FPA borde kunna bättre

Bild: Lehtikuva/Heikki Saukkomaa

FPA borde ha kunnat bättre än att schabbla med utkomststöden. Stöden är en livlina för dem som får dem.

Utkomststödet är den sista resursen en person kan ta till för att klara sin försörjning. Stödet kan betyda skillnaden mellan att kunna köpa nödvändiga mediciner, mat för dagen eller betala viktiga räkningar.

En undersökning som gjordes för några år sedan visar att cirka åtta procent av alla finländare kan ha rätt till utkomststöd, men bara fyra procent lyfter det. Man kanske tycker att det är krångligt att söka stödet, eller att genomlysningen av ens ekonomiska situation är förödmjukande, eller för att det bara är otänkbart att försörja sig på socialbidrag.

År 2014 beslöt regeringen att utkomststöden flyttas från kommunerna till Folkpensionsanstalten FPA. Vid årsskiftet tog FPA över, men processen har varit allt annat än smidig. Det är ett dåligt betyg för den instans som mer än någon annan ansvarar för finländarnas välfärd.

Behövande har fått vänta länge på sina pengar. Behandlingen av en stödansökan får ta högst sju arbetsdagar. Enligt FPA ska en ansökan som lämnas in på måndag vara behandlad senast på onsdag den påföljande veckan.

Men de här teoretiska nio dagarna har nu blivit elva, och i det södra försäkringsdistriktet, alltså sydkusten, är behandlingstiden två veckor.

Att det här betyder kriser och svårigheter för dem som mest av allt behöver samhällets stöd säger sig självt.

FPA:s generaldirektör Elli Aaltonen lovar ingen snabb förbättring, trots att FPA har anställt hundratals nya handläggare sedan årsskiftet. Man jobbar på övertid och på veckoslut, och har dessutom inrättat en krislinje där en sökande i akut nöd kan komma förbi kön. Senast inom april ska läget ändå vara bättre, tror Aaltonen.

Men rusningen till FPA-byråerna kan inte ha kommit som en överraskning. När det blev klart att FPA tar över stödet visste man att antalet sökande kommer att öka kraftigt, Social- och hälsovårdsministeriet beräknade att utgifterna för stödet ökar med 300 miljoner euro.

FPA utgick från antalet klienter 2014 och 2015, men räknade inte med den stora invandringen under början av fjolåret.

I kommunerna fanns det sammanlagt 1 500 handläggare, FPA trodde att man skulle klara sig med halva antalet. Där har man alltså snabbt fått tänka om.

FPA:s mål är att varje handläggare ska fatta 20 beslut per dag. Nu ligger man på 8–10 beslut, vilket är effektivare än takten i kommunerna där handläggarna fattade 3–5 beslut per dag.

Men ​det enda och kanske viktigaste kriteriet i en process där man granskar en människas livssituation i varje detalj kan inte vara att det går snabbt.

En annan förklaring till köerna låter sorgligt välbekant när det gäller informationsgången inom den offentliga sektorn: Klientuppgifterna har inte kunnat flyttas över från kommunerna till FPA, behandlingen av ansökningarna har fått göras från början.

Det låter illavarslande med tanke på att det nu handlar om en liten del av befolkningen. När social- och hälsovårdsreformen kör i gång ska alla person- och andra uppgifter flyttas mellan olika instanser.

När jordbrukarcentralen MTK i mars i fjol röt till om den långsamma utbetalningen av jordbruksstöden flyttade jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen, C, det ansvariga Landsbygdsverkets överdirektör åt sidan och placerade verket under ministeriets styre.

Men något ministerstyre när det gäller de fattigas problem har inte hörts av, skriver Turun Sanomat syrligt, men inte oberättigat.

John-Erik Jansén Ledarskribent

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39