Forskare oroade: ”För mycket fokus på Pisa kan skada de nationella skolsystemen”

Enligt ny forskning diskuteras Pisa i Finland mest bland forskare och pedagoger. I Sverige används Pisa oftare som slagträ eller trumfkort i debatten och man använder stora ord såsom ”Pisachock” och ”Pisaglädje”. Bild: Leif Weckström

Svenska politiker använder Pisaresultatet för att påverka skolpolitiken, något som enligt forskare riskerar att skada det svenska skolsystemet. I Finland är Pisadiskussionen mer analyserande och problematiserande, visar ny forskning.

På tisdag publiceras resultatet från den internationella skolundersökningen Pisa – världens största elevstudie som genomförs vart tredje år. Inför årets resultat har flera instanser uttryckt oro för hur resultaten används i Sverige, bland dem Andreas Schleicher som är direktör för OECD:s utbildningsenhet.

– Politiker har använt resultaten som argument för att genomdriva politiska förändringar trots att våra data inte har gett något stöd för dem, säger han till Svenska Dagbladet.

Pisa används svepande av svenska politiker utan att reformförslagen förankrats i forskning, säger professor Christian Lundahl. – Pisa används på ett oärligt sätt för att driva igenom en politik som annars kanske inte blivit genomförd. Bild: Pressbild

De senaste åren har det i den svenska riksdagen lagts fram 40 förslag till förändringar av den svenska skolan med hänvisning till Pisa, visar en ny studie vid Örebro universitet. Ett exempel är förslaget att införa betyg i de lägre årskurserna, med hänvisning till Finland som klarar sig bra i Pisatestet.

Men det finns inget i Pisaundersökningarna som visar att det finns ett samband mellan tidigareläggning av betyg och goda resultat, säger Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet. Pisa används enligt honom svepande av politiker utan att reformförslagen förankrats i forskning.

– Pisa används på ett oärligt sätt för att driva igenom en politik som annars kanske inte blivit genomförd. Man har till exempel pratat mycket om att den svenska skolan är i kris och motiverat reformer med hänvisning till Pisa. Om man förstärker krisbilden så blir det inget motstånd då man genomför reformer, säger Lundahl.

Läs också: Politisk debatt väntar efter Pisa-resultat

"Pisatesterna riskerar skada skolsystemen"

Om man låter Pisaresultaten diktera villkoren för hur skolan ska byggas upp riskerar man att förlora det värdefulla i det nationella skolsystemet. Dessutom finns det risk för att ämnen vars resultat inte kan mätas nedprioriteras.

Om Pisa börjar styra skolans utformning har vi både ett demokrati- och mångfaldsproblem, säger Christian Lundahl.

– Det blir farligt om alla länder börjar anpassa sin läroplan efter de ämnen som mäts i Pisa, eller efter en norm eller idé som utgår ifrån en ekonomisk organisation, som OECD är. De mäter egenskaper som är bra i yrkeslivet, men det kan finnas andra saker som är bra att ha med i utbildningen, såsom ämnet slöjd i Sverige och Finland. Det är ett jättebra ämne där man förvärvar praktiska kompetenser och som får elever att orka med en skoldag som annars kanske skulle bli alltför teoretisk.

År 2013 kom "Pisachocken": Svenska elever presterade under OECD-snittet i samtliga tre kunskapsområden och politiker talade om en "skola i fritt fall". Några år senare skrev ett femtiotal forskare från hela världen ett öppet brev till OECD där de varnade för att Pisatesterna riskerar att skada de nationella skolsystemen, skriver Dagens Nyheter.

– Det är jätteviktigt att mäta kunskaper på det sätt som Pisa gör, men man får inte tro att allt går att avläsa i resultaten och resultaten får inte användas på ett ytligt sätt, säger lektor Hanna Sofia Rehnberg vid Södertörns högskola. Bild: Anna Hartvig

Pisa tillmäts olika värde i Finland och Sverige

Det blir ibland problematiskt när man drar stora växlar på Pisa, säger också Hanna Sofia Rehnberg, lektor på Södertörns högskola. Hon är författare till forskningsrapporten Pisa-press som släpptes för en vecka sedan och undersöker hur Pisa används och framställs i medierna.

I Sverige framstår Pisa i hög grad som en politiserad företeelse och tongångarna är ibland bombastiska, medan Pisa i det finländska materialet i större utsträckning förankras i en pedagogisk diskurs och omskrivs på ett mer nyanserat sätt, säger hon. Hon har jämfört hur Pisa omskrivs i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Hufvudstadsbladet och Vasabladet 2016-2017, då den senaste Pisarapportenkom ut.

– Enligt materialet är det inte alls lika många politiker i Finland som hänvisar till Pisa, utan Pisa diskuteras mer bland forskare och pedagoger. I Sverige används Pisa oftare som slagträ eller trumfkort i debatten och man använder stora ord såsom "Pisachock" och "Pisaglädje". Man kan mycket väl tänka sig att det beror på att resultatet i Sverige har variera mer än i Finland och att resultaten varit mer negativa i Sverige, vilket skapar medieuppmärksamhet.

Läs också: Svenskspråkiga i kapp finskspråkiga – Pisa-undersökningen visar en växande skillnad mellan flickor och pojkar

Om man låter en undersökning ta stor plats i medierna utan att diskutera vad den står för kan det vara problematiskt, säger hon.

– Vi har lyckats komma fram till en nationell koncensus om vad som är viktigt i våra nationella skolsystem och vi får inte tappa fokus på det. Det är jätteviktigt att mäta kunskaper på det sätt som Pisa gör, men man får inte tro att allt går att avläsa i resultaten och resultaten får inte användas på ett ytligt sätt.

Varför ville du jämföra just Finland och Sverige?

– I Sverige tittar man mycket mot Finland när det gäller Pisa. Man vill ha hit finländska lärare och är fascinerade över att det går så olika i våra skolor och över den höga status som lärare har i Finland.

Läs också: Glädje i Sverige över förbättrat Pisa – ökad ojämlikhet oroar

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning