Hyperlokala medier ersätter inte nedlagda lokalredaktioner enligt forskare – svenskspråkiga vänder sig till finska medier för lokal information

Forskare vid Helsingfors universitet är redaktörer för den vetenskapliga tidsskriften Nordicom Reviews temanummer om hyperlokala medier i Norden. Bild: Ari Sundberg/SPT

Facebook har tagit över en stor del av det lokala informationsflödet i Svenskfinland. Medieforskaren Carl-Gustav Lindén tror ändå att lokaljournalistiken är på väg tillbaka.

Samtidigt som lokala tidningsredaktioner läggs ner växer nya lokala digitala medier fram. Men de så kallade hyperlokala medierna ersätter sällan nedlagda lokalredaktioner i Norden. Det framgår av ett temanummer av den vetenskapliga tidsskriften Nordicom Review.

Redaktörer för temanumret om hyperlokala medier i Norden är Carl-Gustav Lindén, Jaana Hujanen och Katja Lehtisaari vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

– Det finns en lång tradition av hyperlokala medier i Svenskfinland. Vi har bland annat haft när-tv i Österbotten sedan sjuttiotalet, säger Lindén.

Det har funnits en förhoppning om att de hyperlokala medierna ska kunna ersätta de försvunna lokalredaktionerna. Men enligt en av studierna finns hyperlokala projekt vanligtvis på orter där tidningarna eller public service fortfarande har lokalredaktioner.

Nya Östis är ändå ett exempel på en lokaltidning som uppstod efter att Borgåbladet och Östra Nyland slogs ihop och KSF Medias lokalrapportering minskade. I Kyrkslätt vänder sig många svenskspråkiga till Viisykkönen (på svenska: Femtiettan) för lokala nyheter, berättar Lindén.

– Språket spelar en mindre roll när man vill veta vad som händer omkring en.

Facebook blir viktigare

På platser där professionella lokala nyhetsmedier saknas ersätts nyhetskällor ofta med icke-verifierad information som sprids i grupper på sociala medier, enligt en artikel av Gunnar Nygren vid Södertörns högskola.

För information om lokala händelser och evenemang i Svenskfinland har lokala Facebookgrupper tagit över nästen helt, enligt Carl-Gustav Lindén.

– Det har varit fritt fram för Facebook då medierna inte har haft någon lokalbevakning att komma med.

I grupperna delas information om sådant som händer väldigt nära och som berör ens eget liv. De fungerar till exempel som marknadsplatser, för att efterlysa bortsprungna katter eller för att samordna skjutsar.

– På Åland finns en grupp där man delar vargobservationer eller om folk tror sig ha observerat varg, säger Lindén.

Presstöd i Sverige och Norge

Ofta är drivkrafterna bakom små aktörer andra än ekonomiska. Det finns också exempel på att offentliga aktörer, som till exempel kommuner, skapar egna hyperlokala medier. Enligt Lindén kan det i så fall uppstå frågor kring en av journalistikens viktigaste funktioner, den att granska makten.

Samtidigt saknar hälften av Finlands postnummer mediebevakning. Lindén tror att situationen förvärras av att det inte längre finns presstöd i Finland. I Sverige och Norge kan medierna däremot få statsstöd om de når en tillräckligt bred publik.

– I Finland har nästan inga hyperlokala medier ekonomiska ambitioner, medan nästan hälften har det i Sverige.

Etablerade medier satsar samtidigt framgångsrikt på lokaljournalistik i Sverige och enligt Lindén är samma utveckling på gång också i Finland med till exempel Helsingin Sanomats lokaltidningar i Helsingfors, Esbo och Vanda.

– Lokaljournalistiken är på väg tillbaka, säger Lindén.

Kim Herold: ”Motorsängen hjälper mot snarkningarna”

Musikern Kim Herold, även känd från tv-programmet Selviytyjät, har märkt att en bra säng gör det lättare att återhämta sig och att den till och med förebygger idrottsskador. 4.11.2019 - 00.00

Mer läsning