Förnybar diesel fick pris

Nestes raffinaderi för förnybar diesel i Singapore står för två femtedelar av koncernens produktion. Lika mycket tillverkas i Rotterdam medan resten görs i Sköldvik. Bild: Neste

När Neste började raffinera olja i Finland hade bolaget ingen egen oljeutvinning i bakfickan, just det som alltid gett de stora oljebolagen deras huvudsakliga vinster. I stället importerades den billigaste råoljan som fanns tillgänglig, huvudsakligen från dåvarande Sovjetunionen. Oljan var oftast av låg kvalitet, men raffinerades till högklassiga bränslen.

Processen att utveckla allt högklassigare produkter av allt sämre råvaror fortsätter än i dag, då Neste har utvecklat sin raffineringskompetens till att omvandla avfall till förnybar dieselolja som på alla sätt motsvarar vanlig diesel.

Förnybar diesel kan raffineras ur en stor mängd restströmmar och avfall. Bild: Olli-Pekka Orpo

– I Sverige använder vi sloganen "fossilfri på fem minuter". Det är ju det som det är frågan om, eftersom råvaran till vår förnybara diesel inte bidrar till ökningen av världens koldioxidutsläpp, säger koncernens teknologidirektör Lars Peter Lindfors.

Han betonar att förnybar diesel kan tankas direkt i alla dieselbilar eller blandas i konventionell diesel i vilken proportion som helst.

– Produkten ger stora och omedelbara miljöfördelar eftersom även de lokala utsläppen av partiklar och kolmonoxid minskar. Miljövinsten med att byta ut fossil diesel mot förnybar diesel är faktiskt större ju äldre motor det är fråga om, säger Lindfors.

Oätliga palmoljerester

Ett argument mot förnybar diesel är att den bidrar till att regnskogarna skövlas i Sydostasien. Eftersom palmolja var den första råvaran som användes har Neste givetvis fått rejält på tafsen.

– Som föregångare måste man alltid börja i någon ända. Palmolja var den tillgängliga råvaran i början. Sedan starten 2007 har vår fortsatta satsning på en bredare råvarubas lett till att över 80 procent av råvaran numera baseras på restströmmar som djurfetter från slakthus och fiskodling, frityrfetter och restströmmar från raffinering av vegetabiliska oljor, säger Lindfors.

Fakta

Proportionerna avgör

I fjol stod elbilarna för ungefär två procent av den globala bilförsäljningen på ungefär 70 miljoner personbilar. I EU var elbilarnas andel av försäljningen ungefär 1,5 procent, laddhybridernas cirka 3 procent, dieselbilarnas 45 procent och bensinbilarnas 50 procent.

För att zooma in på hemmaplan såldes cirka 500 elbilar I Finland 2017 jämfört med drygt 220 året innan. Ökningen var massiv i procent räknat, men andelen mikroskopiskt liten sett till den totala nybilsförsäljningen på ungefär 119 000 personbilar.

Ett exempel på en sådan restström är PFAD, eller Palm Fatty Acid Distillate, som måste avlägsnas från den råa palmoljan innan den kan användas som livsmedel.

– Andelen restolja utgör högst 5 procent av den totala produktionsvolymen i ett palmoljeraffinaderi, säger Lindfors.

Han berättar att Neste ända från första början uteslutande har använt palmolja som är certifierad enligt hållbarhetscertifieringen RSPO, som WWF tog initiativ till 2004.

– När det gäller PFAD har vi som första företag i världen satt upp målet att allt vi använder ska vara spårbart hela vägen till de enskilda palmoljeplantagerna år 2020. Det ställs stränga krav på spårbarheten gällande råvaror för förnybara bränslen. Så är det inte inom mat- och läkemedelsproduktion trots att de står för närmare 95 procent av användningen av palmolja, säger Lindfors.

Alla bränslen behövs

Ett annat argument mot förnybar diesel är att produktionen är energikrävande, en sak som senast kom fram i en expert- och politikerpanel under bilmässan Auto 2018. Enligt Lindfors är koldioxidutsläppen dock endast omkring 10 procent av motsvarande utsläpp från konventionell diesel då produktionen räknas in i ekvationen.

– I klartext innebär det att en Euro 6d Temp dieselbil med koldioxidutsläpp på 150 g/km enligt den nya utsläppsmätningen WLTP egentligen släpper ut endast 15 g/km koldioxid per kilometer, säger han.

Det är enligt Lindfors mycket mindre än en elbils utsläpp, men ändå får en dieselbil som använder förnybar diesel inga fördelar av att den är så gott som fossilfri.

– Jag vill absolut inte ställa olika motorer och energiformer mot varandra, alla behövs på vägen mot ett så fossilfritt samhälle som möjligt. I dag kan inte hela världens bilar köra på förnybar diesel eller biogas, lika lite som elbilarna erövrar personbilsmarknaden med den nuvarande batteritekniken och de råvaror som krävs vid batteritillverkningen, säger Lindfors.

I stället är Neste med i en kapplöpning för att hitta allt sämre och billigare råvaror som bolaget kan göra förnybar diesel och även förnybart flygbränsle av.

– Vi använder ett dussintal olika råvaror i dag, av vilka 82 procent är olika restströmmar som exempelvis slaktavfall, frityrolja och annat avfall. Som bäst utvecklar vi teknik för att kunna använda alger eller lignocellulosa som råvara, säger Lindfors.

40 procent av Nestekoncernens produktion tillverkas i Rotterdam. Bild: Walter Lodder

Fossilfritt bränsle till tre miljoner dieselbilar

Lindfors berättar att Neste nu producerar ungefär tre miljoner ton förnybar diesel i sina tre raffinaderier i Sköldvik, Rotterdam och Singapore. Därmed är företaget störst i världen i det här segmentet och räknar med att öka produktionen av förnybar diesel till fyra miljoner ton inom drygt ett år.

– Den nuvarande produktionsmängden innebär att över tre miljoner dieselbilar som kör normala 20 000 km per år rullar i det närmaste fossilfritt. Det är fler än det totala antalet bilar i Finland och innebär att koldioxidutsläppen minskat med 8,3 miljoner ton per år, säger Lindfors.

Den största enskilda marknaden för produkten är numera Kalifornien. Där används dieseln som hundraprocentig i flera städer just för att minska på koldioxidutsläppen.

– Lätt karikerat kommer fartyg lastade med avfall från Asien och Oceanien till vårt raffinaderi i Singapore. Där omvandlas avfallet till en i det närmaste koldioxidneutral, förnybar dieselolja och skeppas vidare till exempelvis Kalifornien, säger Lindfors.

Förnybar diesel kan raffineras ur en stor mängd restströmmar och avfall. Bild: Olli-Pekka Orpo

Internationellt innovationspris

Lindfors och hans team på Neste fick i slutet av oktober det internationella priset " The Eric and Sheila Samson Prime Minister's Prize for innovation in alternative fuels for transportation", som delas ut i samband med en årlig konferens för smarta mobilitetslösningar i Tel Aviv.

– Nu har vi fått ett tungt vägande internationellt erkännande och jag tycker att vårt förhållande till miljörörelserna är på en utmärkt saklig nivå i dag, säger Lindfors.

Fakta

Neste i ett nötskal

Grundat 1948.

Oljeraffineringen inleddes i Nådendal på 1950-talet och i Sköldvik på 1960-talet.

Omsättning: 13,2 miljarder euro.

Rörelseresultat: 1,1 miljarder euro.

Personal: 5 500 personer i 15 länder.

Trivia: Rankat som världens andra mest hållbara företag på Dow Jones hållbarhetsindex (DJSI).

Akronymen för förnybar diesel är HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja), men Neste kallar sin för NEXBTL (Next Generation Biomass to Liquid). För att göra det ännu lite besvärligare marknadsförs den numera under namnet Neste My.

Han berättar att åren mellan 2007 och 2013 var jobbiga för personalen på grund av det motstånd som den nya produkten väckte, samtidigt som omvandlingen inte ännu gav ekonomisk vinst.

– Sedan 2013 har affärsverksamheten utvecklats starkt. Vi har numera en stark bas för den kontinuerliga förnyelseresan, säger Lindfors.

Som ett steg i evolutionen mot ett cirkulärt samhälle testar Neste för tillfället återanvänd plast som råvara i stället för råolja.

– När kvaliteten i returplasten blivit för låg för att kunna återanvändas konverterar vi den till vätskeform, matar in vätskan i processen och får ut bränslen eller andra produkter baserade på återanvänd råvara. Framtiden för Neste ligger inom bioekonomi och cirkulärekonomi, säger Lindfors.

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning