Fortplantningens etik: Birgitta Sainio födde sin systers barn för 18 år sedan – i dag är det olagligt

Surrogatmödraskap förbjöds i Finland i början av 2000-talet. Nu ska regeringen utreda om det kunde göras lagligt igen. Bild: Catariina Salo/SPT

Surrogatmödraskap är förbjudet i Finland, men det är inte omöjligt att kringgå lagen med hjälp av surrogatarrangemang utomlands. I det nuvarande regeringsprogrammet finns en skrivning om att altruistiska surrogatarrangemang ska ses över.

Birgitta Sainio var 43 år gammal när hon födde sin systers barn. Systern hade förlorat sin livmoder i samband med en tragisk förlossning där också barnet dog.

– Jag hade redan tre barn så för mig var det helt enkelt fråga om att hjälpa min syster.

Året var 2001 och det var fullt lagligt att ingå ett surrogatarrangemang i Finland. Själva konstbefruktningen gjordes på Befolkningsförbundet och det krävdes både läkar- och psykologbesök av alla inblandade parter.

– Vi pratade med en massa människor, jag, min man, min syster och hennes man. Jag inser ju att det var på grund av den starka regleringen men visst kändes det jobbigt ibland, säger Sainio.

Längtan efter barn större än lagen

Fem år efter Sainios surrogatgraviditet skrevs lagen om assisterad befruktning. I kapitel 2, paragraf 8 sägs det att assisterad befruktning inte får utföras om "det finns anledning att anta att barnet kommer att lämnas för adoption". Eftersom de tilltänkta föräldrarna måste adoptera ett barn fött genom ett surrogatarrangemang, förbjöds i princip surrogatgraviditeter i och med den paragrafen.

Forskaren Anna Moring säger att det vore naivt att tro att surrogatarrangemang skulle gå att förbjuda. Bild: Catariina Salo/SPT

– Om en läkare vet att en person som tar emot fertilitetsbehandling tänker adoptera bort barnet, får läkaren inte ge den personen behandling. Men det är det enda förbud som finns, säger Anna Moring, ledande sakkunnig vid Nätverket för Familjernas mångfald.

I dagens västerländska samhälle kan vi se att längtan efter barn ofta är starkare än lagen och det egna samvetet. Moring säger att så länge det finns möjligheter till surrogatarrangemang i världen – och det finns det – kommer sådana att ske.

– Det är naivt att tro att det kan förbjudas.

Bland annat i Sverige finns en stor grupp som lobbar för ett totalförbud av surrogatmödraskap med hänsyn till den kvinnliga integriteten och kroppen. Moring säger ändå att det är lätt att yrka på ett totalförbud och sluta ögonen för det som då skulle ske i det dolda.

– Eftersom det här redan är en miljonindustri och eftersom världen blir allt mer global så kommer vi inte ifrån problemen. Därför skulle det vara viktigt att vi inom vårt eget land kunde begränsa och lagstifta om surrogatarrangemang.

På så sätt skulle inte lika många ty sig till utländska arrangemang, tror Moring. Hur det skulle göras är en annan femma, frågan är oerhört komplex.

– Det är svårt att säga vad som är rätt eller fel.

Hon syftar på hur lätt det är att utnyttja kvinnor i utsatta situationer. Kvinnor får betalt genom agenturer för att föda andras barn, men det finns många frågetecken i verksamheten och kvinnornas rättsäkerhet kan inte alltid tryggas.

Birgitta Sainio är en av de finländska kvinnor som burit någon annans barn. Hon vill se en lagändring så att altruistiska och reglerade surrogatarrangemang skulle tillåtas i Finland. Bild: Catariina Salo/SPT

För tillfället vet man att det finns tvivelaktig verksamhet i till exempel Ukraina och Albanien. Indien har haft en stor surrogatindustri men efter skärpt lagstiftning har en del av verksamheten gått under jorden eller flyttat till andra länder.

