Fort Europa tar form när östgränsen täpps till

Bild: Petras Malukas/Lehtikuva-AFP

Europa går mot en ny delning. Kilometer efter kilometer av EU:s östgräns förses med stängsel för att förhindra okontrollerad migration. Kan Finland i en sådan utveckling låta sin långa östgräns förbli öppen?

Murar har byggts i tusentals år. Ofta som skydd mot fiender. Det finns historiska försvars- och skyddsmurar av olika slag, såsom stadsmurar och delar av befästningar. Världens största byggnadsverk är en mur – Kinesiska muren vars äldsta delar är 2 700 år gamla, men stora delar byggdes för 400–500 år sedan.

Av nyare verk finns Berlinmuren. Den byggdes inte för att förhindra fiender att ta sig in utan för att hindra det egna folket att ta sig ut. Den blev den främsta symbolen för ett delat Europa. Rivningen av muren för 30 år sedan blev i sin tur symbolen för kalla krigets slut och ett enat Europa – som nu igen visar tendenser till delning.

Från europeiskt håll har moderna byggen som Trumps mur mot Mexiko och Israels mur mot palestinierna väckt en del kritik. Men nu håller EU på att bygga en egen "mur". Ett stängsel vid EU:s östra och delvis södra gräns växer snabbt.

Den senaste utbyggnadsfasen fick fart då Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko började använda flyktingar som ett politiskt vapen mot EU, som svar på EU:s ekonomiska sanktioner mot hans auktoritära styre. Belarus har lockat till sig migranter från bland annat Irak och hjälpt dem att korsa gränsen till grannländerna, framför allt Litauen och Polen.

Antalet asylsökande ökade under sommaren kraftigt i samtliga EU-länder med gräns till Belarus. Det har fått de här länderna att skärpa bevakningen av gränserna och samtidigt skissa på byggnadsplaner.

Litauen har beslutat bygga ett fyra meter högt stängsel längs 500 kilometer av den 670 kilometer långa gränsen mot Belarus. Polen tänker likaså förse sin nordostgräns med en barriär och liknande planer finns även för östgränsen i Lettland.

Just nu konstrueras stängsel också i Estland. Det finländska företaget GRK bygger i sydöstra Estland vid gränsen mot Ryssland en 2,5 meter hög konstruktion med taggtråd högst upp. Estland har för avsikt att bygga längs nästan hela sin landgräns mot Ryssland.

Då de nu planerade projekten är förverkligade är EU avspärrat på en ungefär 2 000 kilometer lång sträcka.

EU bygger stängsel främst för att förhindra flyktingar att ta sig in i unionen på ett okontrollerat sätt. Då stängselbyggena kom i gång under flyktingkrisen 2015–16 skedde det i Ungern och åtminstone från landets ledare Viktor Orbáns sida var det för att förhindra all flyktingtrafik in i landet. Hans tilltag fördömdes i många EU-länder, men nu ser det ut att bli mer regel än undantag att ett land med yttre EU-gräns ska skärpa bevakningen av den genom att skapa fysiska barriärer.

Efter Lukasjenkos tilltag har också EU:s kommissionär för inrikesärenden Ylva Johansson tvingats erkänna att någon form av fysiska hinder är nödvändiga. Finland är tillsammans med Slovakien och Rumänien de enda EU-länder som efter 2015 inte har börjat bygga stängsel mot öst.

EU:s allt kortare stängselfria östgräns försätter Finland i en besvärlig situation. Hur länge kan vi ha en 1 340 km lång öppen gräns mot Ryssland? Vi vet av erfarenhet vad Kreml kan sätta i gång om man vill.

Ett jättehål i ett EU-stängsel som i övrigt löper längs en stor del av EU:s gräns österut kan utnyttjas som sluss om Ryssland vill påverka EU av någon politisk anledning. Ryssland visade vintern 2016 vad man kan åstadkomma om man så vill och ser en politisk nytta i det hela. Då anlände plötsligt tusentals migranter över gränsen i finska Lappland. De fungerar som spelbrickor i Rysslands och nu även Belarus försök att destabilisera EU.

Samtidigt är det här ett nytt bevis på hur kapitalt EU har misslyckats med att skapa en fungerande gemensam migrationspolitik och en flyktingpolitik som högaktar internationella avtal om mänskliga rättigheter.

Det är nu exakt ett år sedan det senaste initiativet till en lösning presenterades av kommissionär Ylva Johansson. Migrationspakten, som hon kallade förslaget, mötte genast motstånd på olika håll och pakten har inte avancerat ett dugg sedan september i fjol.

Det går snabbare att fatta beslut om att bygga stängsel.

Tommy Westerlund Ledarskribent

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Pionjären inom styling

Mer läsning