Forskning försvarar selfies: Selfies är ett socialt klister

Bild: Wilfred Hildonen

Om Narkissos stirrade på sin spegelbild i sjön stirrar vi i dag på den i smarttelefonen, och delar den med andra. Men selfies har en viktig social funktion och är mycket mer än ett onlinefenomen, visar en ny studie.

Selfie, selfie på nätet där, säg vem som vackrast i landet är? I dag är antalet inlägg med hashtaggenselfie över 387 miljoner stycken på Instagram. Selfies – självporträtt som delas via sociala medier – uppfattas ofta som ett tecken på självupptagenhet, men en ny studie vid Göteborgs universitet visar att selfies tvärtom har en social funktion och kan stärka gemenskapen mellan människor.

– Vi ville studera selfien innan den blir en färdig medieprodukt. Vi var intresserade av att titta på vad som händer innan bilden hamnar på nätet, och vi har kunnat se att selfies har en viktig funktion i hur människor umgås, säger Alexandra Weilenmann, som är professor i interaktionsdesign och en av forskarna bakom studien.

Att ta selfies är ingen isolerad handling, visar studien som hon gjort tillsammans med kollegan Thomas Hillman. Tvärtom tas bilderna ofta i sällskap med andra och diskuteras sedan med vänner. Man tittar på varandras flöden, kommenterar bilderna och skrattar.

– Snapchat och Instagram har blivit ett visuellt "chitchat", som en forskare kallade det. Innan smarttelefonerna kom satt man och läste sms högt för varandra eller jämförde vilka telefonnummer man hade i telefonen. Selfies har ungefär samma sociala funktion för unga människor, säger Weilenmann.

I dag är få platser fredade från selfies. – Många museer har till och med börjat arrangera selfie-spots. Man designar miljöerna för att underlätta för selfies, säger Weilenmann. Bild: Selfie

Hon jämför selfies med de klisterfoton från skolfotograferingen som man tidigare utbytte med sina klasskamrater. Bägge skapar en känsla av gemenskap.

– Man använder bara nya verktyg för samma beteenden. Också sociala medier handlar om samma frågor: Vilka och hur många känner du? Det är ett lekfullt socialt klister.

"Selfies mer än ett onlinefenomen"

Tidigare forskning har främst undersökt selfies ur ett psykologiskt perspektiv – Varför håller man på med det och hur påverkas man av det? – men Weilenmann och hennes kolleger ville undersöka selfien som ett socialt fenomen. De var inte intresserade av varför man tar selfies utan hur, och observerade människor som tog selfies på offentliga platser som djurparker, turistattraktioner, festivaler och museer.

På museer har opinionen gjort en helomvändning. Tidigare var fotografering förbjudet på många museer, men i dag till och med uppmuntras det då museerna insett att det är effektiv marknadsföring.

– Många museer har till och med börjat arrangera selfie-spots. Man designar miljöerna för att underlätta för selfies, säger Weilenmann.

Trots att vi i dag har en ökad möjlighet att styra över hur vi framställer oss själva så blir bilderna allt mer likriktade, säger Ana Udovic, som studerat om selfies har förändrat sättet på vilket vi porträtterar oss själva. Bild: Selfie

Sedan selfie exploderade med Instagram och Snapchat har det gjorts många studier om ämnet. En annan studie vid Göteborgs universitet visar hur viktiga gillanden är. "När förväntade likes från vänner i nätverket uteblir, trots att användaren sett att vännerna varit aktiva, kan det tolkas som brist på förväntat stöd och besvikelsen bli så stor att man plockar bort poster", säger Beata Jungselius, som gjort studien.

En annan studie vid Ludwig-Maximilian-universitetet i München visar att vi gillar att ta selfies, men inte att se andras. Den visar också att de egna selfie-bilderna tolkas som självironiska medan andras tolkas som självupptagna.

Bildkulturen har förändrats mycket sedan Weilenmann började studera sociala medier och mobila teknologier på slutet av nittiotalet.

– Då hade man inte ens kamera på telefonen. Förr var kommunikationen text- och röstbaserad, nu har det visuella tagit över helt.

Och framtiden?

– Jag tror att vi står inför en utmaning med fejknyheter och bildmanipulation, vilket blir allt lättare. Då är det viktigt att vi tränat oss på ett kritiskt förhållningssätt till det vi ser.

"Uttryck för ett egocentriskt samhälle"

Ana Udovic har i sin bok "Generation Ego: att fostras i en narcissistisk kultur" fokuserat på den psykologiska aspekten av selfies. Inte heller hon tycker att selfies är ett direkt uttryck för självupptagenhet, utan att de snarare bara är en förlängning av ett självupptaget samhälle.

– Jag var intresserad av vad som händer när unga uppfostras till självupptagenhet. Forskning visar att man inte blir lycklig av att endast fokusera på den egna lyckan, men det är det som uppmuntras i dag. Det kan vara en anledning till att många i dag mår dåligt, säger hon.

Hon tror inte att unga i dag är mer egocentriska än tidigare. Det är kraven från samhället som gör att vi blir mer självupptagna.

– Unga är i dag väldigt stressade, vilket hänger ihop med hela valfrihetssamhället. Om man väljer fel är man misslyckad, och att vara misslyckad är något som unga är mest rädda för, säger Udovic, som numera jobbar som gymnasielärare.

Förr var kommunikationen text- och röstbaserad, nu har det visuella tagit över helt. Många tar flera selfies varje dag. Foto: Foto: Wikimedia commons Bild: Wikimedia Commons

I stället för att stirra på vår spegelbild i sjön, som Narkissos gjorde, är smarttelefonen vår spegelbild. Men att rikta kameran mot sig själv och inte mot andra är inte bara ett uttryck för självupptagenhet utan också för respekt, säger Udovic. Alla gillar inte att bli fotograferade när och hur som helst.

– Självfallet är inte selfies i sig skadligt, det är däremot vår självupptagenhet och brist på närvaro. Vi tenderar att hellre söka status och godkännande än att hitta vår egen individualitet, och det är en farlig tendens.

Enfald snarare än mångfald

Udovic har studerat om selfies har förändrat sättet på vilket vi porträtterar oss själva. Många forskare trodde att nätet skulle förändra representationen av könen och ge större mångfald. I stället blev det tvärtom. Trots att vi i dag har en ökad möjlighet att styra över hur vi framställer oss själva så blir bilderna allt mer likriktade, säger hon.

– Även när vi själva bestämmer så reproducerar vi könsstereotypa bilder. Bilden av den ofarliga och mottagliga kvinnan och den bestämda och handlingskraftiga mannen är de som dominerar även i sociala medier. Kvinnor ler oftare på bild medan män är allvarliga. Det är de professionella fotograferna, inte användarna på sociala medier, som bryter mot normer när det gäller hur män och kvinnor framställs.

Selfies uppfattas ofta som självupptagenhet, men en ny studie visar att selfies tvärtom kan stärka gemenskapen mellan människor. Här tar Alexander Stubb en selfie med företaget Ouras ledning. Foto: Anna Back/SPT Bild: SPT/Anna Back

Mot en renare värld, ett flyttlass åt gången – ”Alla våra 150 röda bilar kör fossilfritt”

Mer läsning