Forskare: Ett aktivt handlande krävs för en jämställd riksdag

Ordföranden för riksdagens kvinnonätverk Eva Biaudet och THL:s Reetta Siukkola och Mia Teräsaho presenterade rapporten om kön spelar roll i riksdagen. Bild: Catariina Salo/SPT

Riksdagsledamöterna är nöjda med jämställdheten inom riksdagen. Men det räcker inte, menar forskare. Till exempel hörs i dag färre genusexperter än förr.

Ända sedan början av 1980-talet har diskursen i Finland varit att jämställdheten mellan könen är helt okej. Det säger forskaren Anne Maria Holli, som också kallar sig yrkesfeminist.

– År 1983 fick vi den första kvinnliga ministern på en annan post än social- och hälsovårdsminister eller undervisningsminister.

Då var det Kaisa Raatikainen som utnämndes till inrikesminister. Många tänkte då att glastaket hade krossats, säger Holli. Det var för nästan fyrtio år sedan.

– Diskursen har varit likadan, med lite olika kryddor, sedan dess.

Förnöjsamhet bland ledamöterna

I dag är riksdagsledamöterna i stort sett nöjda med jämställdheten inom den finska politiken. Det framkommer i en rapport som sammanställts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Trots det finns det enligt rapporten ett behov av ett aktivt jämställdhetsarbete.

Forskaren Anne Maria Holli säger att vår självbelåtna jämställdhetsillusion är ett problem. Bild: Catariina Salo/SPT

Majoriteten av de experter som riksdagens utskott hör i olika frågor är män. Andelen kvinnliga experter har stigit med 7,5 procentenheter sedan 2005, men fortfarande är bara 41 procent kvinnor.

Enligt Reetta Siukola vid THL, som varit med om att sammanställa rapporten, är 10 av 16 riksdagsutskott ändå i balans. Med balans menar hon att andelen kvinnor bland experterna ligger mellan 40 och 60 procent.

I endast ett av utskotten har de kvinnliga experternas andel varit högre än männens sedan 2005.

I Sverige, som är världens mest jämställda land, skanderar de aldrig att de lever i ett jämställt land.

Riktgivande rapport

Ordföranden för riksdagens kvinnonätverk Eva Biaudet (SFP) säger att könsfördelningen 40-60 var en bra grej på 1990-talet.

– I dag tycker jag det känns lite gammalmodigt. Hälften män och hälften kvinnor känns rätt och rättvist.

Stora utskottet: 50 procent

Grundlagsutskottet: 30 procent

Utrikesutskottet: 31,8 procent

Finansutskottet: 40,6 procent

Revisionsutskottet: 38,6 procent

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet: 49,2 procent

Ekonomiutskottet: 33,6 procent

Framtidsutskottet: 40 procent

Förvaltningsutskottet: 42,5 procent

Försvarsutskottet: 45,2 procent

Jord- och skogsbruksutskottet: 29,9 procent

Kommunikationsutskottet: 38,5 procent

Kulturutskottet: 52,9 procent

Lagutskottet: 41,5 procent

Miljöutskottet: 41,5 procent

Social- och hälsovårdsutskottet: 49,1 procent

(Underrättelsetillsynsutskottet fanns inte med i rapporten.)

Hon menar också att 40–60-fördelningar oftast är till männens fördel.

Enligt rapporten är kvinnor underrepresenterade i synnerhet bland experterna från företagslivet och vetenskapen. Forskaren Holli ser det som oroande.

I sin kommentar till rapporten säger hon att expertfördelningen å ena sidan förklaras av samhällsstrukturerna. Som forskare ser hon också att det är problematiskt att man endast hört två genusexperter.

– Det visade sig att genusforskare konsulterades tio gånger mer för tio till femton år sedan.

Aktiv arbete krävs

Hollis största kritik mot rapporten är att svarsprocenten är så låg. Endast 73 av riksdagens 200 ledamöter svarade på THL:s undersökning. Av de manliga ledamöterna svarade en femtedel och av kvinnorna hälften.

– Det går inte att dra hemskt tillförligtliga slutsatser. Men vi ser att det finns en stor skillnad mellan kvinnliga och manliga ledamöters syn på jämställdhet och om de anser att det är något man bör jobba för.

Holli ser den självbelåtna jämställdhetsillusionen som ett av de största problemen. Är man nöjd och tror att jobbet är gjort slår det lätt bakut.

– I Sverige, som är världens mest jämställda land, upplever jag att diskursen är en helt annan. Där skanderar de aldrig att de lever i ett jämställt land, tvärtom är svenskarna oroliga för diskriminering och patriarkatets framfart.

THL:s rapport låter förstå att en stor del av riksdagsledamöterna vill främja jämställdheten i riksdagen. De vill främst öka familjevänligheten och motarbeta trakasserier.

Kvinnonätverkets ordförande Eva Biaudet säger att främjandet av jämställdheten är ett politiskt val.

– Det kräver att vi gör frågorna synliga. Jämställdheten kommer inte av sig själv. Vi måste aktivt begrunda hurdana val vi gör och vem vi lyssnar på.

Eva Biaudet (SFP) säger att 40-60-fördelningen mellan könen känns gammalmodig. Bild: Catariina Salo/SPT

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Lahtismuseer erbjuder guldkantade skidminnen och radio- och tv-nostalgi

Mer läsning