Förhandsröstningen börjar: Här är 5 frågor att hålla koll på i Svenskfinland

Väljare studerar valaffischer i Esbo, centralorten i Västra Nylands välfärdsområde. Där sker den huvudsakliga partikampen just i Esbo där över 60 procent av områdets invånare bor. Bild: Heikki Saukkomaa/Lehtikuva

Den 12 januari inleds förhandsröstningen i 21 välfärdsområden. Får SFP majoritet i Österbotten? Hur borgerligt blir Östnyland? Hur mycket kommer Esbo att dominera Västnyland?

Alla röstberättigade fastlandsbor, utom helsingforsarna, kan från och med onsdagen den 12 januari rösta på förhand i välfärdsområdesvalet.

Förhandsröstningen pågår fram till den 18 januari i hemlandet och till 15 januari utomlands. Det finns 900 förhandsröstningsställen som kan hittas på sidan valfinland.fi med mer information om öppettider på varje ställe.

1. Vem röstar – och på person eller parti?

Valdeltagandet förutspås bli lågt. I kommunalvalet i somras var valdeltagandet 55 procent, och de mest alarmerande prognoserna nu rör sig kring 40 procent.

Men deltagandet kan variera mycket i olika grupper. Ett dilemma är att arbetslösa, studerande och personer med lägre utbildning är mer osäkra än andra på om de ska rösta. Samtidigt finns det regioner och röststarka grupper som är mer benägna att rösta.

Bland svenskspråkiga brukar valdeltagandet vara högre än snittet. I en färsk valanalys från tankesmedjan Magma om det svenskspråkiga Finland i välfärdsområdesvalet skriver samhällsanalytikern Mikko Majander att indelningen av områdena är gynnsam för svenskan, men också att de svenskspråkigas valaktivitet ger större tyngd än deras antal annars skulle göra.

Mikko Majander, docent i politisk historia och samhällsanalytiker vid tankesmedjan Magma, har analyserat vad tidigare siffror säger om det kommande valet i svenskspråkiga områden. Bild: Arkiv

I mindre kommuner är det möjligt att valdeltagandet höjs för att få igenom en lokal representation.

Vem som gynnas är däremot inte klart i förväg. Traditionellt har SFP och Samlingspartiets gynnats av lågt valdeltagande, men i det här valet kan också lokalfärg och person påverka.

Anette Karlsson, kandidat för Finlands svenska socialdemokrater i Östnyland, säger under ett seminarium om valet arrangerat av Magma att personval kan väga tungt.

– Man skulle ju alltid hoppas att partiet är det som väger, men i det här valet kan individerna väga mest. Det kan vara för att personen är från den egna kommunen eller en som man känner och vet är trovärdig i själva sakfrågorna. Eftersom det är ett nytt val, och här kanske inte är så laddade frågor, krävs det nästan att det är en person man känner till, säger Karlsson.

Anette Karlsson är kandidat för Finlands svenska socialdemokrater i Östnyland. Bild: Kristoffer Åberg/Arkiv

SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff förutspår att partifärgen kan väga mer i Västnyland och särskilt i en större stad som Esbo. I Österbotten kan det vara viktigare för väljare att rösta på någon från den egna kommunen.

2. Når SFP majoritet i Österbotten?

SFP kan enligt prognoser bli största parti i två områden, Östra Nyland och Österbotten. Enligt Majanders beräkningar har partiet en möjlighet att nå egen majoritet i välfärdsområdet, om man ser på siffrorna från senaste val.

Tar man sommarens kommunalval som grund fick SFP 48,8 procent av rösterna i Österbotten, och i senaste riksdagsval 48,4 procent. Det är darr på ribban – men då ska man räkna in att valdeltagandet kan förändra bilden jämfört med de tidigare valen. I kommunalvalet röstade 60,9 procent av österbottningarna.

Vasa är det klart viktigaste slagfältet för de andra partierna.

3. Vilket parti blir tvåa i Västnyland?

Esbo dominerar kraftigt Västra Nylands välfärdsområde med sin folkmängd – 62 procent av invånarna i hela området. Skillnaden mellan Esbo och övriga kommuner är grovhugget att den partipolitiska striden förs i Esbo och den lokalpolitiska i de övriga kommunerna.

Samlingspartiet fick i kommunalvalet 29,5 procent av rösterna i det blivande välfärdsområdet. Nästa fråga blir alltså vilket parti som kommer tvåa.

Flera partier ligger nära varandra, baserat på kommunalvalet: De Gröna med 15,1 procent, SDP med 14,9, SFP med 12,8 och Sannfinländarna med 11,1.

Om ett lågt valdeltagande gynnar SFP mer än de andra nämnda så strider SFP om en av tätplatserna i Västra Nyland. Även om kampen om styrkeförhållandena sker i Esbo så är den lokala spridningen också intressant. Hangö och Sjundeå hör till de kommuner som kan bli utan representant i områdets fullmäktige.

4. Hur borgerligt blir Östnyland?

Östra Nylands välfärdsområde är det andra område där SFP kan bli störst. I Magmas analys framgår att SFP fick 26 procent av rösterna i området i riksdagsvalet, och drygt 28 procent i kommunalvalet. I kommunalvalet fick dessutom Samlingspartiet en betydligt större andel av rösterna än i riksdagsvalet och blev klar tvåa i hela Östnyland med 20 procent. I riksdagsvalet hade SDP varit tvåa.

En faktor är den stora skillnaden i valdeltagandet, som var 73 procent i Östnyland i riksdagsvalet, och 56,4 i kommunalvalet. Nu kan valdeltagandet bli ännu lägre. Men också enskilda profiler bland kandidaterna kan avgöra mycket.

5. Vem blir utan i Egentliga Finland?

I Egentliga Finland finns hela 27 kommuner, vilket innebär att flera kan bli utan representant i fullmäktige.

Bara tre av kommunerna är tvåspråkiga. Sannfinländarna var i riksdagsvalet störst i valkretsen, men i kommunalvalet nådde partiet tredje plats.

SFP:s partisekreterare Fredrik Guseff påpekar att både Kimitoön och Pargas, där de svenskspråkiga är i majoritet, nu ska ingå i ett större välfärdsområde.

På Kimitoön bor 7 000 personer varav majoriteten är svenskspråkig, men ändå är tröskeln hög att få någon invald.

I Åbo, där omkring 40 procent av områdets invånare bor, är drygt 10 000 svenskspråkiga, omkring fem procent.

"För att kunna försvara svenskans ställning i Egentliga Finlands vårdområde behöver SFP stöd av allierade", noterar Mikko Majander i sin analys för Magma.

Fredrik Guseff och Anette Karlsson understryker samma sak.

– Det är ett utmanande område som kräver mycket samarbete, säger Guseff.

SFP har valförbund med Samlingspartiet i Egentliga Finland och Guseff säger att det är "viktigt att ha bra kontakt" med dem som sannolikt är störst efter valet.

– I sådana områden som Egentliga Finland är det samarbete som är viktigt, och att så många som möjligt av de invalda är tvåspråkiga eller välvilligt inställda. Då kan rösten bli hörd i partigrupperna, och det brukar hjälpa till, säger Anette Karlsson.

Karlsson påpekar ändå att den svenskspråkiga servicen kan bli bättre för dem som nu bor i finskspråkiga kommuner men ingår i ett tvåspråkigt välfärdsområde.

Beställ Veckans kulturplock!

Ett plock från Kulturen varje fredag i din e-post.

Axxell tänker som morgondagens jordbrukare – satsar på samarbete

Mer läsning