Försäkrad framtid

Bild: Mostphoto.com

Biodiversitet ger är nyttigt både för ekosystemet och för människors hälsa, skriver forskaren Joanna Norkko.

Jordens artrikedom har utvecklats under miljoner år, i takt med att klimatet har förändrats. Periodvis har det varit varmare, periodvis kallare, men arterna har så småningom utvecklats och funnit sin plats i ekosystemet.

Den väsentliga skillnaden till den klimatförändring som orsakats av människan är hastigheten. Arternas livsbetingelser förändras nu med en aldrig tidigare skådad fart och många arter hinner helt enkelt inte med i förändringen, där alternativen är att anpassa sig, flytta eller dö. Det betyder att det främst är vissa typer av härdiga eller väldigt anpassningsbara arter som kommer att klara sig, med en sjunkande biodiversitet som följd. Men varför ska man bry sig?

Varje art bidrar med någonting, någon form av ekosystemfunktion. Vissa utgör viktig föda för andra arter, vissa motverkar erosion genom att binda marken, vissa producerar det syre som vi andas, medan andra är viktiga för att de utgör naturliga fiender för olika sjukdomar eller parasiter.

När dessa ekosystemfunktioner ses ur ett mänskligt perspektiv, det vill säga med avseende på hur nyttiga de är för oss människor, så talar man om ekosystemtjänster. Ett av de hetaste forskningsområdena just nu är kopplingarna mellan biodiversitet och ekosystemfunktioner samt i förlängningen de ekosystemtjänster som är viktiga för människan. Man vet att en hög biodiversitet generellt sätt är positivt för ekosystemen men det har visat sig vara väldigt svårt att påvisa exakt på vilket sätt de olika arterna bidrar till hur ekosystemen fungerar.

Klimatförändringen är ett av de stora globala hoten mot biodiversiteten och den kan även ha negativa effekter på vår hälsa genom att matproduktionen i världen förändras (se artikeln här intill). Den sjunkande biodiversiteten är bekymmersam även av andra orsaker. Man utgår nämligen från att en hög biodiversitet är en bra försäkring mot förändringar i miljön. Om en art försvinner kan en annan snarlik art med snarlika funktioner troligtvis ersätta den försvunna arten. På så sätt kan ekosystemet fortsätta att fungera utan abrupta eller rentav katastrofala förändringar. Till exempel bidrar en hög diversitet av vilda pollinerare till en stabilare pollinering, även i områden där det ännu finns stora mängder tama honungsbin.

Man har även kunnat påvisa att barn som växer upp på landet, bland husdjur, blommor och bin, mera sällan drabbas av allergier än barn som växer upp i urbana miljöer där biodiversiteten i asfaltsdjungeln är betydligt lägre. Den som lever i en artrik miljö har större mängder nyttiga mikrober på huden, i luftvägarna och i matsmältningskanalen vilket hjälper immunförsvaret och förhindrar uppkomsten av allergier.

Därtill vet man att en skogspromenad sänker blodtrycket och hjälper mot stress, man mår helt enkelt bra i både kropp och själ av att vara ute i naturen. Speciellt om också naturen mår bra. Därför är det viktigt att värna om biodiversiteten – det är en av de bästa försäkringar vi kan ha med tanke på framtiden.

Skribenten är filosofie doktor och forskningskoordinator vid Tvärminne zoologiska station, Helsingfors universitet.

Joanna Norkko

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00