Försvarsviljan finns, men vagare med vapen

Bild: Heikki Saukkomaa

Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) presenterade på torsdagen sin årliga mätning av finländarnas försvarsvilja. En del fick säkert kaffet i vrångstrupen då de hörde resultatet.

Nästan tre av fyra finländare var i fjol beredda att ta till vapen för att "försvara Finland i alla lägen även om slutresultatet ser osäkert ut". Nu är de bara två av tre. Andelen har inte varit så låg på nästan 30 år. Försvarsviljan har traditionellt varit mycket hög i Finland, därför är det många som oroas över de resultat som PFI:s färska mätning ger.

Stödet för den allmänna värnplikten är ett mått på försvarsvilja och även här noteras en klar nedgång på ett år. Mer än fyra av fem finländare har tidigare stött allmän värnplikt, men nu är det knappt tre av fyra längre.

Att utan förbehåll nu dra slutsatsen att finländarna inte är beredda att försvara det egna landet i samma utsträckning som tidigare är förhastat.

Undersökningen visar att det är viljan att försvara landet uttryckligen med vapenmakt som har sjunkit. Dessutom har gruppen som svarar nej på frågan om sin beredskap att försvara Finland med vapen inte blivit större. Det är de osäkra, som inte alls kan svara, som har ökat. De har i det närmaste fördubblats, från sex till elva procent.

Den personliga beredskapen att enligt bästa förmåga delta i försvaret av landet är fortsättningsvis hög. 84 procent är beredda att försvara landet, mot 87 procent som förra året svarade ja på frågan där användningen av vapen inte specifikt nämns.

Resultaten i den årliga undersökningen visar på flera punkter att en förändring kan vara på gång i finländarnas inställning till landets försvar och orsakerna är antagligen flera.

Mycket kan säkert förklaras av de förändringar som har skett och sker i omvärlden och samhället överhuvudtaget. Undersökningens resultat är i så fall naturligt och logiskt och borde inte ge orsak till oro.

Kanske finländarna anar att landet inte kan försvaras med vapen på samma sätt som tidigare. Dagens hot är inte nödvändigtvis sådana som överhuvudtaget kan motas med vapen. Om Finland verkligen skulle utsättas för en kraftig militär attack kunde det vara av en art och omfattning som våra vapen ändå inte kan stoppa.

Som professor Teemu Tallberg säger i dagens HBL så är moderna hybridoperationer och cyberhot sådana som traditionell krigsföring med vapen inte rår på. Detta har säkert också människor som har deltagit i enkäten tänkt på.

Den finska försvarsviljan har påverkats starkt av både vår historia och samtid. Det är inte konstigt om samtidens påverkan så småningom börjar vara större då krigshändelserna för närmare 80 år sedan blir allt mer avlägsna.

Om finländarnas syn på hur Finland kan försvaras med hjälp av vapen verkligen håller på att förändras kan det få konsekvenser för de stora investeringar som finns bakom hörnet, inte minst förnyandet av jaktplanen. Det är fråga om en affär på cirka tio miljarder euro.

I fjol ansåg nästan hälften av de tillfrågade att försvarsanslagen bör höjas, nu ligger siffran på 40 procent.

Samtidigt gäller det att minnas att även om jaktplanen liksom de flesta andra vapen aldrig kommer att användas så behövs de i huvudsak som avskräckningsmedel och för trovärdigheten för landets försvar.

De färska siffrorna står sig fortfarande väl i internationell jämförelse. En undersökning som gjordes för ett par år sedan visade att i Europa är det bara Georgien som har en befolkning med högre försvarsvilja än Finland.

Finländarna hade den överlägset högsta försvarsviljan av folk i EU-länderna. Den positionen har Finland fortfarande trots sjunkande siffror i årets undersökning.

Man kunde tänka sig att den ökade sjuka nationalismen i vårt land skulle ge utslag i högre försvarsvilja än tidigare och inte lägre. Det visar kanske att dagens nationalister inte är så många och inte nödvändigtvis patrioter utan snarare skrikhalsar som inte ser andra nationer som hot utan närmast vill ge sig på hjälpbehövande medmänniskor från andra länder.

Läs också: Allt färre redo att försvara Finland med vapen

Tommy Westerlund Ledarskribent

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46