Forskare: Finskt alkoholförslag går emot nordisk tradition

Försvagat monopol. Alko tappar en del av makten över alkoholförsäljningen när starkare öl snart får säljas i matbutikerna. Bild: Antti Aimo-Koivisto

Eftersom Finland har mer problem kopplade till alkoholkonsumtion än Sverige är förslaget till ny alkohollag förvånande, anser den svenska alkoholforskaren Mats Ramstedt. I ett nordiskt perspektiv är den finska politiken redan nu den liberalaste av länderna som har alkoholmonopol.

STOCKHOLM Ölhyllan i en vanlig matbutik i Sverige fyller betydligt mindre yta än motsvarande i Finland. På Systembolaget är förhållandet däremot det motsatta jämfört med Alko.

Förklaringen är denna: I mataffären säljs enbart öl upp till 3,5 volymprocent. Vill man ha starkare öl är det monopolbutiken – med mer restriktiva öppethållningstider än i Finland – som gäller. "En stor stark", som beställningen på krogen ofta lyder är vanligen det som i Finland kallas mellanöl, alltså 4,7 volymprocent.

Och skillnaden mellan finsk och svensk alkoholpolitik blir ännu större enligt det förslag till ny alkohollag som regeringspartierna i Finland nyligen enades om – rent konkret till exempel så att man i Finland kommer att kunna köpa öl som är två procentenheter starkare än man kan hos grannen i väster i vanlig livsmedelsbutik.

– Det här hade inte alls kunnat gå igenom i Sverige, säger Mats Ramstedt som är forskningsansvarig vi det svenska Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

Han menar att högre tillåten alkoholprocent går emot den långa traditionen att försöka få folk över folk till svagare drycker.

Det finns också en motstridighet i att Finland går in för förändringen – Finland som har den högsta alkoholkonsumtionen i Norden nära Danmarks (statistikföringen skiljer sig åt något, se grafiken).

– Finland har mer problem kopplade till alkohol än vad Sverige har. Ur den synvinkeln är det förvånande att Finland vidtar åtgärder som inte gynnar utvecklingen utan snarare ge upphov till ökad konsumtion, säger Ramstedt.

För ökade tillgänglighet, till exempel de planerade längre öppethållningstiderna på Alko samt att restauranger kan börja sälja ut ölflaskor, ökar förbrukningen.

Högre alkoholhalter gör att den totala mängden alkohol per capita blir högre.

Priset är också centralt. När Finland 2004 sänkte alkoholskatten som ett sätt att förhålla sig till privatimport från Estland, steg konsumtionen med tjugo procent. Den händelsen minns Ramstedt väl och formulerar det som att beslutsfattare i Finland "kanske är vana vid ganska djärva grepp".

Bild: Mikael Bobacka

Norskt förslag

I Sverige finns ingen aktuell politisk diskussion om friare alkoholpolitik. I Norge har Venstre och regeringspartiet Høyre föreslagit att alkoholgränsen för försäljning i matbutiker höjs till 7,5 procent. Det har ändå röstats ned.

Petter Nome som är direktør för Bryggeri- og drikkevareforeningen menar att det beror på att regeringen är beroende av Kristelig Folkeparti som är emot förslaget.

I motsats till den finska branschorganisationen förespråkar den norska inte starkare öl till matbutikerna, med motiveringen att kunskap och också tillräckliga ålderskontroller finns i monopolets affärer.

På Island har Alltinget diskuterat ett avskaffande av monopolet, men frågan har inte gått till beslut. Som kuriosa kan nämnas att tillverkning och försäljning av öl var helt förbjuden ända till 1989.

Danmark skiljer sig från de andra nordiska länderna eftersom landet inte har alkoholmonopol. Politiken är fortfarande den liberalaste i Norden, men också Danmark har infört olika former av restriktioner och regler under åren, menar Thomas Karlsson. Han är specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd och har doktorerat på just nordisk alkoholpolitik.

Om man frånser från Danmark är den finländska alkoholpolitiken den liberalaste i Norden, menar han, och Finland befäster sin ställning ytterligare i och med lagen.

– Folkhälsoaspekten syns inte i förslaget. Det är anmärkningsvärt ur nordisk synvinkel.

Också Sverige funderade, enligt Karlsson, kring millennieskiftet på att sänka alkoholskatten liksom Finland men avstod när man såg effekterna med den kraftigt ökade konsumtionen i Finland.

– Folkhälsopolitiken är mer förankrad hos politikerna. Även de som har ett liberalt synsätt tror på tesen att skadan alltid är större än den nyttan man får av billigare och mer tillgänglig alkohol.

Svagare alternativ

Pekka Puska, tidigare generaldirektör på Institutet för hälsa och välfärd, har i en HBL-intervju han talat för att Finland skulle införa folköl enligt svensk modell.

Men vad är historien bakom det?

Folkölet uppstod som ett alternativ när mellanölet förbjöds i handeln 1977. Det igen skedde efter en tid av vad Eva Lenneman, intendent på Spritmuseum i Stockholm, beskriver som moralpanik.

Mellanölet infördes nämligen 1965 för att få svenskar att gå över från brännvin till öl, som då hade låg status. Till en början fanns ingen åldersgräns och man ansåg fort att speciellt ungdomar började dricka för mycket. Tolv år senare avskaffades ölklassen som fick ha en halt på högst 4,5 procent.

– I stället införde man folkölet som skulle vara tillgängligt för alla.

Med sina mellan 2,8–3,5 procent ansågs det vara lämpligt lagom, men ändå ha mer smak än lättölet. Starkare öl än så förpassades alltså till Systembolaget – och har med tiden kommit att stå för en allt större andel av ölkonsumtionen. Svenskarna har alltså vant sig vid att handla sitt öl i Finlands motsvarighet till Alko.

Förtydligande till grafiken: Statistiken över alkoholkonsumtion per capita och år omfattar alla som är 15 år och äldre i respektive land.

Rättelse: Alkoholkonsumtionen steg med 12,4 procent per person över 15 år mellan 2003 och 2005 när Finland sänkte alkoholskatten. Från 1999 till 2005 var ökningen 18,7 procent, vilket också berodde på ökad alkoholinförsel och inte enbart sänkt skatt

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning