Förvirring vid Helsingfors universitet efter uppsägningar och reformer

En förtroendeklyfta har uppstått mellan den högsta ledningen och personalen vid Helsingfors universitet till följd av de tunga nedskärningarna, visar en utredning. Samtidigt orsakar de nya systemen studenterna huvudbry: kurser är svåra att hitta och det är oklart vem man ska rådfråga.

Förändringarna vid landets största universitet har varit "för många och för snabba", anser en stor del av personalen. Det här framgår av en utvärdering gjord av professor Sue Scott på beställning av universitetet. Rapporten visar att kritiken är frän och utbredd: sättet på vilket massuppsägningarna och omstöpningen av universitetets administration genomförts har väckt frustration och skapat ett tillitsgap mellan ledningen och en betydande del av personalen.

Flera genomgripande reformer har drivits genom parallellt inom både administrationen och studiegången. För universitetets studerande har examensreformen, som går under namnet Stora hjulet, bland annat medfört nya, bredare kandidatprogram där flera tidigare självständiga ämnen slagits ihop.

Samtidigt har läroämnena blivit av med sina amanuenser och koordinatorer. En del av dem har sagts upp, medan andra sammanförts i en ny serviceorganisation separerad från undervisnings- och forskarpersonalen. I den nya enheten är personalen indelad i team med olika ansvarsområden. Större enheter är ledordet.

Kurstrassel

Både studerande och personal uppger att det nya systemet inledningsvis skapat oreda.

– Det är svårt att hitta de kurser man ska gå. En del obligatoriska kurser har bytt namn, andra har försvunnit. Ibland känns det som om det är svårare att hitta kurserna än att avlägga dem, säger Matilda Byholm som studerar historia för tredje året.

Oreda. Studeranden Matilda Byholm har i likhet med många av sina studiekompisar stött på överraskande problem när de försökt hitta rätt kurser i det nya systemet. En del obligatoriska kurser har gått upp i rök. På grund av den administrativa reformen är det svårt att veta var man ska be om hjälp med kurspusslet. Bild: Leif Weckström

Vid humanistiska fakulteten har man till exempel slagit ihop ett tiotal huvudämnen till ett gemensamt kandidatprogram i kulturforskning. För studerande som inlett sina studier i det gamla systemet har det lett till invecklade kurspussel.

– Jag skulle läsa konsthistoria som biämne, och då visade det sig att en del av grundkurserna inte längre fanns som närundervisning. Man var tvungen att gå omvägar för att till slut hitta en kompenserande webbkurs på öppna universitetet, berättar Byholm.

– För tillfället verkar det inte riktigt finnas någon som formellt är ansvarig för att ge studiehandledning i den här sortens ärenden. Man vet ofta inte vem man ska fråga i det nya systemet, fortsätter hon.

Separationen mellan undervisningspersonal och administration får kritik från lärarhåll.

– Konkret har det betytt att de mångkunniga amanuenserna som gav studiehandledning och proaktivt tog initiativ har försvunnit. Nu gäller det att ta kontakt med den nya organisationen och beställa det som ska göras som en utlokaliserad tjänst. Och man måste veta exakt var man ska fråga för att hitta den tjänsten, säger en professor.

Svenskan i kläm?

De nya bredare kandidatprogrammen introducerades dels för att öka studiernas tvärvetenskaplighet, dels för att strömlinjeforma studierna och påskynda utexamineringen. I Sue Scotts rapport påpekas potentiella problem med sammanslagningarna, till exempel att den ämnesspecifika substanskunskapen kan vara hotad.

Bakgrund

Stora förändringar vid uni

2010: Genom den stora nationella universitetsreformen blir Helsingfors universitet en privat juridisk person, vilket innebär att det ekonomiska ansvaret förskjuts från staten till universitetets ledning. Samtidigt blir universitetet mer toppstyrt. Beslutsfattandet flyttas från fakultetsråden (som tillsätts genom val) högre upp i hierarkin. Dekanerna har den högsta beslutsfattande makten på fakultetsnivå, och utses av rektorn, som i sin tur utses av styrelsen. Mellanchefernas mandat kommer inte längre från kollegiet, utan uppifrån. Tanken är att man snabbare ska kunna genomföra förändringar.

