Nato-ledare pressades till extrainsatt möte – Trump hyllar sig själv

Ett fantastiskt möte som har gjort Nato mycket starkare, stoltserar USA:s president Donald Trump efter Nato-toppmötet i Bryssel.Trump hävdar att han fått övriga Nato-länder att gå med på att lägga mer på försvaret, snabbare än tidigare.

Fakta

Nato

Tolv länder fanns med från start när försvarsalliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 17 länder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

Nato har dessutom inbjudit Makedonien till medlemskapsförhandlingar i syfte att göra landet till medlem så fort landets nya namn, Nordmakedonien, blir formellt accepterat.

Därutöver har för närvarande även Bosnien-Hercegovina och Georgien status som "aspirantländer".

– Vi har gjort oerhört många framsteg i dag, säger Trump på sin presskonferens efter mötet.

– Jag sade åt folk att jag skulle bli väldigt arg om de inte fick upp sina siffror. Jag sade åt dem i går att jag var oerhört missnöjd och de har gått med på att verkligen få upp siffrorna, säger Trump.

– USA:s åtagande till Nato är väldigt starkt. Vi fixar siffror som vi aldrig gjort förut.

De stolta orden på presskonferensen kommer efter ett minst sagt omtumlande dygn där presidenten hävt ur sig ilskna utspel via såväl Twitter som inne på möten om övriga Nato-länders försvarsbudgetar.

Trump har ända sedan sitt tillträde i fjol ropat högt om att framför allt de europeiska medlemsländerna – och inte minst Tyskland – inte lever upp till alliansens målsättning om att lägga minst motsvarande två procent av sin BNP på försvaret.

Trump lade till nya tirader via Twitter i morse:

"Tyskland har just börjat betala Ryssland, det land de vill ha skydd från, miljarder dollar för den energi de får från en ny ledning från Ryssland. Inte acceptabelt! Alla Nato-länder måste uppfylla tvåprocentsmålet och det måste i slutändan gå upp till fyra procent!"

Ukrainas president Petro Porosjenko tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid det pågående Nato-toppmötet i Bryssel. Bild: AFP-Lehtikuva/Aris Oikonomou

Avbrutet möte

När han sedan upprepade kritiken i möteslokalen i morse fick ett pågående möte med Ukrainas och Georgiens presidenter avbrytas för att i stället ersättas av ett internt Nato-möte om pengarna.

Bland annat ska Trump ha krävt en snabbare deadline för när medlemsländerna ska nå upp till tvåprocentsmålet, i stället för att som nu sträva efter att nå det till år 2024.

Några direkta hot om att lämna Nato framfördes dock inte, uppger Nato-källor för Reuters. Och på presskonferensen gör han klart att han inte behöver ta beslut om att lämna alliansen.

– Det kan jag nog göra, men det behövs inte, svarar Trump på en fråga om han anser att han kan lämna Nato utan godkännande från den amerikanska kongressen.

– Folk har klivit fram när det krävdes, säger presidenten med hänvisning till vad han anser vara löften från övriga Nato-länder om att öka sina försvarsutgifter.

"Starkare än i förrgår"

– USA behandlades inte rättvist, men nu gör vi det, säger Trump.

– Vi får se vad som händer, men nu kommer folk att betala pengar på ett sätt som de inte har gjort förut och de är nöjda med det. Jag tror att Nato är mycket starkare i dag än för två dagar sedan, säger USA:s president.

Trumps svängning mellan ilskna ord på Twitter och nöjda uttalanden på presskonferensen får samtidigt många inom Nato att klia sig i huvudet och undra hur man egentligen ska tolka presidentens uttalanden.

På lägre politisk nivå och i praktiken fungerar i alla fall försvarsalliansen i princip helt som tidigare, med flitiga försäkringar från USA om hur allvarligt och långsiktigt man tar på samarbetet.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg betonar på sin presskonferens att Nato-länderna nu förstår hur viktigt det är att nå upp i alliansens målsättning om att lägga motsvarande minst två procent av BNP på försvaret.

