Förlängd läroplikt kan bli dyr: "Hoppas att alla pengar inte går till gymnasieböcker"

Olli-Pekka Heinonen, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen, Terhi Päivärinta, utbildningsdirektör vid Kommunförbundet, Li Andersson (VF), undervisningsminister och Olli Luukkainen, ordförande för lärarnas fackförbund OAJ diskuterade förlängd läroplikt på Educa-mässan i Helsingfors på fredagen. Bild: Erik Sandström/SPT

Förlängd läroplikt får beröm, men kostnaderna väcker frågor. Axxells rektor Lena Johansson säger att yrkesskolorna får göra grovjobbet, men är rädd för att resurserna riktas fel.

Regeringen har lovat förlänga läroplikten till 18 år och på fredagen debatterades förslaget på utbildningsmässan Educa i Helsingfors.

– Det här är en historisk reform som kan jämföras med införandet av grundskolan. Det är en reaktion på förändringar i samhället och vi ser på statistiken att man inte längre klarar sig utan utbildning på andra stadiet. Kraven på kunnande ökar hela tiden och det finns en oro för att inte ens utbildning på andra stadiet räcker, men det här är ett steg i rätt riktning, säger Olli Luukkainen, ordförande för lärarnas fackförbund OAJ.

Undervisningsminister Li Andersson (VF) lovar att tilläggsresurser är en del av reformen. Eleverna ska få både stöd och vård för att färre ska avbryta studierna.

– Det största problemet är inte att eleverna inte söker sig till vidareutbildningar, utan vad som händer på andra stadiet, säger Andersson.

Terhi Päivärinta, utbildningsdirektör vid Kommunförbundet, undrar ändå vem som ska betala för de nya förpliktelserna. Enligt Päivärinta finansierar kommunerna i dag en allt större del av andra stadiet.

– Jag är rädd för att förlängd läroplikt innebär nya krav men inte tillräckliga resurser för att uppfylla dem. Till exempel talar man om att andra stadiet ska bli avgiftsfritt, men om det ska beröra alla så blir det väldigt dyrt, säger Päivärinta.

Det finns fortfarande många olösta frågor om läropliktsreformen.

– När beredningen tar nästa steg så kommer vi att komma in i ett träsk av detaljer, men då är det viktigt att minnas varför reformen görs, säger Olli-Pekka Heinonen, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen.

Jan-Mikael Wikström, förbundssekreterare vid Finlands svenska lärarförbund, hoppas att förlängd läroplikt kräver resurser och inte bara förpliktelser. Bild: Erik Sandström/SPT

Oro inom FSL

Finlands svenska lärarförbund (FSL) ser flera utmaningar i samband med att läroplikten ska förlängas. Enligt förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström är grunden till reformen bra, men den ställer också krav på att andra stadiet ska vara kostnadsfritt.

– Vi oroar oss för hur det ska finansieras. Frågan är också om kommunerna har resurser att hantera alla nya skyldigheter, säger Wikström.

Enligt Wikström har grundskolan en central position för att se till att eleverna verkligen klarar av andra stadiet.

– Det behövs speciallärare, elevhandledare och tillräckligt små undervisningsgrupper för att eleverna ska få det stöd de behöver.

För svenskspråkiga kan avstånden mellan yrkesskolor eller gymnasier vara långa, speciellt om man riktar in sig på en specialutbildning.

– Kostnaderna är en öppen fråga med tanke på rätten att söka sig vart man vill.

Lena Johansson, rektor för Axxell, är rädd för att yrkesskolorna kommer att få bära ansvaret för en förlängd läroplikt, medan resurserna används för gymnasieböcker. Bild: Erik Sandström/SPT

Ansvaret på yrkesskolorna

Axxells rektor Lena Johansson är kluven över reformen. Hon säger att det är viktigt att bry sig om dem som blir marginaliserade, men att gruppen är ganska liten.

– Varför dra alla över samma kam?

Enligt Johansson behövs satsningar på svenska kuratorer och psykologer. Ansvaret för vården ligger samtidigt på kommunerna och för Axxell som har verksamhet i flera olika kommuner blir det svårare att samordna pedagogik och vård.

– Det finns personer som mår så dåligt att de inte dyker upp i skolan, som har beroendeproblem eller som har grava inlärningssvårigheter och kanske avbryter studierna på grund av det.

Johansson oroar sig över att yrkesskolorna får göra grovjobbet för att ta hand om eleverna när läroplikten förlängs.

– Jag hoppas att alla resurser inte går till de dyra gymnasieböckerna. Det finns säkert de som inte kan välja gymnasiet för att det är dyrt och det behövs mekanismer för att hjälpa dem. Men måste alla få gratis böcker? Inom yrkesutbildningen har vi inte ens haft böcker på svenska, säger Johansson.

Enligt regeringsprogrammet ska läropliktsåldern höjas till 18 år.

Läroplikten ska inkludera bland annat utbildning på andra stadiet, tionde klasser, folkhögskolor, verkstadsverksamhet, rehabilitering och handledande utbildning.

En förlängning av läroplikten förutsätter att utbildningen på andra stadiet är avgiftsfri.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Bokåret 2021 på Bokström

Mer läsning