Forskare: Religion en förklädnad för rasistiska motiv

Internet har blivit en allt större arena för hatbrott samtidigt som den islamofobiska hatretoriken skjutit i höjden. – Det anses vara mera acceptabelt att kritisera religion än etniska grupper, säger forskaren Katarina Pettersson.

Polisens färska rapport om hatbrott i Finland i fjol visar att det vanligaste motivet till hatbrott fortfarande är offrets etniska bakgrund.

– Största delen av de hatbrott som kommer till vår kännedom är rasistiska brott, säger Måns Enqvist som ansvarar för hatbrott vid Polisstyrelsen.

Men också religion, funktionshinder och sexuell inriktning syns i statistiken som motiv till hatbrott. Och det är här det har skett en markant förändring. Antalet hatbrott som riktar sig mot religion har ökat med 58 procent sedan år 2016.

Vad har hänt här, Måns Enqvist?

– Det här beror dels på vårt sätt att kategorisera hatbrotten. Ibland kan det vara svårt att avgöra om det är fråga om religion eller etnicitet. Men vi ser tydligt att islamofobin ökat kraftigt i och med flyktingvågen 2015. Samtidigt har retoriken blivit allt hårdare.

Att den islamofobiska hatretoriken ökat explosionsartat överraskar inte Katarina Pettersson, som forskar i hatretorik vid Helsingfors universitet.

- Religion har blivit en förklädnad för rasistiska motiv. Det är inte acceptabelt att tala om människors etniska ursprung, men däremot kan man nog kritisera religioner. Fast vad betyder det egentligen? Att säga att islam måste avskaffas betyder ju egentligen att man vill bli av med muslimerna.

Pettersson har specialiserat sig på politisk hatretorik, och menar att den ökade islamofobin också syns i den politiska debatten.

– Politisk retorik återspeglas i den samhälleliga debatten och det märks tydligt att den högerpopulistiska retoriken har fått ett starkt fotfäste.

Enligt Pettersson tycks en del få säga nästan vad som helst utan att någon sätter ner foten.

– Visst förekommer det motreaktioner, men det verkar ändå vara svårt att ingripa. Man tycks få säga ganska mycket här i Finland innan man blir stämplad. Många politiker som uttryckt sig fientligt har fått fortsätta med sin karriär.

En positiv sak i rapporten är att antalet antisemitistiska hatbrott inte ser ut att ha ökat.

– Det känns bra. Den judiska befolkningen i Finland är ändå relativt liten, och problematiken är kanske svår att påvisa statistiskt, säger Pettersson.

Däremot tror hon att det ändå bara är en bråkdel av alla hatbrott som rapporteras. Det bekräftar också Måns Enqvist på Polisstyrelsen.

– Mörkertalet är fortfarande stort. Många som utsätts för hatbrott rapporterar det inte eftersom de tycker det är så alldagligt.

– Det märks tydligt att den högerpopulistiska retoriken har fått ett starkt fotfäste, säger Katarina Pettersson, forskare vid Helsingfors universitet. Bild: HBL-arkiv/Richard Nordgren

Svår debatt om rasism

De som är misstänkta för hatbrott är oftast unga män som är infödda finländare, visar polisens rapport.

De som är misstänkta för hatbrott är oftast unga män som är infödda finländare, visar polisens rapport. Enligt Karin Creutz, forskare och doktorand vid centret för Europaforskning, är det ändå frågan om problem på bredare plan, och går inte att projicera endast på extremhögern.

- Vad som skapar samhällsspänningar och polarisering är en mångfasetterad och svår fråga. I tiotals år har vi talat om att samhällsklimatet blivit hårdare, men ändå har det fortsatt att försämras. Det skulle vara lätt att säga att det finns det onda och det goda, och att vi bara städar bort det onda med hårdare lagstiftning, men så enkelt är det inte. Det finns folk som är både för och emot invandring men som inte vågar uttrycka sina åsikter på grund av klimatet i dag, enligt en utredning.

I sin forskning studerar Creutz bland annat fosterländska aktörer.

- Många förstår inte alls vad deras åsikter får för konsekvenser. De upplever det som åsiktsförtryck med en skärpt lagstiftning. Det finns överlag en bristfällig förståelse av vad yttrandefrihet är och vad hets mot minoriteter innebär, vad det får för konkreta följder och vad det i värsta fall kan innebära, som till exempel folkmord.

Creutz har också sett följderna av hatbrott då en hel folkgrupp stämplats.

– Det begränsar ens möjligheter att leva ett normalt liv. Många får sömnproblem och depressioner och isolerar sig. Det egna upplevelsen av samhället blir negativ och leder till utanförskap.

Hon ser därför att offentlig diskussion är viktig för att kunna behandla viktiga samhälleliga frågor och undvika polarisering.

- Det är viktigt att inte ge utrymme åt diskriminering och människofientlig retorik. Man måste öka förståelsen av samhället och skapa ett debattklimat där frågor kan behandlas utan ilska.

Hon får medhåll av Katarina Pettersson som anser att ansvaret för att minska hatbrotten ligger på mångas axlar.

- Vi behöver olika slags verktyg. Den juridiska lagstiftningen är förstås viktig, men det är också politikernas, mediernas, forskarnas och utbildningens ansvar att identifiera hatet. Vi måste lära de unga ett acceptabelt språkbruk som visar respekt. De rör sig i dag på internet utan tillräckliga verktyg för att känna igen hatretorik, eller kunna skydda sig och andra för den.

Positivt med fler brott

Både Creutz och Pettersson tror att de sociala medierna bidragit till att klimatet blivit hårdare och antalet hatbrott ökat. Att brotten ökat är enligt Enqvist på Polisstyrelsen egentligen något positivt.

– Det visar att vårt arbete med att identifiera dem burit frukt.

För ett drygt år sedan grundades en grupp inom Helsingforspolisen med ansvar för att identifiera och rapportera hatbrott på nätet.

– Vi har aktivt fungerat på nätet för att själva hitta brotten och fått omfattande utbildning i det. Det här en av våra högsta prioriteter. Dessutom samarbetar vi numera bättre med åklagarmyndigheterna och rättsväsendet vilket gjort att flera brott med hatmotiv lett till domar.

Mellan 2016 och 2017 tredubblades antalet domar med huvudbrottsrubriceringen hets mot folkgrupp.

En färsk rapport av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD visar att Finland är bäst i klassen då det handlar om att följa upp hatbrott.

– Det här känns väldigt glädjande för oss.

Däremot får Finland lägst betyg då det gäller rasism.

– EU gjorde nyligen en brottsofferförfrågning i alla medlemsländer och den visar att Finland och Luxemburg är de mest rasistiska länderna i EU. Det positiva i utredningen ur vår synvinkel var ändå att utlänningar tycks ha ett stort förtroende för polisen i Finland. Och det visar ju att vi satsat rätt.

En nästan skuldfri bostad ger dig flera möjligheter i din ekonomi

Ett omvänt bostadslån innebär utnyttjande av den förmögenhet man har fast i sin bostad. Om man känner att pensionen inte räcker till och besparingar sitter i väggarna, kan man frigöra medel genom att ta banklån på upp till hälften av bostadens värde. 25.4.2019 - 10.46