Forskarupprop: För att lösa miljöproblem behövs mer dialog – "inte självklart att forskare vill gå i debatt med politiker"

Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, säger att vetenskapen och samhället måste föra en aktivare dialog om hur vi ska anpassa oss till de miljöförändringar vi inte lyckas stoppa. Bild: Lina Enlund/KSF Media arkiv

Dialogen mellan forskarna och samhället måste utvidgas för att samhällsutvecklingen och miljövården ska bygga på kunskap och inte på antaganden. Det hävdar ett nordiskt och tvärvetenskapligt forskarteam där ÅA-professorn Erik Bonsdorff ingår.

Det finns otroligt mycket vetenskapligt dokumenterad kunskap om klimat- och miljöförändringar och hur de påverkar havets tillstånd. Vi vet exempelvis att havet fungerar som en koldioxidbuffert, men inte hur länge samma effektivitet består, och vi vet att havets surhetsgrad, vattenströmmar och fiskbestånd påverkas hela tiden. Östersjön och de andra nordiska gränshaven är särskilt väldokumenterade och under snabb förändring.

Därför är det viktigt att samhällena anpassar sig till de miljöförändringar som mänskligheten driver, hävdar Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, och ett tvärvetenskapligt forskarlag i en artikel i PNAS.

Nordiska samhällen är till exempel beroende av Golfströmmens kontinuitet och en säkerställd tillgång på fisk i Östersjön. Det är något vi tagit för givet, men i dag finns både vetenskapligt dokumenterad och mindre trovärdig information om hur haven kommer att förse oss med värme och föda i framtiden.

– Det har sagts att Golfströmmen kommer att stanna upp av klimatförändringen. Ser man till vetenskapen är det tveksamt att den kommer att upphöra, men den kommer kanske att avta i styrka. Det har också sagts att den biologiska mångfalden i Östersjön minskar. Den utsagan kan vetenskapen däremot bekräfta, mångfalden tar stryk, säger Bonsdorff.

Forskarteamet granskade om dylika utsagor som förekommer i miljö- och samhällsdebatten vilar på vetenskapligt dokumenterade fakta eller inte. De såg också på hur de nordiska samhällena har hanterat miljöutmaningar.

Efterlyser ansvar

Forskarna sluter sig till att Norden är en föregångare på att leverera vetenskapligt dokumenterad kunskap som underlag för politiska beslut. Ändå behövs också här en aktivare dialog för att säkerställa att besluten tas på korrekta grunder och inte utifrån populära utsagor utan vetenskaplig förankring.

Till exempel har en del fiskbestånd i Östersjön minskat drastiskt, på grund av havets försämrade tillstånd och överfiske. Ändå har politikerna beviljat fiskekvoter långt över de gränser som den vetenskapliga expertisen bedömt som trygga. I gengäld har politikerna framgångsrikt bromsat den negativa utveckling med miljögifter som präglade Östersjöns tillstånd för några årtionden sedan.

För att samhällena ska göra mera rätt och mindre fel vill forskarna med artikeln i PNAS i första hand ruska mer liv i debatten mellan forskare och beslutsfattare. Erik Bonsdorff efterlyser ansvar från båda håll.

– Det vetenskapliga samfundet har inte rätt att säga hur samhället ska göra, men det är viktigt att vi kommer ut och säger hur samhället kan lösa problemen.

Precis som politikerna ofta har olika uppfattning sinsemellan om hur samhällsproblem borde lösas saknas ofta konsensus också bland forskarna. Olika vetenskapliga discipliner ger olika perspektiv på samma problem. Därför, menar Bonsdorff, är det värdefullt att det nordiska teamet på 17 forskare som skrivit artikeln i PNAS är mångdisciplinärt.

– Vi var oense om mycket, åtminstone tills vi hade diskuterat frågorna ingående, men det som förenar oss är en genuin oro för havens tillstånd och för att samhällena ska kunna anpassa sig till förändringarna i haven, säger han.

Under coronakrisen, menar Erik Bonsdorff, har politikerna åtminstone lyssnat på den vetenskapliga expertisens råd. Det räcker ändå inte att bara lyssna, det behövs en dialog. Och det i sin tur lägger ansvar på bägge parter, inte bara på politikerna.

– Samhället har rätt att förvänta sig att vetenskapens företrädare ställer upp på en diskussion. Vi har en skyldighet att ta debatten. I dag är det inte självklart att en marinbiolog vill gå i debatt med en politiker. Det behövs fler lämpliga forum för dialogen.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Många vill välja ekologiskt – också hos frisören

Mer läsning