– I idealfallet finns det en surrogatmamma som är villig att hjälpa sina vänner att få barn, som blir gravid och adopterar bort barnet. Allt fungerar och alla mår bra. Men om det blir konflikter blir det genast mycket svårare, tänk om surrogatmamman plötsligt blir gravid med trillingar och de tilltänkta föräldrarna vill göra abort på två av fostren? Det finns liknande fall.

Med barnet kom lättnaden

Birgitta Sainios fall har ett lyckligt slut. Efter konstbefruktningen blev hon genast gravid med sin systers och systers mans barn. Barnet föddes med ett planerat kejsarsnitt och var 12 minuter gammalt när det lades i famnen på sina nya föräldrar.

– Det var en lättnad. Genast när barnet lyftes ur min livmoder var det som att en tyngd lättade.

Sainio säger att den främsta känslan var tacksamhet över att hon själv inte behövde vaka med ett nyfött barn. Hon hade heller aldrig tänkt att det liv hon gick och bar på var hennes, utan det var naturligt att ge över barnet till dess kommande juridiska föräldrar.

– Det enda jag ångrar så här arton år senare är att jag inte tog längre tid för återhämtning efter förlossningen. Jag skulle ha haft rätt till tre månader mammaledigt.

Sainio hoppas att det blir en ändring i fertilitetslagen så att surrogatarrangemang under kontrollerade former skulle godkännas. För tillfället finns det en skrivning i regeringsprogrammet att en utredning om en lagreform ska göras.

Ny lag kommer – kanske

Lagstiftningsrådet Salla Silvola på Justitieministeriet säger att regeringen kommer att utreda möjligheten att godkänna icke-kommersiella surrogatarrangemang i specifika fall.

– Utredningen av ärendet kommer att påbörjas så snabbt som möjligt vid Justitieministeriet.

Utredningen görs tillsammans med Social- och hälsovårdsministeriet. Forskaren Anna Moring tror ändå inte att endast nationell reglering räcker.

– Om vi ska få bukt med problemen kring surrogatarrangemang behöver vi en global överenskommelse, men hur vi ska få till en sådan är en annan fråga.

Moring säger att det är svårt att reglera surrogatindustrin i efterhand, när den redan vuxit sig till en miljonindustri.

– Med en konvention kommer man heller inte ifrån alla problem, det vore också naivt att tro. Men vi behöver en gemensam idé om hur vi ska kunna lösa det här.

Den stora och grundläggande frågan när det gäller surrogatarrangemang är om alla har rätt att få barn. Ofta är svaret nej; barn är ingen mänsklig rättighet.

– Oberoende av vad vi tycker, så finns det människor som så desperat vill ha barn att de är beredda att ta till vilka lösningar som helst. Vill vi då skydda de allra svagaste måste vi erkänna att surrogatarrangemang finns och kommer att bestå, och försöka reglera dem på de mest etiska sätt som möjligt.

Moring säger att det i vissa amerikanska delstater finns system som har koll på surrogatmödrarnas bakgrund och orsakerna till varför de vill bära någon annans barn. Både den som bär barnet och de tilltänkta föräldrarna är medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Ska vi ha det så i Finland?

– Jag vet inte. Finlands situation är svår för vi ligger så nära de stora surrogatländerna Ryssland, Ukraina och Albanien. Jag tror att om vi får en lag som godkänner altruistiska surrogatarrangemang kommer den positiva inställningen till dem att öka. Därmed ökar också acceptansen, vilket gör att de kommersiella surrogatarrangemangen i våra grannländer kan öka. Frågan är hurdan utveckling vi vill se.

Fortplantning är ett ämne som det kommer att talas allt mer om i framtiden, tror Moring. Fertilitetsbehandlingar hör redan nu till en jätteindustri, personer donerar sina könsceller till behövande och läkare tar stora summor för att försöka göra människor med barn.

– Surrogatfrågan har inget enkelt svar, och som i alla komplicerade frågor måste man gå från fall till fall.

Moring säger att de stora problem vi ser globalt just nu är de situationer där något går fel och barnet eller surrogatmamman blir lidande.

– Där ser jag att lagstiftning kan spela en roll.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning