Fortfarande stort förtroende, men sjunkande trend

En tidigare skattelättnad för bostadsägare slopas stegvis - avdragen för räntan på bolån – men nu debatteras en ny skattelättnad, att slippa överlåtelseskatten.Bild: Roni Rekomaa

Konsumenter och företag har förtroende för ekonomin, men tillförsikten avtar. Det kan spegla en större trend.

Statistikcentralens konsumentbarometer visar att 38 procent av konsumenterna tror att Finlands ekonomi förbättras under året. Det är en klar minskning jämfört med läget för ett år sedan då 50 procent av konsumenterna trodde på bättre tider.

När det gäller den egna ekonomin har utvecklingen gått i motsatt riktning. Nu tror 30 procent på att deras ekonomi förbättras, i fjol var andelen 26 procent.

Företagens framtidstro pejlas i Finlands näringsliv EK:s förtroendebarometer. Generellt ser företagen fortfarande ljust på framtiden. Men det finns branschvisa skillnader. Industrin och detaljhandeln är optimistiska, de finländska detaljhandelsföretagen är de mest optimistiska i EU just nu.

När det gäller byggandet har de senaste prognoserna pekat på en viss avmattning, men byggnadsindustrin bedömer att konjunkturerna fortfarande är oförändrat goda.

Servicebranschen är försiktigare, förtroendet är högre än medeltalet, men trenden pekar nedåt.

Pejlingarna av stämningarna hos konsumenter och företag speglar den senaste tidens konjunkturprognoser. Där tror man på fortsatt tillväxt, men den blir inte riktigt lika stark som under fjolåret.

Finlands Banks prognos några dagar före midsommar utgår från att god internationell efterfrågan, förbättrad priskonkurrenskraft, ökade inkomster hos hushållen och förmånliga finansieringsmöjligheter stärker tillväxten under de närmaste åren.

Hushållens inkomster ökar, det beror både på löneförhöjningar och på skattesänkningar, men framför allt på att sysselsättningen förbättras. Däremot fortsätter hushållen att skuldsätta sig, konsumtionen är hela tiden högre än de tillgängliga inkomsterna.

Men det finns en trend som ännu inte märks i mätningarna. I hela landet har handeln med bostäder minskat under våren. Nivån ligger under de bedömningar som gjordes i början av året. Erfarna bostadsmäklare är överraskade, vanligen brukar förbättrad sysselsättning, positiva stämningar hos konsumenterna och låga räntor leda till att bostadshandeln ökar. Men nu verkar det här sambandet inte längre gälla.

En orsak kan vara att kravet på egen finansiering för bostadsköp har höjts, från och med den första juli kan lånet vara högst 85 procent av bostadens pris.

En annan orsak är diskussionen om bolagslånen, där en aktielägenhet kan belastas av en hög andel av bostadsbolagets lån. Det kan vara en risk ifall en stor del av bostäderna ägs av placerare som av olika orsaker kan få svårigheter med att betala lånen.

Avmattningen i bostadshandeln kan också spegla de regionala skillnaderna. Antalet bostadsaffärer har ökat i huvudstadsregionen, men i resten av landet minskar de utanför tillväxtcentren.

Motsvarande fenomen märks också inom sysselsättningen. Den trendmässiga arbetslösheten, där säsongvariationerna har rensats bort, låg i maj på 7,6 procent.

Den strukturella arbetslösheten, som inte påverkas av konjunkturerna, antas ligga kring 7 procent. I det perspektivet håller Finland på att närma sig full sysselsättning. Uppfattningen stärks av att företagen börjar ange brist på arbetskraft som en flaskhals som bromsar tillväxten.

Den strukturella arbetslösheten orsakas dels av att många arbetslösa har haft jobb som helt enkelt inte längre finns, dels av att man inte kan flytta för att bostaden har blivit osäljbar eftersom det inte finns någon efterfrågan.

När Finland transformeras från ett industrisamhälle till ett urbant, postindustriellt informations- och servicesamhälle innebär det genomgripande förändringar av många invanda regionala, sociala och ekonomiska mönster.

Allt det kan också påverka hur enskilda individer ser på framtiden. Det registreras i olika förtroendemätningar, inte som dramatiska förändringar, bara som små skiftningar i en riktning som indikerar ökande osäkerhet.

John-Erik Jansén Ledarskribent