Frågan som inte ställs

Bild: Maija Hurme

Mammor, mormödrar, farmödrar, tanter, systrar, döttrar, kollegor. Sociala medier har fyllts av berättelser om sexuella trakasserier efter att kampanjen "Jag också" blivit viral. Det finns massvis med forskning om offren, men tystnaden är stor kring förövarna. Det kommer att bli ändring på det: Från och med 2019 får skolungdomarna svara på frågan: Har du trakasserat någon? Hbl:s grafiker kollar in statistiken.

Under måndagkvällen fylldes Twitter- och Facebookflöden av vittnesmål om sexuella trakasserier under haschtagen #metoo. Me too, översatt "jag också", är en nätkampanj startad av Hollywoodstjärnan Alyssa Milano, och den har sitt ursprung i skandalen kring filmmogulen Harvey Weinstein, som anklagats för trakasserier och våldtäkt. Kvinnor i alla åldrar, men även enstaka män, har delat sina erfarenheter av situationer då någon gått över gränsen för vad som är okej. En del har bara skrivit Me too, andra har delat berättelser.

En vedertagen definition på sexuella trakasserier finns i jämställdhetslagen. Det är någon form av oönskat verbalt, icke-verbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur vars syfte är eller som leder till kränkning av en persons psykiska eller fysiska integritet, särskilt när detta sker genom att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning. Ofta är sexuella trakasserier även kopplade till trakasserier på grund av kön. Att sexuellt trakassera någon är en form av diskriminering.

Bild: Maija Hurme

Att ett så stort antal kvinnor nu berättar att de har utsatts för trakasserier är ingen överraskning för gemene kvinna, inte heller för forskarna. Jämställdhetsbarometern 2012 kartlägger erfarenheter av sexuella trakasserier. Enligt barometern har en tredjedel av kvinnorna och en femtedel av männen utsatts för sexuella trakasserier under de senaste två åren. Tidigare skedda trakasserier syns alltså inte här. Offren för sexuella trakasserier oftast är kvinnor under 35, men trakasserierna mot kvinnor över 55 år har ökat sedan 2008. Trakasserierna mot kvinnorna består av tvetydiga skämt osakliga kommentarer, fysiska närmanden och sexuella förslag. Det är överlägset vanligast att män trakasserar kvinnor, men det förekommer också att kvinnor trakasserar män, kvinnor kvinnor eller män män. Man har också frågat vem det är som trakasserar. Allra vanligast är det att förövaren är okänd, men bekanta, kolleger och vänner finns även högt uppe på listan.

Bild: Maija Hurme

Barometern koncentrerar sig på den egna upplevelsen, och den innehåller inga frågor om det egna beteendet. Har du berättat tvetydiga skämt under de senaste två åren? Har du kommenterat någon på ett sexuellt sätt? Det beror på att få personer i en intervjusituation skulle erkänna trakasserier. Och hur skulle någon som inte ens inser att det hen sysslar med är trakasserier, svara?

Just nu görs intervjuerna inför den nya jämställdhetsbarometern på Statistikcentralen, som publiceras 2018, berättar utvecklingschefen Mia Teräsaho på THL.

Nya frågor kommer att ingå, bland annat om förövarens kön, och om man har märkt sexuella trakasserier på skolor eller arbetsplatser. Det kommer alltså in ett tredjepartsperspektiv.

Bild: Maija Hurme

Enligt skolhälsoundersökningen 2017 har 30 procent av högstadieflickorna i Finland och 12 procent av pojkarna upplevt sexuella trakasserier under det senaste året. I den föregående enkäten, 2013, var frågeställningen inte tidsbegränsad. Då svarade 61 procent av flickorna, 46 procent av pojkarna och 80 procent av transungdomarna att de trakasserats sexuellt. Siffrorna kan inte jämföras. Det vi inte vet är hur stor del av ungdomarna som har utsatt andra för trakasserier. Varför vet vi inte det? Jo, för att frågan inte har ställts. I de flesta rapporter har fokus varit på offren och deras upplevelser. Det håller på att ändras. I den nyaste skolhälsoundersökningen har man lagt till frågor som gäller förövaren: vem trakasserade och i vilken situation. Var det en annan elev, en lärare, en släkting, en främling. Följande år går enkäten ännu längre. 2019 kommer frågor som gäller det egna beteendet att läggas till, berättar forskaren Nina Halme på THL, som håller i Skolhälsoundersökningen. Hon säger att det är möjligt att ungdomarna ger sanningsenliga svar eftersom enkäten är helt anonym.

Eftersom frågorna i enkäterna tidigare endast frågat om man har varit offer för något, kommer dubbelrollerna inte fram. Många offer är möjligen också förövare. Vi är både och.

#metoo En gång när jag gick på lågstadiet hoppade jag på en pojke och pussade honom. På munnen. Utan lov. Det har också hänt efter det. Förlåt, det var fel av mig. En gång på en resa, ensam i Israel, blev jag förföljd av en gubbe i Betlehem. Jag gick ner i katakomberna under Kristi födelsekyrka. Plötsligt var jag ensam där i mörkret, och hade en flåsande gubbe bakom mig. Jag var rädd. Jag skrek, jag sprang ut och berättade, pekade ut gubben, en guide, åt en präst. Han förstod inte vad jag sa, eller så låtsades han inte förstå. Gubben stod där och flinade. Jag sprang ut ur kyrkan och gömde mig i flera timmar i ett kapell innan jag vågade smyga ut och ta arabtaxin tillbaka till hostelet. Du gubbstrutt, hoppas du skäms.

Nu finns förstås en ny hashtagg just för det här ändamålet: #neveragain. Det är för oss som har trakasserat och lovar att aldrig mer göra det.

Maija Hurme Grafiker

Fastighetsfonder ger den privata placeraren möjlighet att dra nytta av fastighetsmarknadens stabila avkastning

Mer läsning