I dag går Korsholm till val om fusion med Vasa – "Det är rätt att fråga invånarna"

Frågan om en fusion mellan Vasa och Korsholm har diskuterats i åratal. Bild: SPT/Ari Sundberg

På söndag går korsholmarna till val för att säga huruvida de vill att kommunen fusioneras med Vasa.

– Jag tycker det är jättespännande, säger fullmäktigeordförande i Korsholm, Carola Lithén (SFP) ett dygn innan vallokalerna öppnas.

– Det känns också bra för att intresset för valet tydligen är väldigt stort.

Hon hänvisar till att drygt 6 100 av närmare 15 000 röstberättigade valt att förhandsrösta.

Frågan om en fusion av Korsholm och Vasa är en långkörare och Lithén har varit aktiv i debatten länge. Hon har varit en spindel i nätet såväl i förberedelserna inför fusionsförhandlingarna som i själva förhandlingarna. Hon har även varit med vid otaliga diskussionstillfällen runtom i kommunen.

Hon säger att man kan se tre övergripande källor till oro bland korsholmarna.

– Det handlar om en oro för att man ska förlora sin närdemokrati, det handlar om en oro för det svenska språket och det handlar om en oro för servicenivån.

Carola Lithén (SFP), kommunfullmäktiges ordförande i Korsholm, säger att hon är glad över att valdeltagandet verkar bli högt. Bild: SPT/Ari Sundberg

Bland fusionsförespråkarna handlar argumenten mer om regionen i stort, säger Lithén.

En kommunal folkomröstning är ett komplement till den representativa demokratin. Det är kommunens fullmäktige som fattar beslut om att arrangera en omröstning men initiativet kan komma även från kommuninvånarna.

I Finland är folkomröstningarna rådgivande. Fullmäktige kan fatta beslut i strid med folkomröstningens resultat.

Den första kommunala folkomröstningen ordnades i Tusby 1991 om en vägplan.

Åren 1991-2016 har 61 kommunala folkomröstningar arrangerats. 55 av dem handlade om kommunsammanslagningar. I 44 fall har fullmäktige följt omröstningens resultat.

Valdeltagandet brukar vara rätt högt, oftast över 70 procent. År 2003 i Mietoinen röstade 87,2 procent om kommunsammanslagningen med Mynämäki.

Erfarenheterna från Finland visar att när resultatet i valet är jämnt brukar fullmäktige inte följa det.

Undantag finns också: I Joutseno röstade 73,3 procent nej till en fusion men fullmäktige valde ändå fusion. I Nurmo röstade 63,1 procent nej till fusion men fullmäktige valde ändå fusionen.

Källa: Marina Lindell, Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi

– Det har varit intressant att notera att fusionsförespråkarnas argument väldigt lite handlat om Korsholm. Det har handlat om arbetstillfällen, om att behålla utbildningsinstitutioner och om att stärka regionen.

Lithén säger att det egentligen inte sagts så mycket konkret om korsholmarnas välbefinnande.

– Folk frågar ju naturligtvis "vad blir bättre för korsholmarna" och då erkänner många att ingenting egentligen blir bättre för korsholmarna. De talar om regionen och om framtiden.

Men de som vill behålla självständigheten talar också om framtiden, enligt Lithén. De talar bara om den på ett annat sätt.

– Man kan säga att målen är desamma men metoderna är olika.

Söndagens omröstning är rådgivande. Lithén säger att hon själv ändå tänker ta resultat till sig.

– Det här är inte min fråga, utan i högsta grad kommuninvånarnas fråga. Jag sitter i fullmäktige på deras uppdrag.

Lokala val ger dålig stämning

– Det är viktigt att beslutsfattarna i fullmäktige motiverar sitt beslut, hur de än väljer att rösta om kommunfusionen efter folkomröstningen, säger Marina Lindell som är forskare vid institutionen för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

Lindell har specialiserat sig i frågor om hur demokrati bäst kan förverkligas i ett samhälle. Hon säger att det i princip är på sin plats med rådgivande folkomröstningar även i en representativ demokrati.

– I en så här stor fråga tycker jag det är rätt att fråga invånarna. Mitt i en mandatperiod är det inte sagt att politikerna vet vilken ståndpunkt folket har, säger Lindell.

Demokratiforskare Marina Lindell säger att det är viktigt med saklig och korrekt information för att ett val ska fungera. Annars kan det gå som i fallet brexit där folk inte visste vad de röstade om. Bild: SPT/Ari Sundberg

Problemet med lokala folkomröstningar likt den på söndag är att de är polariserande.

– Det handlar om att ta ställning för ett ja eller ett nej. Har man inte en stark åsikt kan det bli svårt att veta hur man ska rösta.

I lokala omröstningar ligger frågorna också väldigt nära väljarna, de är känsloladdade och därför uppstår inte sällan starka slitningar i lokalsamhället, säger Lindell.

– Det kan bli ett problem för man måste ju kunna samarbeta även efter valet.

Hon säger att lokalval ofta har ett högt valdeltagande.

– Ett högt valdeltagande och ett entydigt resultat gör det lättare för politikerna att fatta beslut. Om rösterna faller väldigt lika blir det genast svårare att tolka resultatet.

Vid 21-tiden på söndag kväll ska resultatet från den rådgivande folkomröstningen vara klart. Fullmäktige i Korsholm och Vasa ska fatta beslut om fusionen den 2 april.

Yrkesexamen från Prakticum öppnar många dörrar

Studier vid Yrkesinstitutet Prakticum ger nycklar till arbetslivet. Samtidigt kan det också vara en smidig inkörsport till fortsatta studier vid en yrkeshögskola. 4.12.2019 - 00.00

Mer läsning