Forntidens kor och får föddes upp på svältkur

Kor av östfinsk ras finns fortfarande, men i dag äter de betydligt mer och mångsidigare än under de historiska svältåren.Bild: HBL arkiv / Tor Wennström

Svältdiet vintern lång, och sedan mat i överflöd under sommaren – så levde ursprungsraserna av finsk nötboskap och får, visar ny forskning.

Dagens kor och får lever i lyx och överflöd med näringsrik mat året runt, åtminstone om man jämför med hur de ursprungliga raserna av finsk nötboskap och den finska lantrasen av får utfodrades på medeltiden. Det kan man sluta sig till efter tidernas största isotopanalys av finländskt arkeologiskt material.

Forskare vid Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Stockholms universitet har studerat tänder från 43 individer av kor eller får, av vilka den äldsta härstammar ända från bronsåldern för 3 300 år sedan och den yngsta från 1900-talet. Tänderna har påträffats i södra och östra Finland. Analyser av kol- och kväveisotoper i tänderna visar förbluffande tydligt vad djuren ätit.

– Isotoperna i födoväxterna varierar beroende på om de har vuxit i en skuggig skog, på en solig äng eller på en gödslad åker. Djurens ämnesomsättning reagerar på det, och skillnaderna syns också i isotopanalyser av deras tänder, säger akademiforskaren Auli Bläuer på Naturresursinstitutet.

Studien visar att både ursprungsrasen av finsk nötboskap och den finska lantrasen av får har haft det knapert, i synnerhet under medeltiden. Bara de starkaste individerna klarade av den svält och stress som följde på svåra år.

Forskningen visar att husdjuren, föga överraskande, åt vad som fanns tillgängligt i deras hemtrakter. Skriftliga källor från 1700-talet uppger att korna utfodrades med halm och fåren med torkade lövträdskvistar om vintrarna, men isotopanalyserna visar att kornas och fårens vinterföda knappt alls skilde sig åt.

– När höskörden misslyckades fick all boskap ty sig till torkade kvistar. Djurens svält och fysiologiska stress syns i isotopanalyserna, säger Bläuer.

Under de svåra förhållandena var vintern en sann prövning för djuren, till den grad att de blev mindre till storleken, vilket tyder på ytterst torftig utfodring.

– På vintern gav man dem bara precis så mycket foder att de klarade livhanken. Under sommaren fick de äta så mycket de orkade. Det krävs en hel del av djur att anpassa sig till sådana variationer, säger Auli Bläuer.

Under extremt torra somrar var det knappt om föda på naturängarna, och när det regnade kraftigt drabbades åtminstone strandängar, vilket gick ut över de betande djuren.

Forskarna har samlat ursprungsrasernas arvsmassa i genbanker, för säkerhets skull.

– Som arkeolog är jag benägen att tro att stabila samhälls- eller klimatförhållanden inte varar för evigt. I dag är vår ladugårdslevande boskap ytterst förädlad. Det kan komma att behövas en bredare arvsmassa än vad dagens boskap besitter, säger Auli Bläuer.

”Nu sover jag gott, äntligen!”

Angelina fick dålig sömn men rogivande växter hjälpte henne. "Min livskvalitet är mycket bättre nu" säger hon. 20.9.2018 - 13.33