Förmögen studentkår fyller 150 – artisten M. A. Numminen berättar om sina minnen från det galna året 1968

Ockupationen av Gamla studenthuset pågick under fredliga former i ungefär ett dygn. I brandtalens skottglugg var bland annat de akademiska traditionerna, som många av demonstranterna uppfattade som rigida och föråldrade. Bild: HBL-arkiv

150 år har gått sedan Helsingfors universitets studentkår grundades under tsarens vakande öga. Och för precis 50 år sedan intogs Gamla studenthuset i en spektakulär protestaktion. Inför dubbeljubileet talade HBL med artisten M. A. Numminen som var med i hetluften 1968 och Sebastian Österman, biologistuderande och röstmagnet i delegationsvalet 2018.

Finlands studenter och professorer är ett egensinnigt släkte med potentiellt subversiva idéer. Den analysen gjorde de ryska myndigheterna, som noggrant övervakade aktiviteten vid Kejserliga Alexanders Universitetet, i dag Helsingfors universitet, då dess studentkår grundades 1868.

I internationell jämförelse hade de finländska studenterna en ovanligt stark roll i politiken och kulturen. Många av 1800-talets studenter såg som sin uppgift att gå i bräschen för den finsknationella väckelsen. Studentkårens grundande var en logisk del av samhällsengagemanget.

Studentrörelsen och politisk avantgardism har följts åt, från uruppförandet av Vårt land på Gumtäkts ängar 1848 via det tidiga 1900-talets storstrejk och jägarrörelse till 60- och 70-talens studentrevolter.

Symbolisk revolution vid universitetet. Studenterna krävde en demokratisering av universitetets beslutsfattande och administration. Protesten hade också strukturella orsaker: antalet studenter hade tredubblats under 1960-talet, och en akademisk examen var inte längre en lika säker väg till ett bra jobb. Bild: HBL-arkiv

Studenternas kanske mest kända politiska aktion under 1900-talet är ockupationen av Gamla studenthuset 1968. I år firar studenterna att det gått 150 år sedan kåren grundades och 50 år sedan dess medlemmar på vänsterkanten intog studenthuset och höll brandtal för universitetsdemokrati och en ny värdegrund.

Den showartade aktionen på "Vanha" varade i ungefär ett dygn och förlöpte fredligt, även om högersinnade kastade in rökbomber i salen.

Numminen i händelsernas centrum

Musikerlegendaren Mauri Antero Numminen studerade bland annat sociologi och filosofi vid Helsingfors universitet. Året 1968 väcker livliga minnen hos 78-åringen – han hade många järn i elden under "det galna året".

– Jag hade ett revolutionerande Elkvartett-maskineri med elektroniska klanger. Vi spelade på en stor internationell festival i Bulgarien. I Paris och Berlin revolterade ungdomarna. I Tjeckoslovakien försökte man pröva på socialism med ett mänskligt ansikte, men i augusti anföll Sovjetunionen landet.

Numminen var på plats under ockupationen av Gamla studenthuset i november.

– Elkvartetten spelade i Helsingfors universitets solennitetssal samma kväll som Gamla studenthuset erövrades. Jag gick dit efter konserten, men kunde inte stanna. Nästa dag gick jag dit på nytt och presenterade en ny sång som handlade om Gamla studenthusets erövring. Händelsen var länge det viktigaste samtalsämnet i medierna. Några veckor senare var jag med Anki Lindquist och det svenska bandet Mecki Mark Men i Prag för att ta del i en stor rockfestival.

Trubaduren M. A. Numminen, 28, med gitarren i högsta hugg under revoltåret 1968. Bild: HBL-arkiv

Numminen kände de flesta profilerna som deltog i studenternas protester. Det var en brokig skara av vilka många senare skulle bli rikskändisar. Med fanns bland annat den blivande finanshajen Björn Wahlroos och Erkki Tuomioja, sedermera utrikesminister.

– Den viktigaste frågan för studenterna var att få en egen röst i universitetets förvaltning. En man, en röst. Det förverkligades också, och ledde till många svårigheter vid uni. Man var inte redo för en ny era.

M. A. Numminen betraktade sig som något av en outsider i studentrörelserna, men han var ofta med och spelade på evenemangen. Det gör han ibland än i dag.

