Forskning: Sömnbrist påverkar kolesterolet

Vilma Aho upplever att den allmänna medvetenheten om sömnbristens risker har ökat. – För inte så länge sedan kunde folk skrävla med hur lite de sovit, i dag talar man hellre om hur man satsat på sömnen och sovit gott. Bättre så, för sömnbrist utsätter också andra människor för faror, inte minst i trafiken, säger hon. Bild: Leif Weckström

För lite sömn kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. När kroppen inte är utvilad blir den sämre på att eliminera extra kolesterol, visar Vilma Ahos doktorsavhandling.

Vi vet att sömn är livsviktigt, och i stora drag varför. Vetenskapen har påvisat samband mellan sömnbrist och högt blodtryck, vuxendiabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och i slutändan högre dödlighet. Helhetsbilden är ändå lite oklar för att många andra faktorer spelar in.

Biokemisten Vilma Aho disputerar på fredag (4.11) för doktorsgraden vid Helsingfors universitets medicinska fakultet med en avhandling som förtydligar kopplingen mellan sömnbrist och hälsorisker. Hennes forskning visar att sömnbrist påverkar kroppens immunsystem och orsakar ett mindre infektionstillstånd, och att kroppens förmåga att avlägsna överflödigt kolesterol försämras.

– Sömnbrist kan vara en orsak till att det ansamlas kolesterol i cellerna och blodkärlen. Och det är en känd riskfaktor i utvecklingen av åderförkalkning, säger hon.

På sikt kan det öka risken för blodpropp, hjärtinfarkt och stroke.

För att se hur kroppen avlägsnar kolesterol mätte Vilma Aho genernas verksamhet i de vita blodkropparna, både på ett större sampel av befolkningen som upplevde sömnbrist och experimentellt på ett mindre urval försökspersoner som under kontrollerade förhållanden utsattes för sömnbrist. Klart blev att sömnbristen aktiverade immunsystemet.

– Vi såg att vissa gener var mindre aktiva, delvis samma gener som är involverade i transporten av överflödigt kolesterol från cellerna. Det kan förklara varför kroppen är sämre på att städa bort extra kolesterol när den är trött, säger hon.

Man talar om "godartat" (HDL) och "elakartat" (LDL) kolesterol även om LDL är skadligt bara i överflöd. I Vilma Ahos undersökning uppvisade personer med sömnbrist lägre HDL-värde. Detta gällde bara för det stora samplet, inte bland försökspersonerna i labbet som hade utsatts för sömnbrist i en vecka.

– I själva verket gick deras LDL-värde ner. Vi vet inte varför, men menar ändå att sömnbrist sannolikt inte är bra på sikt.

Överraskade resultaten dig?

– Det var något av en överraskning att ämnesomsättningen av kolesterol påverkas av sömnbrist, och ännu mer förvånande att en kortare tids sömnbrist verkar ge bättre värden. Att immunsystemet aktiverades visste man från förut, även om vi visade vad det är som aktiveras.

Vågar du säga att långvarig sömnbrist ger sämre kolesterolvärden?

– Det är en sofistikerad gissning, men vi saknar direkta belägg. Även om det syns i befolkningssamplet kan det hända att orsaken är en annan. Det är ändå sannolikt eftersom vi såg förändringar på gennivå också hos experimentgruppen.

Människor fungerar olika

Vilma Aho säger att man måste beakta de individuella variationerna, både genetiska och livsstilsvariationer, och att det vore fint att framöver forska i varför vissa människor tål sömnbrist bättre och klarar sig med kortare nattsömn än andra. Detta kunde vara nyttigt för det som kallas personlig medicin.

– Om man kunde ringa in en riskgrupp och veta vilka personers hälsa som är extra sårbar för sömnbrist kunde man till exempel uppmuntra dem att försöka undvika skiftesjobb.

Sömnbrist är ett allvarligt problem för många, oberoende av om orsaken är ett skrikande spädbarn, stress på jobbet eller tilltagande ålder.

– Det är möjligt att hormonerna hjälper småbarnsföräldrar att stå ut, att det blivit så av evolutionen. Barnet skulle ju inte klara sig om föräldrarna kollapsade av sömnbrist.

Vilma Aho påpekar också att sömnen tenderar att minska med åldern också när man redan är vuxen.

– Det är lite oklart om det är själva sömnbehovet eller förmågan att sova som minskar hos äldre vuxna. Jag lutar mot det förra. När man inte längre är så aktiv dagtid minskar sömntrycket.

Hon betonar att mindre sömn hos äldre personer inte behöver vara ett problem.

– Om det bara är möjligt vore det bättre för äldre personer att vara aktiva på dagen för att öka sömntrycket till natten, hellre än att ta sömnmedicin eller lugnande medel.

Aho påpekar att det är vanligt att sömnen fragmenteras hos äldre – även om man somnar på kvällen händer det att man vaknar onödigt tidigt, och på dagen tenderar man att slumra till.

– Jag tror inte att det är skadligt. Det är inte värt att grubbla över att man inte når upp till sju eller åtta timmars sömn. Alla behöver inte så mycket.

Aho säger att äldre människor gärna får vara barmhärtiga gentemot sin sömnrytm.

– Det är bra om man orkar vara aktiv och hålla i gång i dagsljus, och blir man trött kan man gott ta en tupplur. Dagssömn är okej i alla åldrar bara den inte blir för lång och går ut över nattsömnen.

Annons: Aktia hjälper dig att tänka framåt

De flesta finländare har idag koll på att hem, fritidsbostad och fordon behöver försäkras för att hålla ekonomin i balans om allt inte går som planerat. När det kommer till personförsäkringar är läget ett annat. Jämfört med många andra länder har Finland ett bra socialskydd och många förlitar sig på att man får tillräckligt stöd för att klara sig ekonomiskt om något allvarligt inträffar. Men hur långt räcker socialskyddet egentligen? Hur påverkas livet om man insjuknar allvarligt och inte längre kan arbeta? Klarar sig familjen ekonomiskt utan en förälder? 9.4.2020 - 00.00

Mer läsning