräckligt framgångsrika för att väcka intresse internationellt, men vi måste akta oss för att bli en dotterbolagsekonomi som bara verkställer de utländska moderbolagens vilja.

Då finländska företag blir uppköpta uppstår en avsevärd risk att huvudkontoret och beslutsfattandet flyttas utomlands, och efter det även arbetstillfällena. Detsamma gäller flera övriga funktioner, till exempel marknadsföringen där lokala reklam- och pr-byråer får verkställa utländska byråers visioner på bekostnad av sin egen kreativitet och vinstmarginal.

Det råder ingen tvekan om att vi i Finland inte skulle vara väldigt duktiga på innovation. I internationell jämförelse söker vi ungefär lika många patent per invånare som Sverige, och vi ligger i framkant inom flera teknologier. Men vi är inte landet som skapar starka varumärken på löpande band. Den gamla klichén om ingenjörsdrivna Finland som inte lyckas sälja sina briljanta idéer tycks fortfarande vara aktuell.

Vad är det svenskarna gör så rätt då de till synes gång på gång lyckas skapa den ena internationella framgången efter den andra? Först och främst har svenskarna längre tradition av marknadsföring än vad vi har i Finland. Visst kan vi stoltsera med Fiskars, grundat 1649 och fortfarande ett synnerligen livskraftigt företag med verksamhet internationellt. Men Sverige drar det längre strået: på 1200-talet grundades Stora, i dag Stora Enso, då verksamheten i kopparbruket i Falu gruva påbörjades. Svenskarna har också lyckats diversifiera i ett tidigt skede och är numera en hejarnation på konsumtionsvaror. Ikea grundades 1943 och har i dag drygt 420 varuhus i över 50 länder. H&M, som kom till fyra år senare, har cirka 5 000 butiker i drygt 70 länder.

Man kan alltså tryggt konstatera att svenskarna har ett försprång vad gäller försäljning och marknadsföring. Det spelar så klart en roll. Omkring 800 år av företagsutveckling ger erfarenhet som i sin tur bidrar till självförtroende och en stark tillit till att saker ordnar sig. Lägg dessutom till Sveriges historia som stormakt i ekvationen, och då ter det sig ännu mer naturligt att man i dagens Sverige tycker det är självklart att tänka stort.

Då man jämför de båda ländernas historia är det lätt att dra slutsatsen att man i Finland har tvingats att se katastrofen i ögat oftare än vad man fått göra i Sverige. Geografin och historien kan vi inte ändra på, men vi kan påverka våra attityder. Den finländska realismen kan gärna kryddas med några mått av den svenska optimismen: våga tro på en bra skörd i stället för att förbereda sig för en ny missväxt.

I grund och botten handlar det om attityden till risktagning: enligt ekonomisk teori måste man ta risker för att få en företagsverksamhet att växa. För att skapa ett större antal framgångsrika företag krävs ett kollektivt klimat som till och med uppmuntrar till risktagning. Förutom strukturella faktorer som en fungerande arbetsmarknad, en sporrande beskattning samt tillgång till kapital behövs ett tillräckligt självförtroende och mod att tänka stort.

Finlands prisade skolsystem skapar duktiga ingenjörer och ett starkt kunnande inom många sektorer och branscher. Den substansmässiga kompetensen är med andra ord på plats. Det skapar i sin tur förutsättningar för en positiv attityd och en förmåga att acceptera misslyckanden som är en oundviklig del av entreprenörskapet.

Svenskarna är mästare på att göra kreativa och lite vågade reklamkampanjer. Där har vi mycket att lära. Först och främst handlar det om att se marknadsföringen som en investering och inte endast som en kostnad. Det blir inga H&M utan massiva och långsiktiga satsningar på marknadsföring. Också här behövs risktagning: att välja det säkra kortet är inget recept för framgång.


Finland har i några år i rad blivit utsett till världens lyckligaste land i FN:s World Happiness Report. Det visade sig att vi är så lyckliga därför att vi nöjer oss med så lite. Den attityden betraktas ofta som något positivt: vi accepterar tyst vår lott i livet och går till skogen för att få tröst och lugn. Det kan visserligen bidra till ett stressfritt liv, men är säkerligen inte framgångsreceptet för att bli en internationellt framgångsrik entreprenör.

Det gäller att vilja lyckas, våga tänka stort och tro på sig själv. Annars finns det risk att vi söker tröst i en skog någon annan snart äger.

Kjell Skoglund

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning