Forskare: Oklart om Sverige är redo att lida för Finland – "Vi vet inte hur svenska politiker reagerar på missilangrepp och bombardemang"

Thomas Ries vid Försvarshögskolan i Sverige säger att det numera finns en verklig operativ förmåga att slåss tillsammans, men på den politiska nivån finns frågetecken. Bild: HBL-arkiv, Lehtikuva

Det militära samarbetet mellan Finland och Sverige löper väl, men det är oklart hur politikerna skulle reagera i ett skarpt läge.– Förmågan att slåss tillsammans finns, men hur det är med viljan vet vi inte, säger Tomas Ries, vid Försvarshögskolan i Sverige.

Det finsk-svenska försvarssamarbetet är en given favorit i repris vid Hanaholmens årliga försvarsseminarium, Hanating.

Normalt brukar de två ländernas försvarsministrar alltid delta i tillställningen, men den svenska regeringsbildningen tvingade Peter Hultqvist (S) att utebli från seminariet varpå också Antti Kaikkonen (C) gav återbud i sista stund.

En expertpanel analyserade hur det riktigt står till med det finsk-svenska försvarssamarbetet.

– Försvarsmakterna i båda länderna har kommit långt. Det finns numera en verklig operativ förmåga att slåss tillsammans, särskilt i luftrummet och i sjöförsvaret i skärgården, konstaterar Tomas Ries, docent och universitetslektor i krigsvetenskap vid strategiavdelningen på Försvarshögskolan i Stockholm.

I ett hemskt läge där Ryssland medvetet skulle utsätta svenskarna för terror och skräck, vet vi inte hur Sverige skulle göra.Tomas Ries, docent och lektor i strategi, Försvarshögskolan i Stockholm

Förmågan finns, viljan oklar

Tidvis brukar frågan om ett fördrag kring försvarssamarbete mellan Finland och Sverige lyftas, så också denna gång:

– Men på den politiska nivån finns frågetecken. Det finns inga bindande avtal mellan Finland och Sverige om att man ska hjälpa den andra parten om det blir krig och man tvingas slåss. Förmågan finns. Men hur det är med viljan är oklart i och med att avtal saknas. Det är ryssarna mycket medvetna om, säger Ries som är känd för att tala i klara ordalag.

Finland och Sverige borde tillsammans sätta press på Åland för att öka de gemensamma möjligheterna att försvara de två länderna, anser Charly Salonius Pasternak från Utrikespolitiska institutet. Bild: Tor Wennström/HBL-arkiv

En annan fråga som Ries har funderat på är i vilken utsträckning de två länderna är redo att lida för att försvara det egna landet, men också grannen.

– Finland har en större trovärdighet beträffande hur mycket lidande av krigets fasor som kan tolereras. Även om merparten av de finländare som upplevde kriget numera är döda, så har man i så gott som alla finländska familjer fått höra av äldre släktingar vad krig innebär. Därför är finländarnas försvarsvilja hög även om man vet vad det kostar, säger Ries.

– Men när det gäller Sverige är det mycket oklarare. Sverige har inte upplevt krig på 200 år och är ett mjukt samhälle. Det är väldigt svårt att se hur de politiska ledarna i Sverige skulle reagera om de blev utsatta för missilangrepp, bombardemang, och flyktingar som tar sig fram längs med vägarna, säger Ries och kommer här in på frågan hur mycket länderna är villiga att offra för den andra parten.

– Finland har inte något val. Blir landet angripet så blir det. Sverige är i en annan situation där det kan vara frestande att dra sig ur: att återgå till neutraliteten. Det är förstås fullständigt otänkbart att någon skulle ta upp saken i fredstid. Men i ett hemskt läge där Ryssland medvetet skulle utsätta svenskarna för terror och skräck vet vi inte hur Sverige skulle göra. Det är lite oklart, funderar Ries.

I dag löper samarbetet mellan Finland och Sverige utmärkt militärer emellan. Nästa steg borde gå ut på att fördjupa samarbetet mellan finska och svenska politiska makthavare, anser Ries.

Finland och Sverige har ett gemensamt problem: Det gäller en grupp bångstyriga historielösa människor på Åland.Charly Salonius-Pasternak, äldre forskare, Utrikespolitiska institutet

Salonius-Pasternak: Bångstyriga ålänningar gemensamt problem

Charly Salonius-Pasternak, äldre forskare vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, reflekterade över annan dimension i det finsk-svenska försvarssamarbetet:

– Finland och Sverige har ett gemensamt problem: Det gäller en grupp bångstyriga historielösa människor på Åland. Där finns beslutsfattare som gärna åtnjuter Finlands skydd, men som glatt stoltserar med att bjuda in ryska spionskepp och klagar i högan sky då finska marinen ens lite närmar sig gränsen till Öriket. Jag förstår inte varför Sverige och svenska beslutsfattare accepterar att det ska vara på det här sättet, säger Salonius-Pasternak.

– Tänk på att ert grannland inte fullständigt kan förbereda sig på att försvara Åland. Inget annat land i världen skulle acceptera något så fånigt. Finland och Sverige borde tillsammans sätta press på Åland för att öka de gemensamma möjligheterna att försvara de två länderna, säger Salonius Pasternak.

Rysslandsexperten och forskningsdirektören vid hybridkunskapscentret i Helsingfors, Hanna Smith, kom med en lägesanalys om grannen i öster. Smith bedömer att Ryssland förbereder sig på en utvidgning av Nato där Sverige och Finland går med i alliansen.

– Så länge det bara är möjligt försöker Ryssland se till att Sverige och Finland håller sig utanför Nato. Utvecklingen i Ryssland kommer inte att gå mot det bättre under de närmaste åren. Vi kommer att se mindre krig och oroligheter på vissa håll. Omkring 2025 kommer Kreml att vilja förhandla om en ny europeisk säkerhetsordning. Den dagen är det viktigt att Finland och Sverige har en gemensam hållnig, säger Smith.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning