Forskare i USA kämpar för vetenskapen

I dag på lördag tar den amerikanska forskarkåren till gatorna. En jättedemonstration är planerad i Washington, med över 500 systermarscher runtom i landet och resten av världen. Organisatören Jonathan Berman vill uppmuntra forskare att höja rösten och aktivt försöka nå ut till allmänheten. Att hålla sig borta och låta forskningsresultaten misstolkas av politiker funkar inte längre, säger han.

Demonstrationer

LAFAYETTE, INDIANA

Idén föddes på Kvinnomarschen i Washington den 22 januari. Där, i det rosa mösshavet, insåg forskarassistenten Jonathan Berman, som studerar högt blodtryck vid Texas-universitetet, vilken kraft en folkmassa riktigt kan uppbåda. Dagen efter satte han upp en sajt och ett Twitter-konto för en Vetenskapsmarsch tre månader senare. Många hade gått i samma tankar. Efter en vecka hade han en styrgrupp och nära två miljoner anhängare på sociala medier.

Med tanke på president Donald Trumps ifrågasättande av klimatvetenskapen väntade sig Berman inget gott från den nya administrationen. När presidenten lade fram sin budget infriades Bermans värsta farhågor. Trump föreslog djupa nedskärningar för de flesta myndigheter som stödjer forskning och vetenskap, däribland 20 procent för hälsomyndigheten NIH och hela 31 procent för Miljöskyddsmyndigheten EPA. I stället vill presidenten prioritera militären och hemvändande soldater.

Berman hade länge bevittnat hur politiker tagit "ett smörgåsbordsgrepp" på vetenskap och själva valt vilka resultat de anammar. Nu tycker han att förnekandet av forskning håller på att institutionaliseras på ett aldrig förr skådat vis.

– Jag såg det som en kulminering av en trend som pågått i decennier, skriver han i ett mejl.

Global rörelse

Snart fick Berman och hans medorganisatörer Caroline Weinberg och Valorie Aquino fullt upp med att leda en global rörelse. De har rekryterat tiotusentals volontärer, hittat samarbetspartner och samlat in över en miljon dollar för att betala allt från säkerhetsvakter till bajamajor. Hundratals vetenskapsorganisationer har anslutit sig till marschen och universitet runtom i landet har gett sitt stöd. Till de tidigare hör Union of Concerned Scientists.

ALLVAR. Efter president Trumps installation har en stor del av strålkastarljuset hamnat på forskningen som hotas av den nya administrationen. Demonstrationer på många håll ska engagera allmänheten för vikten av vetenskap. Bild: Mattias Lundblad

– Trump har indikerat att han inte kommer att respektera vetenskap, och vi har sett oroande exempel på hur forskning ignorerats, säger UCS energiska forskningschef Gretchen Goldman.

Som exempel pekar hon på att administrationen satt munkavle på tjänstemän på federala myndigheter, med begränsningar i hur de tillåts kommunicera med allmänheten. Till dessa hör miljöskyddsmyndigheten EPA, Jordbruksverket och Inrikesdepartementet.

En anställd på EPA som vill vara anonym berättar hur anställda tvingats stänga ned sina många bloggar för allmänheten. Nu tillåts bara en enda blogg, som styrs från direktören Scott Pruitts kontor. Forskare på myndigheten tvingas att i samtliga kontakter med allmänheten gå via direktörens kontor som är underbemannat, och det av personer som "inte är adekvat insatta i myndighetens ämnesområde". Det har skapat en flaskhals. Även presentationer för konferenser måste först kontrolleras.

– Det finns folk som har avstått från att tala om saker, som klimatförändringar eller regleringar, av oro för den nya administrationen, säger EPA-källan. Ännu vanligare är det att anställda inte ens åkt till konferenser, då direktörsteamet inte hunnit kontrollera deras power point-material.

Det har också blivit svårare att upprätta nya miljöskyddslagar, då presidenten i ett dekret har beordrat myndigheter att ta bort två gamla lagar för varje ny reglering.

– Det är inte rimligt att göra sig av med lagar godtyckligt, men trots det måste vi göra som vi blivit tillsagda, säger källan.

Gömmer undan problemen

På UCS pekar Gretchen på att exempelvis en ny regel kring hanteringen av farlig kiseloxid inom byggindustrin har försenats. Regeln har hamrats fram under flera år tid av arbetarskyddsdepartementet OSHA, men nu har implementeringen skjutits upp.

Många av Trumps föreslagna forskningsnedskärningar är inom klimatområdet. Hit hör Obamas Clean Power Plan, internationella klimatförändringsprogram samt forskning om global uppvärmning.

– Administrationen verkar tänka att om vi inte mäter problemen så behöver vi inte göra något åt dem, säger Gretchen.

Hon fruktar att USA som ett resultat kommer att få sämre beredskap för olika miljöhot. Ett av de många initiativen som Trump vill stoppa är Nasas nya satelliter för att hämta in information om växthusgaser och algblomning.

– Det är som att köpa en ny Lamborghini och köra den rakt ned i havet, säger Jeffrey Dukes, ekologiprofessor och chef för Purdue-universitetets forskningscenter för klimatförändringar. Han ska tala på den lokala marschen i Lafayette, Indiana och tycker att de fyra kommande åren ser mörka ut.

– Jag förväntar mig inte att Trumps budget kommer att gå igenom, men skulle den det vore det närmast en parodi för vetenskapen. Det skulle överge massiva investeringar i såväl infrastruktur som i decenniers träning av forskare. Varför tillbringa åratal med att utveckla fantastiska satelliter som kan ge oss värdefull information, för att sedan i princip slänga dem i soptunnan? Varför bygga upp ett forskningsnätverk kring hälsa för att sedan skära ned så mycket att forskningen inte kan avslutas? Det kommer inte att bota någon, säger han.

"Pinsamt vara amerikan"

I New London, Connecticut bor mellanstadieläraren Michele Shannon som organiserat Facebook-gruppen NL Marches On efter kvinnomarschen, och som ska ned till Washington för att stödja forskarna.

SOLIDARITET. Jättemarschen i Washington stöds av 500 systermarscher över hela världen, bland annat i Helsingfors. Bild: Mattias Lundblad

– Jag har aldrig skämts för att vara amerikan tidigare, men det här är väldigt pinsamt, säger hon om president Trumps budget, muslimförbud och alla andra förehavanden. Till kvinnomarschen hyrde hennes lilla stad två bussar för alla demonstranter, men nu har de haft problem med att ens fylla en buss.

– Jag vet inte, kanske folk är för överväldigade av allt som händer, säger hon.

I universitetsstaden Missoula i Montana organiserar djurlivsdoktoranden Brit Garner den lokala marschen. Hon kände att hon bara var tvungen att göra något.

"Men det viktigaste är vad som händer efteråt", säger Brit, som just startat en icke-vinstdrivande organisation, Missoula Interdisciplinary Science League, för att bygga broar mellan forskare och allmänheten. En gång i månaden ska de arrangera föreläsningar i barer, astronomikvällar och visningar av dokumentärfilmer.

– Många forskare är instängda på sina labb, men om man är såväl vetenskapskvinna som utåtriktad så har man ett ansvar att tala med folk. Även om det bara är över en öl på krogen, säger Brit.

Byggnadsarv kräver vård och goda produkter

På Illby gård i Borgå värnar man om det gamla genom att ta väl hand om sina byggnader. Målningen av karaktärshuset var ett stort projekt, men något man räknar med att ha glädje av länge. 13.6.2019 - 09.39