2015: Trots löften om att inte skära i utbildningen bestämmer sig regeringen Sipilä för att kapa tiotals miljoner ur HU:s finansiering.

2016–2017: Som en följd av nedskärningarna säger HU upp 371 anställda. Sammanlagt minskar personalstyrkan med uppemot 1 000 personer.

Samtidigt genomförs en omfattande examensreform, det så kallade Stora hjulet. Nya kandidat- och magisterprogram skapas. På kandidatnivå slås flera olika huvudämnen ihop. Målet är bland annat att studerande ska bli färdiga snabbare. Längden på avhandlingarna pro gradu förkortas. Man inför också nya, avgiftsbelagda engelskspråkiga magisterprogram.

I samma veva görs en massiv strukturreform där den nedbantade administrativa personalen – bland annat amanuenser och koordinatorer – separeras från undervisningspersonalen och sammanförs i en enda stor organisation, den nya serviceorganisationen (UPO). Här delas personalen in i team med olika ansvarsområden. Ett team ansvarar för registrering av studieprestationer, ett annat för forskningsfinansiering etc.

I somras halkade HU nedåt i den internationella Quacquarelli Symonds-jämförelsen och återfanns inte längre bland de 100 bästa.

Det finns också en oro för att de olika läroämnena spelas ut mot varandra inom de nya programmen, med konsekvensen att de mindre ämnena, däribland flera svenskspråkiga studielinjer, tynar bort och läggs ned. I fjol var till exempel den svenskspråkiga filosofin hotad, men räddades för stunden.

– Jag upplever att den svenskspråkiga undervisningen har minskat. Det finns färre ämnesstudiekurser på svenska den här hösten än vad det funnits tidigare, och vissa obligatoriska kurser går numera bara vartannat år. Utbudet är förstås större på finska sidan, där många av oss går kurser, säger Matilda Byholm, som håller på med sin kandidatavhandling.

Själva avhandlingsarbetet är Byholm hittills nöjd med. Hon och hennes studiekompisar tycker att handledningen fungerat bra. De senaste åren har universitetet satsat på att förbättra handledningskulturen, med målet att studerande inte ska gå och ruva på avhandlingar i åratal.

Hela havet stormar

I Scott-rapporten tillskrivs en del av bekymren den brådska med vilken de nya programmen och den nya förvaltningsmodellen drivits genom. Samtidigt som de nya systemen söker sina former har universitetet förnyat sin webbplats – ett projekt som inte förlöpt friktionsfritt.

Av rapporten framgår också att många anställda anser att uppsägningarna var onödigt hårda och uselt skötta.

Många upplever dessutom en brist på öppenhet och demokrati när avgörande beslut fattas. Kritiken hänger ihop med den nya universitetslagen som infördes 2010. Då flyttades beslutsfattandet från fakultetsråden till universitetets översta skikt, så att förändringar skulle kunna göras i snabbare takt.

– Det känns som att ledningen kör med en "kreativ förstörelse" för att bygga upp ett system som ska verka mera effektivt. Det här med att akademiker skulle vara lata och ineffektiva är ett mantra som odlats länge i offentligheten. Vid universitetet har jag aldrig upplevt en så stark känsla av att allting är föränderligt. Ena månaden ska alla göra på ett sätt, nästa månad på ett helt annat. Det är som att spela en fotbollsmatch där man hela tiden flyttar målet, säger en universitetsprofessor.

Bland akademiker finns också en oro för universitetets oberoende. Johannes Kananen, forskare i social- och samhällspolitik, framhåller att en av hotbilderna i den förändrade förvaltningskulturen är de privata företagens inflytande på universitetens verksamhet.

– Jag förstår bra att man vill betona arbetslivskontakter och kunskap som är relevant för samhället. Men det är problematiskt att låta privata intressen styra i forskarvärlden, och just det har reformerna öppnat upp för. Nu har man till exempel utnämnt externa så kallade Professors of Practice ur företagsvärlden. Professorsutnämningar borde grunda sig på vetenskapliga meriter. Åtminstone för mig har det blivit oklart vilka meriter de här nya professorerna har, säger Kananen.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00