Forskare: Fragmenterat Europaparlament kan urholka EU:s inflytande

Trots att högerpopulisternas brakseger uteblev i EU-valet lyckades nationalistpartierna befästa sin ställning i ett Europaparlament som nu är mer splittrat än tidigare. Bilden är från EU-kritiska Legas kampanjmöte i Italien. Bild: Miguel Medina(AFP-Lehtikuva

Tudelningen av Europa syns i resultatet i årets EU-val. Den stora skiljelinjen går mellan stad och landsbygd. Det anser experter som diskuterade EU:s framtid på Magmas och EU-kommissionens seminarium på tisdagen.

– Högerpopulisterna har ofta framgång i sådana regioner där vi tycker om att semestra. Det gäller Andalusien, Provence, Skåne och stora delar av Italien. Många röstar på högerpopulisterna för att värna om lokala traditioner och motverka social degradering, säger Nils-Erik Forsgård, chef på tankesmedjan Magma.

Enligt Forsgård handlar det ofta om de perifera områdenas protest mot städerna och den industriella dominans som de står för i ekonomiskt och kulturellt hänseende. Forsgård anser att det är dags att överge nidbilden på högerpopulister som ofta betraktas som lågutbildade män som inte läser böcker.

– I till exempel Tyskland är det många forskare och akademiker som har engagerat sig i högerpopulistiska partier.

Enligt journalisten Markus Leipola är de grönas frammarsch på motsvarande sätt ett urbant fenomen som får stor genomslagskraft i till exempel Helsingfors, München och Dublin.

– Den stora politiska skiljelinjen går mellan stad och landsbygd i dagens EU. Det här mönstret ser man framför allt i Polen där de nationalkonservativa har ett starkt väljarstöd på landsbygden, säger Leikola.

Trots att högerpopulisternas brakseger uteblev i EU-valet lyckades nationalistpartierna befästa sin ställning i ett Europaparlament som nu är mer splittrat än tidigare.

Nils-Erik Forsgård, Tove Lifvendahl, Juha Jokela och Markus Leipola befarar att EU drabbas av en allt starkare tudelning. Bild: SPT/Mikael Sjövall

Medelhavsländernas revansch

Storbritanniens förestående utträde ur EU kommer enligt Forsgård att möblera om den interna maktbalansen så att Medelhavsländerna får ett större inflytande inom EU än tidigare på de nordiska ländernas, Nederländernas och Tysklands bekostnad. Det här kan medföra en förskjutning av värderingar och fokusområden.

– Vi ser redan nu en situation där Frankrike under president Emmanuel Macrons ledning motsätter sig valet av Manfred Weber som ny ordförande för EU-kommissionen, säger Nils-Erik Forsgård.

Macrons motstånd återspeglar också det faktum att det politiska spelfältet har fragmenterats. Den största förändringen efter årets EU-val är att Europeiska folkpartiet EPP och Socialdemokraterna inte längre har majoritet i parlamentet. Det här tvingar dem att samarbeta med Alliansen liberaler och demokrater (Alde) och De gröna för att genomdriva politiska reformer.

– Brexit i kombination med politisk fragmentering kan leda till en situation där de stora medlemsländerna går sin egen väg i utrikespolitiska sammanhang, vilket kan urholka EU:s inflytande, säger programdirektör Juha Jokela på Utrikespolitiska institutet.

Albanien i väntrummet

Utvidgningen av EU kommer sannolikt att stöta på patrull under de kommande fem åren. De som ligger bäst till i EU:s medlemsförhandlingar är Nordmakedonien och Albanien.

– Det skulle ha ett starkt symbolvärde att få med Albanien som muslimskt land i EU, men det är tveksamt om det blir verklighet under denna mandatperiod, säger Leikola.

Valdeltagandet i EU-valet steg från 42 till 51 procent, vilket har bejublats av alla EU-vänner. Valdeltagandet har inte varit lika högt på 20 år.

– Det existerar fortfarande problem med EU:s legitimitet. Nästan hälften av alla röstberättigade valde ju att inte rösta, säger den politiska chefredaktören Tove Lifvendahl på Svenska Dagbladet.

Kvittenser i fokus

Enligt Lifvendahl misslyckades i synnerhet de svenska medierna med att granska den politiska makten och utvärdera vad de politiska partierna i Europaparlamentet har jobbat för.

– I Sverige blir det lätt fokus på irrelevanta sidospår där journalister granskar enskilda Europaparlamentarikers representation eller kollar upp kvitton på resekostnader i stället för att granska hur parlamentarikerna har röstat.

Varför blir det så?

– Det är tidskrävande och arbetsdrygt att utvärdera partiernas och politikernas röstningsmönster under en hel mandatperiod och då ger man sig i stället på de lätta bollarna. Och så ger sådana avslöjanden fler klick på nätet.

Trots att årets EU-val till stora delar var ett klimatval har det enligt Lifvendahl gått troll i klimatfrågan i vårt västra grannland, vilket underblåser den politiska tudelningen.

– Klimatdebatten i Sverige är väldigt emotionell och inkvisitorisk. Människor delas upp i onda och goda, vilket också präglar de politiska partiernas retorik. Klimatdebatten är mycket smartare i Finland, säger hon.

Annons: Förvaringstjänster ny nisch för Grabbarna Flytt

Finlandssvenska företaget Grabbarna Flytt har på sina fem år vuxit så det knakar. Förutom flyttservice och logistiska tjänster åt både privathushåll och företag kan man som nyhet nu också erbjuda förvaring. 14.2.2020 - 10.44

Mer läsning