Forskare: Macrons interventionsstyrka en "papperstiger”

Ett trovärdigt och autonomt försvar har varit viktigt för Frankrike sedan president Charles de Gaulles tid (1959–1969). President Emmanuel Macron verkar vara på samma spår.Bild: Lehtikuva/Mikko Stig

Tills vidare finns det ingen interventionsstyrka och därtill är det oklart vad den ska göra. En av tankarna bakom styrkan är ändå att skapa en europeisk styrka för att väga upp beroendet av amerikanska krafter.

– Tills vidare är Macrons projekt en papperstiger, skriver Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet, i ett inlägg på bloggen The Ulkopolitist.

I torsdags meddelade president Sauli Niinistö att Finland kommer att delta i det av Frankrikes president Emmanuel Macron föreslagna europeiska interventionsinitiativet (interventionsstyrkan). Meddelandet kom efter Niinistös och Macrons gemensamma förhandlingar under Macrons besök i Finland.

I och med att styrkan tills vidare inte existerar är det många som undrar hur den ska se ut och vad den ska göra. Pesu försöker besvara några av frågorna i sitt inlägg.

– Interventionsinitiativets huvudsakliga mål är att skapa en gemensam europeisk strategisk kultur. Macrons initiativ är alltså ett sorts militärt Erasmus-program som syftar till att sammanjämka deltagarnas verksamhetsmodeller och hotbilder, skriver han.

I praktiken innebär det utbyte av underrättelseinformation och förberedelser för olika scenarier. Tanken är att öka beredskapen att agera tillsammans i militära kriser som hotar Europa.

Frankrike har också nationella intressen i att skapa en europeisk styrka för insatser utanför Europa. För tillfället har Frankrike tusentals trupper utomlands, till exempel i Sahelområdet i Afrika. Utan tvivel önskar Frankrike hjälp även här.

– För det andra hoppas Frankrike att den europeiska strategiska kulturen utvecklas mot en "strategisk autonomi" som skulle balansera upp det transatlantiska samarbetet, skriver Pesu.

Frankrike är Europas ledande militärmakt, men i grunden är Europas försvar beroende av USA och Nato. Frankrike hoppas skapa starkare europeiska militära strukturer för att balansera upp beroendet av amerikanska krafter.

– För det tredje är målet att hålla kvar Storbritannien, som kommer att lämna EU, i det europeiska försvarssamarbetet, skriver Pesu.

Finländska trupper i Afrika?

Pesu konstaterar att interventionsinitiativet i Finland huvudsakligen kommenterats i positiva toner. Han ser ändå inga direkta problem i Finlands deltagande.

I teorin kan interventionsinitiativet underminera EU:s och Natos redan existerande försvarsprojekt. Initiativet är inte ett EU-projekt och planeras utanför EU:s ramar.

Deltagandet kan också leda till Finland i framtiden deltar i någon franskledd militäroperation i Afrika. Afrika är en av de viktigaste militära tyngdpunkterna för Frankrike.

– Den huvudsakliga orsaken att Finland beslöt att gå med i initiativet är knappast själva projektet. Beslutet har drag av byteshandel, skriver Pesu.

Enligt honom kan beslutet kopplas ihop med det förändrades säkerhetsläget kring Östersjön. Ifall det skulle uppstå en kris i Östersjöregionen skulle Frankrike var förpliktat att komma till undsättning.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00