Förvånade forskare: Grönland var faktiskt grönt

Grönlands massiva isar kan verka oändliga. Men de är ändå sköra. Arkivbild från New York Universitys läger vid Helheim-glaciären. Bild: Felipe Dana/TT-AP

Grönland har varit isfritt minst en gång den senaste årmiljonen, rapporterar ett forskarteam vid University of Vermont. Att de jättelika ismängderna kan komma och gå så relativt lättvindigt förbluffar forskarna – och sätter de nuvarande klimatförändringarna i ett annat ljus.

Den som rest runt i eller sett Grönland från luften vet att ismängderna där är enorma. Om all grönländsk is skulle smälta i dag skulle världshavens nivåer stiga med sju meter.

Men relativt nyligen, vetenskapligt sett, verkar ön ha varit isfri och täckt av växtlighet. En gång för ungefär en miljon år sedan, och kanske en gång till för ungefär 400 000 år sedan.

Dessa rön kommer ur små, små jordprover från USA:s grönländska bas Camp Century. Proverna togs upp när amerikansk militär borrade sig ner genom 1 400 meter tjock is på 1960-talet. Av någon anledning hamnade de sedan i en frys i Danmark, ända tills 2017, då ett team vid University of Vermont tog sig an dem.

Grönland klassas som världens största ö, med en yta om nästan 2,2 miljoner kvadratkilometer.

Största delen, cirka 80 procent, av Grönland är täckt av is, som på sina håll är tre kilometer tjock.

Trots att ön är så stor har den oftast haft liten mänsklig närvaro. För ungefär 4 000 år sedan jagade folk från nuvarande Kanada myskoxar här, och det finns även tecken på att nomader från Sibirien tog sig till ön.

Men när nordbor steg i land på 800- och 900-talen stötte de inte på några andra människor. Det var en av dessa sjöfarare, Erik Röde från Island, som benämnde ön Grönland.

Numera är området en delvis självstyrande del av Danmark.

Ön var täckt

Geologen Paul Bierman sållade jorden som fastnat längst fram på borren, och hittade något han inte kunde identifiera. Kollegan Andrew Christ tog en titt.

– Han tittade ner i mikroskopet och ropade till. Det var en grenbit, som legat under ett kilometertjockt istäcke, otroligt! säger Bierman till nyhetsbyrån AFP.

Tillsammans med kollegorna kom han i en studie, som nu publicerats i tidskriften PNAS, fram till att proverna kommer från en tid då ön var täckt av mossa, lav, och kanske även träd.

Detta sätter oron för hur klimatförändringarna påverkar isen i nytt sken. Teorin har hittills varit att koldioxidnivåerna i luften behöver skjuta upp ännu mycket högre än dagens 415 ppm (parts per million) för att islagren ska kollapsa. Men redan 415 är mycket högt historiskt sett, och en snabb ökning från ungefär 285 då människan började bränna fossila bränslen i stor skala i mitten av 1800-talet.

– De naturliga variationerna de senaste årmiljonen ligger mellan nivåerna 180 och 290 ppm, säger Bierman.

Forskare runt en helikopter, nere till höger i bild, på den grönländska Helheim-glaciären. Fotot togs 2019, då instrument sattes upp på glaciären för att mäta hur snabbt den smälter. Bild: Felipe Dana/TT-AP

Skörare isar

Slutsatsen är att istäckena är skörare än man trott. Det innebär att om människan fortsätter att elda fossilt kan de tröskelnivåer som utlöser en omfattande issmältning nås mycket snabbare.

Den prognos från FN:s klimatpanel IPCC som fortfarande gäller anger en höjning av världshaven på cirka en meter vid nästa sekelskifte, alltså när dagens barn är gamla.

Det kommer att drabba hundratals miljoner människor i låglänta områden världen över. Men det är alltså en mild västanfläkt jämfört med de sju meters högre havsnivåer som blir resultatet om all grönländsk is smälter.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bred efterfrågan på stugor gynnar den som vill sälja

Mer läsning