– Vänsterpartiernas valseger 1966 piggade upp många ungdomar, som ville vara med på sitt sätt, Man försökte förena politik med att ha skoj. När jag nu för tiden ibland varit på studenternas fester märker jag att de tar dem på allvar. Vi ville ha det kul.

M. A. Numminen har livliga minnen från 1968. Bild: HBL-arkiv/Cata Portin

Tänder till när det gäller

Politisk aktivitet är alltjämt en central del av studentkårens verksamhet, men jämfört med kalla krigets ideologiserade decennier har glöden falnat något, åtminstone om man tittar på deltagandet i delegationsvalen. Under toppåren kunde deltagandet närma sig 70 procent. I årets val röstade bara var tredje studerande.

Biologistuderanden Sebastian Österman befinner sig just nu mitt i studentpolitiken. Han sopade hem flest röster i delegationsvalet och ansvarar för bland annat utbildningspolitik och tvåspråkighet i HUS styrelse.

Österman menar att engagemanget inte försvunnit. Det syns bara inte lika tydligt.

– På 60- och 70-talen genomsyrade politiken all verksamhet. Sedan kom en motreaktion. Studentkårens roll är annorlunda och bredare i dag, och själva universitetet fungerar på ett annat sätt. Internet är förstås en av de största förändringarna. Förr tillbringade man mycket mer tid på campus. I dag är det möjligt att hålla sig för sig själv och studera på distans.

Vad skulle få studenterna på barrikaderna i dag?

– Nedskärningar i utbildningen. Porthania ockuperades till exempel för ett par år sedan när regeringen kapade i universitetets finansiering. När saker går riktigt snett aktiverar sig studenterna. Det dök upp en massa människor jag aldrig sett förut. Men tröskeln är högre i dag och folk har bråttom.

– Terminsavgifter är en likadan fråga. Skulle de införas, då skulle vi se en protestvåg. Detsamma gäller nedskärningar i studie- och bostadsstöd, säger Österman, som själv särskilt brinner för klimat- och miljöfrågor.

Bild: HBL

Intresse- och miljöbevakning

Studentkårens egen finansiella grund är mycket stabil. I själva verket är HUS en av världens mest förmögna studentkårer på grund av tidigt inköpta fastigheter i centrum som ger betydande avkastning. Nyligen gjordes en stor affär där HUS-gruppen köpte Hotell Seurahuone av investeringsbolaget Sponda.

– Jag har svårt att föreställa mig ett samfund med lika mångsidig verksamhet, från grundläggande studentrepresentation till restauranger, föreningslokaler, evenemang och kampanjer, säger Österman.

Biologistuderanden Sebastian Österman sitter i studentkårens styrelse och är mycket aktiv inom studentpolitiken, bland annat i klimat-, miljö– och tvåspråkighetsfrågor. – Tröskeln att aktivera sig är möjligen högre i dag än på 60- och 70-talen, säger han. Bild: Richard Nordgren

Under 150 år har inte bara fastigheternas värde i centrum förändrats. När studentkåren grundades var industrialiseringen bara i sin linda i Finland och universitetet hade färre än tusen studerande. I dag är studerandena 30 000 och studiesystemen digitaliserade.

Förändringstakten eskalerar hela tiden. Österman tror ändå att studentkårens kärnuppdrag kommer att vara desamma också de kommande 150 åren.

– Att binda samman studenter från olika fakulteter och försvara deras intressen och universitetsdemokratin, det kommer att vara lika viktigt i framtiden. Generationspolitiska frågor kommer också att få ännu mer tyngd, alltså att se till att utbildningsstrukturen och studenternas socialskyddssystem är uppdaterade så att studenterna inte hamnar utanför.

– Jag tror också att klimat- och miljöfrågor engagerar allt fler, för miljön utgör grunden för all mänsklig verksamhet.

När vänstersinnade studerande ockuperade Gamla studenthuset försökte högeraktivister sätta käppar i hjulet genom att kasta in rökbomber. Bild: HBL-arkiv

HUS firar sitt 150-årsjubileum i kväll på Gamla studenthuset.

