Förslag i Gullranda: EU borde bli medlem i Nato

Eftersom de flesta EU-länderna är Natomedlemmar, vore det klokt om EU som organisation blev medlem i Nato, föreslår politices doktor Jukka Tarkka. Juridiskt omöjligt, säger president Sauli Niinistö om förslaget. Direktören för Utrikespolitiska institutet Teija Tiilikainen däremot tycker att idén låter intressant och vill utreda om det är möjligt.

Samtidigt som EU förbereder sig på betydande militära hot har unionen stora svårigheter att få det militära samarbetet att fungera. Varför då inte skriva om Natos och EU:s statuter så att EU kunde bli Natomedlem, kastar politices doktor, författaren och debattören Jukka Tarkka fram vid presidentens utrikespolitiska diskussionsforum i Gullranda.

– Jag är fullt medveten om att EU:s och Natos nuvarande regelverk inte möjliggör en sammanslagning, men då omständigheterna förändras borde statuterna kunna skrivas om, anser Tarkka.

EU-kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen avfärdar inte Tarkkas förslag, utan säger att det redan i dag finns en lista på 73 punkter där EU och Nato samarbetar.

– Tarkkas idé om att EU borde bli Natomedlem skulle göra situationen klarare, men varför så inte är fallet borde man fråga EU, det vill säga medlemsländerna, kommenterar Katainen det något oväntade förslaget.

Efteråt ber HBL Tarkka förklara sig. Han säger att idén inte är ny och tidigare har avfärdats med att både EU och Nato är organisationer som upprätthålls av stater och därför inte kan bli Natomedlemmar.

– Men ser man att det finns ett behov måste man kunna ändra på reglerna, säger Tarkka.

Om EU skulle bli medlem i Nato skulle Natos artiklar, även den omtalade ömsesidiga försvarsgarantin i artikel 5 gälla samtliga EU-länder, också till exempel Finland som i dag står utanför, menar Tarkka.

HBL frågar president Sauli Niinistö vad han anser om Tarkkas förslag.

– Idén är inte ny och kom upp redan för 12 år sedan då försvarsfrågorna började diskuteras i EU. Men det skulle knappast vara juridiskt möjligt, kommenterar Niinistö tanken om att EU skulle bli medlem av Nato.

Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet, tycker däremot att frågan är intressant och borde utredas.

– I dag tillåter inte Natos grundstadgar att organisationer blir medlemmar i Nato. Enbart länder kan ansöka om medlemskap. Men jag tycker att det vore värt att fundera på frågeställningen, säger Tiilikainen som antyder att Utrikespolitiska institutet kunde göra en utredning om saken på ett teoretiskt plan.

Riksdagsledamoten Pertti Salolainen (Saml) som är vice ordförande i utrikesutskottet avfärdar heller inte på rak arm Tarkkas förslag.

– Mitt parti Samlingspartiet förespråkar ju ett Natomedlemskap så det låter inte alls dåligt. Men både EU:s och Natos regler borde i så fall skrivas om.

Bildt vill se finsk-svensk-norsk trio

Sveriges tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt som också deltar i Gullrandadiskussionerna ser däremot inte att förslaget är realistiskt.

– Jag är inte övertygad om att Trump skulle gå med på det eftersom han motsätter sig EU. Tanken kommer att stanna vid en tanke. Däremot utvecklar EU och Nato sitt samarbete till exempel så att olika länders stridskrafter lättare kan förflytta sig över medlemsländernas gränser, säger Bildt.

En annan åtgärd kunde enligt Bildt vara att utvidga det allt intensivare finsk-svenska försvarssamarbetet genom att också ta med Natolandet Norge.

– Finland har ett imponerande men inte alltför stort flygvapen, Sverige har det och Norge har det. Skulle vi kunna samordna våra flygvapen vore det högst signifikant, säger Bildt.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00