– Alla förstår att den här amerikanske presidenten tar väldigt allvarligt på försvarsutgifterna och efter år av nedskärningar så ökar vi nu. Sedan president Trump tillträdde har de europeiska medlemmarna och Kanada ökat på med 41 miljarder dollar och alla har lovat att ytterligare öka sina åtaganden, säger Stoltenberg.

– Det finns en ny känsla för hur bråttom det är tack vare president Trumps starka ledarskap. Det här kommer att göra Nato starkare, säger Nato-chefen i Bryssel.

Siffermässigt glider dock Stoltenberg undan och hänvisar bara till tidigare gjorda åtaganden och upprepade löften.

Och det är precis också vad som sägs av flera av deltagarna i mötet.

– För vår del har vi inte erbjudit i dag att göra några extra bidrag jämfört med vad vi har beslutat om tidigare, säger exempelvis Italiens premiärminister Giuseppe Conte enligt Reuters.

Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen säger sig inte ha lovat Trump att trycka upp den danska försvarsbudgeten till två procent.

– Jag har förklarat tydligt att vi från danskt håll inte accepterar att vår insats betygsätts i pengar, säger Løkke enligt Ritzau.

Uttalandena förstärker bilden av ett Nato som president Trump gärna vill ha kvar, men samtidigt genom barska ord få att betala mer. Och oavsett om det lyckas eller inte så vill han ha – och får – äran av det.

Donald Trump klappar en delegat i ryggen under Natomötet i Bryssel. Bild: AFP-Lehtikuva/Pablo Martinez Monsivais

"Inte min fiende"

Från Bryssel åker presidenten nu vidare till Storbritannien och samtal med premiärminister Theresa May och även drottning Elizabeth II. Därefter väntar ett toppmöte med Rysslands president Vladimir Putin i Helsingfors på måndag.

– Han (Putin) kommer att få se att det finns en stor enighet (i Nato). Jag tror att vi kommer att ha ett bra möte, säger Trump som räknar med att prata om bland annat Syrien, Ukraina och nedrustning med den ryske presidenten.

– Han är en konkurrent, säger Trump om Putin.

– Han är inte min fiende och jag känner honom inte tillräckligt bra för att kalla honom min vän, säger presidenten och förklarar att han inte vill att Ryssland ska vara ett säkerhetshot mot varken Europa eller USA.

Vad gäller den ryska annekteringen av Krim upprepar Trump tidigare uttalanden om att det var något som skedde under Barack Obamas tid som USA:s president.

– Skulle jag ha tillåtit det? Nej, det skulle jag inte. Vad som ska ske med Krim nu vet jag inte, säger Trump i Bryssel.

Stöd till Ukraina

Dagens Nato-möte skulle egentligen främst handla om den Nato-ledda insatsen i Afghanistan samt relationerna till Georgien och Ukraina.

För de två forna Sovjetrepublikerna handlar det främst om att upprepa sitt stöd och hålla ledarna på gott humör.

– Nato är starkt i sitt stöd för Ukrainas suveränitet och territoriella integritet och vi fördömer starkt Rysslands illegala annektering av Krim-halvön, sade generalsekreterare Jens Stoltenberg inför mötet med Ukrainas president Petro Porosjenko.

Både Georgien och Ukraina har uttryckt önskemål om framtida Nato-medlemskap. Och åtminstone för Georgien har Nato-länderna redan för flera år sedan i princip sagt ja – men inte än.

– Georgien kommer att bli medlem i Nato, ländernas ledare upprepade det i går. Och vi kommer att fortsätta att arbeta med er för att förbereda er för medlemskap, sade Stoltenberg.

I praktiken sätter dock de fastlåsta konflikterna i de ryskstödda utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien för tillfället helt stopp för alla georgiska medlemskapsförhoppningar.