Forskare om ekonomisk hybridpåverkan: "Vi följer inte med varifrån investeringar kommer"

– Att det finns politiska motsättningar är en dygd i ett fritt samhälle, men pluralism kan också utnyttjas för att slå in kilar mellan grupper, säger docent Mikael Wigell. Kilar kan också slås in på ekonomiska områden, där de är svåra att upptäcka för att det liknar normal affärsverksamhet, säger han.Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen

I fria samhällen med fria marknader går det att lägga in kilar som är svåra att upptäcka, men hör till de mjuka verktygen av hybridpåverkan. Ryska energiinvesteringar mest på tapeten, men också andra ekonomiska morötter används för att skapa fotfästen. – Vi har inte så mycket kapacitet för ekonomisk underrättelse, säger docent Mikael Wigell.

– Det talas mest om sanktioner, men inte så mycket om hur man använder ekonomiska morötter i geoekonomisk syfte, säger docent Mikael Wigell, forskare vid Utrikespolitiska institutet och en av författarna bakom en färska rapport om hybridpåverkan och demokratiernas motståndskraft, publicerad av Utrikespolitiska institutet.

Wigell är expert på geostrategier och geoekonomi, som är en av aspekterna som tas i upp i rapporten.

Många andra former av hybridpåverkan – informationspåverkan, att påverka val, att använda sig att färdiga motsättningar inom samhällen – har varit föremål för mycket debatt och rapporten fokuserar också på de här formerna av påverkan.

Rapporten listar flera saker som gör öppna demokrater mer tåliga mot påverkan – som forskning och utbildning, informationsteknologi, mediekunskap och samarbete mellan myndigheter på nationell och internationell nivå.

En kritisk punkt är att öka medvetenheten om om geoekonomiska strategier i en värld där kapital och värdekedjor är globalt splittrade och gränslösa.

– Vi har inte så mycket kapacitet för economic intelligence (ekonomisk underrättelseverksamhet). Man följer alltså inte så noga med varifrån investeringarna kommer, vilka rutter, vem det är som köper upp företag och investerar också i strategiska områden. Därför har vi inte så bra lägesanalys av den här typen av eventuell ekonomisk påverkan, säger Wigell.

Intressen i energipolitiken

Påverkan kan alltså ske genom investeringar och företagsköp som ger morötter åt vissa ekonomiska aktörer i Finland och binda upp aktörerna, beskriver han.

Två exempel som Wigell nämner är Nordstream 2 och kärnkraftverket i Pyhäjoki, där minoritetsägaren är ett dotterbolag till Rosatom. Rapporten innehåller ett underkapitel om just den ryska energipolitiken.

– Ryssland har strategiska intressen i Nordstream, det är inte bara fråga om kommers. Genom Nordstream kan man slå in en kil i Europ. Ett annat exempel är kärnkraftverket i Pyhäjoki, där det också finns en risk att det kan användas i strategiskt syfte.

Utöver de mest omtalade exempel kan det också hända och ske på andra nivåer, tillägger han.

– Till exempel företagsköp i medievärlden, kritisk infrastruktur och annat dylikt där man kan påverka och få ett fotfäste i Finland.

EU vill börja övervaka investeringar

EU-kommissionen har redan fått upp ögonen för problematiken och föreslog i höstas att unionen skulle införa ett screeningsystem för investeringar. Idén var att medlemsländerna skulle informera både varandra och kommissionen om kommande investeringar – särskilt sådana som gäller kritisk infrastruktur – för att skapa en helhetsbild av läget och kunna analysera det. Kommissionens vice ordförande Jyrki Katainen har drivit det, men hittills har det inte fått luft under vingarna: Många länder drar sig för att irritera investerare. Bland annat Finland har förhållit sig rätt negativt till det, bland annat för att idén inte gillas av presumtiva kinesiska investerare.

Vad skulle du ge för råd kring det?

– Jag skulle säga att det är viktigt att man genomför det. På EU-nivå ser man att det sker geoekonomisk påverkan, och att det behövs ett systemet för att rapportera. Finland har skäl att gå med och stödja det här initiativet.

Argumenten emot det känner Wigell igen.

– Här finns starka ekonomiska intressenter som är med i projekten. Deras intresse är att det inte ska öppnas upp för att det ger dem rörelsefrihet – och kanske har de blivit påverkade redan.

"Ekonomiska uppbrottstider påverkar"

Sinikukka Saari, specialforskare vid Utrikesministeriet, påpekar att ekonomi och världspolitik hänger samman också då man talar om den fria demokratins kris. Det är inte nödvändigt vis det öppna demokratiska systemet i sig som är krisen, säger hon.

– Men de demokratiska system vi byggt baserar sig på en industriell tid och de politiska alternativ – vänster, höger – som funnits. Nu ser vi samma disruption som vi sett i ekonomin. Vad innebär det inför den fjärde industriella revolutionen och hur det skakar samhället? Hur gör vi demokratin effektivare så den inte bara är motståndskraftig utan också följer med de stora förändringarna? Ekonomiska uppbrottstider är också samhälleliga uppbrottstider. Den nordiska välfärdsmodellen kan därför vara högintressant också i fråga om hybridförsvar, säger Saari.

Rapporten Hybridivaikuttaminen ja demokratian resilienssi (Hybridpåverkan och resiliensen i demokratin) publicerades på ett seminarium i riksdagen på tisdagen med paneldebatt.

UR RAPPORTEN

Motståndskraft mot hybridpåverkan

Hybridpåverkan tar många olika former, och en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet tar upp några av dem.

Hybridpåverkan kan bland annat vara en kilstrategi – att slå in kilar i samhällen. Det kan ske genom skum diplomati, så att man stödjer motståndsgrupper eller separatister. Kilar slås också in genom informationspåverkan, så att konfliktfulla debatter förstärks, eller via disinformation och att undergräva massmedias rykte.

Geoekonomi som hybridpåverkan kan innebära både sanktioner och morötter, som strategiska investeringar.

Hybridpåverkan på folkval kan ta flera former: disinformation och utnyttjande av motsättningar, eller hacking och stöld av information till exempel för att svartmåla någon.

För att öka motståndskraften i hybridpåverkan efterlyser rapporten bland annat samarbete kring underrättelseinformation för att få en situationsbild; öppen information och mediekunskap, utbildning och forskning; större medvetenhet om geoekonomisk påverkan; högt informationsteknologiskt kunnande inom alla kunskapsfält; digital övervakning av eventuell valpåverkan; större samarbete mellan myndigheter, organisationer och den privata sektorn, som äger kritisk infrastruktur.

Rapporten har skrivits av Harri Mikkola, Mika Aaltola, Mikael Wigell, Tapio Juntunen och Antto Vihma.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00