Här är badstränderna med minst blågröna alger

Då de blågröna algerna använt upp den fosfor som finns i det varma ytvattnet avtar blomningen och algerna dör och sjunker till bottnen. Det är den goda nyheten. Till de dåliga hör att algblomningen i Finska viken nu är den kraftigaste på ett årtionde, och kan fortsätta ännu nästa vecka då vädret väntas vara varmt.

Under 2000-talet har fosforutsläppen minskat mer i Finska viken än på andra håll i Östersjön, och i hela Östersjön har de minskat med 60 procent och kväveutsläppen med 40 procent sedan 1980-talet. Det är hemåt men inte tillräckligt, säger specialforskaren Seppo Knuuttila vid Finlands miljöcentral.

– I djupvattnet i Östersjöns huvudbassäng finns fortfarande otroligt mycket fosfor, det är ett faktum. Även om utsläppen upphörde i dag skulle fosforn räcka för åratal av blågröna algblomningar, säger Knuuttila.

Att blomningen i Finska viken nu är så omfattande beror på att fosforhaltigt vatten strömmat in i Finska viken från Östersjöns huvudbassäng. I syrefria vattenområden frigörs fosfor från havsbottnen, och i samband med saltpulserna till Östersjön för ett par år sedan försköts djupvatten från huvudbassängen till Finska viken.

Giftet stannar kvar ett tag

Men innan det blir ärtsoppa kring bryggan krävs de rätta omständigheterna, framför allt värme och stiltje.

– Då omständigheterna är de rätta börjar algerna växa. De behöver fosfor, men i motsats till egentliga alger är blågrönalgerna – som egentligen är bakterier och inte alger – inte på samma sätt beroende av kväve. Det är en konkurrensfördel.

Det är också en förklaring till att de blågröna algblomningarna oftast börjar ute till havs, där det kväve som andra alger behöver inte finns. Från öppna havet driver algerna sedan in mot stränderna. Inomskärs kan stränderna därför vara mer skonade.

– Då ytvattnets fosfor är förbrukad brukar blomningen avta och algerna småningom dö och sjunka till botten. Senast då vattnet blir kallare och vindarna tilltar försvinner algerna, försäkrar Knuuttila – även om det är en klen tröst för semesterfirarna.

Dessutom gäller det att se upp med vattnet också då algerna skingras. Giftet försvinner inte på en gång.

– Forskningen visar att giftet till en början finns inne i partiklarna, men då de faller sönder kommer giftet ut. Så även om vattnet inte längre ser grönt ut kan det fortfarande vara giftigt om där precis har funnits alger, säger specialforskaren Harri Kankaanpää vid Miljöcentralen.

Tumregeln är enligt Kankaanpää att alla omfattande algblomningar så här års är giftiga. För livet under vattnet innebär det en enorm stressfaktor.

– Men fisken går bra att äta, så länge man undviker levern. Musslor ska man däremot absolut inte äta, säger Kankaanpää.

Mindre kött ger renare vatten

Att utsläppen i Finska viken minskat är ingen anledning att smälla med hängslena, eftersom de fortfarande är för stora. Förutom näringsutsläpp påverkas vattnet också av klimatuppvärmningen, som ger varmare havsvatten och större avrinning under vintrarna.

– Om vi vill ha en bra situation måste belastningen minska ytterligare. Här är livsmedelsproduktionen i en nyckelposition, och där kan man påverka genom egna val. En enkel rekommendation är att ersätta en del av köttkonsumtionen med Östersjöfisk, säger Knuuttila, och presenterar några kalkyler:

Enligt Miljöcentralens beräkningar förorsakar finländarens genomsnittliga belastning på Östersjön 1 340 kilogram algväxt per år. Av belastningen orsakas 60 procent av matproduktion, där 70 procent av åkerarealen utnyttjas i produktionen av kött och mjölkprodukter. Att minska den genomsnittliga köttkonsumtionen på 81 kilo per år och öka konsumtionen av Östersjöfisk från i snitt ett kilo per år av totalt 14 kilo fisk minskar belastningen på havet.

– Om vi inte får ned utsläppen och klimatet blir varmare kommer också läget i Östersjön att bli värre. Får vi ned utsläppen men klimatet blir varmare kan det hända att det inte heller blir bättre. Men förhoppningsvis förbättras så småningom djupvattnen då belastningen minskar, så att läget blir bättre på sikt.

Östersjöns näringsbelastning överstiger fortfarande Östersjöns skyddskommission HELCOM:s mål, som uppdaterades 2013. Nu utreder HELCOM klimatförändringens inverkan på Östersjön och vilka ytterligare åtgärder som kan behövas.

Fakta

Utgå från att algerna är giftiga

Blågröna alger, eller egentligen cyanobakterier, kan innehålla gifter som påverkar levern eller nervsystemet. Därför ska man undvika att simma i eller använda vatten där det förekommer algblomning.

Algerna kan producera olika slag av gifter, och de test som finns kan inte alltid identifiera alla de olika slagen.

Att skicka in ett laboratorieprov är inte heller en särskilt framkomlig väg, eftersom läget kan ha ändrats då analysen är klar. Samma alg som är harmlös i dag kan producera gift i morgon.

Tumregeln är att all riklig algblomning i såväl havet som sjöar den här tiden på året är giftig.

Miljöcentralens hemsida finns uppdaterad information om algläget vid kusten och i sjöarna. På ulkoliikunta.fi uppdaterar Helsingfors dagligen algläget på stadens övervakade badstränder.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33