Förutfattade meningar skymmer sikten

Det goda med reportageresor till Sibirien är att när man sitter på ett sextimmarsflyg mellan Jakutsk och Moskva kan man inte få några uppdrag av nyhetsdesken. Under sex hela timmar kan man läsa ostört. Jag läste äntligen ut Kimmo Rentolas "Stalin ja Suomen kohtalo" (Stalin och Finlands öde).

När jag slog igen boken var dess marginaler fullklottrade med anteckningar och jag själv fylld av den numera ytterst ovanliga känslan av att ha fattat något. Och nu talar jag inte bara om Finland och Sovjetunionen kring andra världskriget.

Det är sällan historien som helhet upprepar sig. Varje händelse är ny, precis som Rentola själv konstaterar i sin bok. Däremot kan vissa mänskliga misstag upprepa sig. Det intressanta är att underrättelsetjänster och politiska ledare tenderar att göra samma slags misstag oavsett om de verkar i demokratier eller diktaturer.

Det vanligaste misstaget är att tolka all information man får enligt sina egna förutfattade meningar.

Stalin var övertygad om att Finland var splittrat sedan inbördeskriget. Han trodde uppriktigt att det fanns en stark röd opinion som skulle vägra följa Mannerheim om Sovjetunionen anföll.

Finland trodde inte att Sovjetunionen skulle anfalla. När britterna under hösten 1939 meddelade att Röda armén hade ställt upp 33 divisioner nära finska gränsen beslöt sig den finländska statsledningen för att de överdrev. (I verkligheten var antalet divisioner dubbelt så stort.)

Exemplen är oräkneliga.

Ända sedan Donald Trump valdes till USA:s president har jag funderat på vad man ska tro och inte tro när det gäller hans påstådda Rysslandskopplingar. Trump har gjort sig ovän inte bara med större delen av det amerikanska etablissemanget, utan också med sina egna institutioner. FBI betraktar honom inte bara som en fara för landets säkerhet utan som en personlig fiende. Det står klart att jakten på Rysslandskopplingar kommer att fortsätta.

Har Ryssland blandat sig i det amerikanska valet? Att Ryssland skulle ha avgjort valutgången är inte sannolikt. Att ryska hackare kan ha varit inblandade i ett och annat verkar däremot plausibelt.

Mötet mellan Donald Trump Jr och den ryska advokaten Natalja Veselnitskaja är en skandal. Inte för att det påverkade utgången av valet, utan för att Trump d.y. bevisligen var beredd att träffa en person från utomstående makt för att hjälpa sin far till seger i presidentvalet.

En annan sak är mötets egentliga betydelse. Utifrån den information som har kommit fram verkar det mest ha varit ett pinsamt försök av Veselnitskaja att få till stånd en kontakt med Trump junior. Hon ville egentligen tala om Magnitskijlistan och lockade dit honom genom att utlova komprometterande information – som hon visade sig sakna.

Är det därmed bevisat att Trump har direkta kopplingar till Putin? Nej. Men ibland är det viktiga inte hur saker är, utan hur de ser ut att vara.

Anna-Lena Laurén Medarbetare i Ryssland

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Diamanter är det ultimata vintageköpet

Mer läsning