Läs också:

Därför är 1968 unikt men relevant fortfarande

Studenterna bygger hotell i centrala Helsingfors

Finlandssvensk blev röstmagnet i studentval på universitetet

Fakta

Plock ur studenternas historia

1868: Studentkåren grundas

År 1868 hade Helsingfors universitet, eller Kejserliga Alexanders universitetet som det då hette, färre än 1 000 studerande. Då som nu var de uppdelade i nationer. Många upplevde att det behövdes ett gemensamt paraplyorgan för bättre samarbete och intressebevakning. Studenterna hade hållit allmänna möten tidigare, men 1868 blev de officiella och lagliga studentkårsmöten genom kejsaren Alexander II:s förordning.

1870: Studenthuset står färdigt

Studentkåren lät bygga ett eget hus, med hjälp av lån, donationer och insamlingar. En tanke bakom bygget som numera heter Gamla studenthuset var att bättre kunna övervaka studenterna och se till att de inte söp och härjade. Huset, som sedan dess stått värd för fester, möten, baler och ockupationer, invigdes under högtidliga former i november 1870.

Kvinnorna länge i offside

Det dröjde till 1870-talet innan kvinnor fick studera vid Helsingfors universitet. Fram till 1901 var kvinnorna tvungna att anhålla om dispens för sitt kön för att få studera. I ett europeiskt perspektiv var Finland ändå inte sent ute, tvärtom.

Finlands första kvinnliga magister var Emma Irene Åström, som påbörjade sina studier i början av 1870-talet och promoverades till filosofie magister 1882.

Finlands (och Nordens) första kvinnliga läkare, Rosina Heikel, slutförde sin examen redan 1878. Genom en specialförordning var det möjligt för kvinnor att studera vid medicinska fakulteten utan att vara inskrivna vid universitetet.

År 1916 fick kvinnor börja undervisa. Pendeln började långsamt svänga, och i dag studerar fler kvinnor än män vid universiteten.

1910: Nya studenthuset

Studentkåren, vars ekonomi är på uppgång, bygger ett nytt hus med nations- och affärslokaler strax intill det gamla. Kåren förfogar nu över värdefulla fastigheter i den absoluta stadskärnan.

1911: Studentbladet grundas

Nordens äldsta studenttidning utkom med sitt första nummer i december 1911. Det gavs ut på prov under ledning av Vasa nations kurator Artur Eklund.

Experimentet visade sig bli en långvarig framgångssaga, bland annat belönad med Topeliuspriset 1988. Det partipolitiskt obundna Studentbladet utkom som papperstidning fram till 2017, varefter det enbart utkommer digitalt.

1927: Namnbyte

Kåren, som hittills gått under namnet Finlands studentkår, byter namn till Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS). Det beror på att motsvarande kårer grundats vid andra universitet i landet.

1932: Val inrättas

Det växande antalet studenter medför ändringar i beslutsfattandet. I stället för att fatta beslut på allmänna möten utses en delegation på 60 personer genom ett allmänt val där studerandena röstar. Så gör man än i dag.

Byggboom efter världskriget

Studenternas antal fortsätter växa och urbaniseringen tilltar. Studentkåren bygger nya bostadshus i Kampen, Domus Academica.

1953: Mat och dryck för fattiga studenter

Studentkåren börjar med kaféverksamhet för studenter, som senare expanderar till Unicafé-kedjan som i dag har över 20 restauranger.

Ockupationen 1968

1960- och 1970-talen karaktäriseras av politisk radikalisering och ifrågasättande av gamla strukturer. De internationella freds- och proteströrelserna får genklang i Finland, och 1968 ockuperar studenterna Gamla studenthuset, "Vanha". Den politiska manifestationen varar i ett drygt dygn och avslutas i fredliga tecken.

Avpolitisering

Under 1980- och 1990-talet avtar den politiska radikalismen något, men studenternas aktivitet i ämnes- och fakultetsföreningar är stark.

Förmögen kår investerar

HUS är en av världens rikaste studentkårer. Förmögenheten bottnar i fastigheter "utanför centrum" som staden tidigt sålde till studentkåren. Nu ligger byggnaderna i praktiken i stadskärnan. Hösten 2018 gjorde HUS-gruppen till exempel en jätteaffär där man köpte Hotell Seurahuone av fastighetsinvesteringsbolaget Sponda. HUS-gruppens marknadsvärde är över 200 miljoner euro.

Källor: Matti Klinge: Finlands historia 3 (1996), Suomen Kuvalehti, www.sv.hyy150.fi, www.hyy.helsinki.fi, www.helsinki.fi/yliopistonhistoria

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning