Förra Moskvaambassadören: Finland med i Nato och det kvickt

"Vi får inte stirra oss blinda på Sverige." Diplomaten och tidigare Moskva-ambassadören Hannu Himanen anser att Finland inte ska låsa fast sig vid om Sverige stannar utanför Nato eller går med. "Det är bra om också Sverige skulle bli Natomedlem, men Finlands beslut ska inte vara beroende av Sveriges, eftersom vi då bortser från de säkerhetspolitiska realiteterna, säger Hannu Himanen som anser att Finland i brådskande ordning borde ansluta sig till försvarspakten. Bild: LEHTIKUVA / MARTTI KAINULAINEN

Finlands förra ambassadör i Moskva Hannu Himanen vill att Finland så fort som möjligt skickar in en medlemsansökan till Nato. I sin nya essäbok varnar den nypensionerade diplomaten för risker med att presidenten och regeringen har delat ansvar för utrikespolitiken och tycker att presidenten på sikt borde bli ett ceremoniellt statsöverhuvud utan makt.

Som nybliven pensionär ser Finlands förra ambassadör i Moskva, Hannu Himanen, det som sitt kall att ge sig in i den säkerhetspolitiska debatten.

– Förstås skulle det vara lättare för mig att bara tiga, men jag har tänkt mycket på de här frågorna och tycker att det är viktigt att jag delar med mig av mina insikter ifall det finns en beställning på det, säger Himanen som är aktuell med boken Länttä vai itää – Suomi ja geopolitiikan paluu (Väst eller öst – Finland och geopolitikens återkomst) som ges ut av förlaget Docendo.

Hannu Himanen ger sig in i Natodebatten på ett sätt som inte lämnar utrymme för tolkningar och är tydlig med att Finland så fort som möjligt borde skicka in en medlemsansökan till försvarsalliansen Nato.

– Ett medlemskap skulle stärka Finlands eget territorialförsvar och öka den regionala stabiliteten på ett sätt som är fördelaktigt för Finland, skriver ambassadören.

"Dröjer i bästa fall några år"

Hannu Himanen anser att det förändrade omvärldsläget gör att Finland borde skrida till verket fort eftersom det inte går att bli Natomedlem i en handvändning.

– De inrikespolitiska realiteterna är det svåraste hindret och förhandlingarna med alliansen tar den tid de tar. Därför talar vi i bästa fall om några år innan medlemskapet kunde träda i kraft, skriver Himanen som motsätter sig en folkomröstning om Nato med motiveringen att Ryssland skulle försöka påverka valutgången.

– Det förändrade omvärldsläget har stärkt min uppfattning om nyttan med ett medlemskap. Frågan är aktuell och brådskande, skriver Himanen och hänvisar till statsrådets försvarsredogörelse från februari som slår fast att säkerhetssituationen i Finlands närområden har försämrats efter Rysslands annektering av Krim och konflikten i Ukraina.

"Vi ska inte binda upp oss vid Sverige"

Himanen säger att det vore bra om Sverige blev medlem i Nato samtidigt som Finland men tycker att man från finskt håll inte ska hänga upp sig på hur svenskarna gör. Himanen är kritisk till att många finländska debattörer tycker att Finlands Natobeslut är beroende av Sveriges eftersom man då bortser från de förändrade säkerhetspolitiska realiteterna.

Ambassadören anser att den säkerhetspolitiska diskussionen i Finland har snedvridits på grund av att Natoförespråkarna är klart färre än motståndarna i den offentliga debatten.

– Mest framhålls Natomotståndarnas åsikter och dem som på olika sätt undviker att diskutera ett medlemskap. Det har också blivit acceptabelt att gå till personangrepp mot personer som är för Nato. Men i synnerhet nu inför presidentvalet skulle man önska att tiden är mogen för en mångsidigare diskussion.

I boken håller Himanen inte med dem som motsätter sig ett Natomedlemskap med motiveringen att det skulle reta upp Ryssland.

– Det är exakt det här som Ryssland vill åstadkomma med sina påverkningsoperationer: Man vill skrämma oss med negativa följder av ett medlemskap och låter förstå att Ryssland skulle reagera med "tillräckliga" militära åtgärder om Finland blir Natomedlem.

Hannu Himanens bedömning är att avsikten med de ryska hoten är att skapa en gråzon som kan manipuleras och vid behov i konfliktsituationer utnyttjas militärt.

Om Finland blev medlem i försvarspakten Nato skulle det enligt Hannu Himanen betyda att Finlands militära planering måste revideras så att det finns förutsättningar att verka militärt i andra länder, främst i Baltikum. Men enligt Himanen skulle förändringen inte vara dramatisk jämfört med det som redan nu pågår då Finland övar tillsammans med Sverige och Nato i Östersjöområdet.

Illa att presidenten och regeringen har delat ansvar

Förutom Himanens mycket tydliga besked om att han vill se Finland som Natomedlem och det möjligast kvickt, finns det ett annat klart budskap i den nyutgivna boken: Det skärpta säkerhetspolitiska läget i kombination med hur Finlands grundlag är skriven, det vill säga att presidenten tillsammans med regeringen leder utrikespolitiken, kan vara ett problem.

– Finlands dualistiska utrikespolitik fungerar bra i normalsituationer, men i värsta fall kan följden bli en svag och profillös politik, i synnerhet om presidenten och regeringen är av olika åsikt, skriver han.

Himanen varnar för att det under de oroliga omständigheter som just nu råder, kan uppstå dramatiska och överraskande problemsituationer som en följd av att presidenten och regeringen delar på ansvaret.

– En uppspjälkad utrikespolitik är inte förenligt med Finlands nationella intresse. Den enda lösningen på sikt är att frånta presidentens utrikespolitiska maktbefogenheter så att utrikespolitiken leds av en statsministerledd regering och utrikesminister, skriver Himanen som skulle föredra en grundlag där presidenten enbart hade rollen som formellt statsöverhuvud utan maktbefogenheter.

– Då skulle Finland sälla sig till den europeiska huvudfåran bestående av parlamentariska demokratier.

Himanen: Vi måste tala klarspråk

Då Himanen som var Finlands ambassadör i Moskva mellan åren 2012–14 pensionerades från Utrikesministeriet i mars, hörde flera förlag av sig till honom och efterlyste en memoarbok om åren i Ryssland. Men i stället för en självbiografi ville han skriva en essäbok.

– Man kan kanske tycka att tonen i boken är rak, men jag anser att det är den här typen av diskussion som vi i dag behöver i Finland. Jag förstår inte dem som säger att vi måste vara väldigt försiktiga då vi uttalar oss om Ryssland. Man måste få säga som saker och ting är, säger Himanen då HBL kontaktar honom och frågar om de klara ställningstagandena i boken.

Himanen som efter pensioneringen flitigt har anlitats som Rysslandsexpert av olika medier säger att det enklaste vore att hålla tyst.

– Givetvis är jag medveten om att det kan komma negativa reaktioner på boken, men det bryr jag mig inte särskilt mycket om. Jag är oavhängig och har inga politiska band eller ambitioner. Därför har jag inget att förlora eller försvara. Jag hoppas att boken hjälper Finland att föra en rationell och saklig diskussion.

Himanen säger att han inte har tajmat boken så att den utkommer precis samtidigt som valrörelsen inför presidentvalet håller på att ta fart.

– Men jag ansåg inte heller att det fanns skäl att undvika ställningstaganden av det här slaget bara för att vi har ett presidentval på kommande.