Insändare: Förhållandet mellan könen svårt i mångkulturalismen

Bild: Wilfred Hildonen

Man bör öppet kunna diskutera utmaningarna med att kombinera olika kulturer.

Finland står inför likadana utmaningar som Sverige har haft redan under en längre tid. I Sverige finns det en mycket stor grupp invandrare som kommer från en kultur som avviker mycket från den skandinaviska. Där har man försökt sammanpassa mångkultur och likabehandling av medborgarna. Enligt den svenske docenten och forskaren Göran Adamson har man misslyckats i Sverige: målsättningarna att aktivt främja jämlikhet och å andra sidan mångkultur har hamnat i konflikt. Enligt honom är det nästan omöjligt att diskutera detta i "folkhemmet".

Adamson talade nyligen om ämnet vid den internationella Telos-konferensen för politisk filosofi i New York. Adamson påstår att en renodlad "mångkultur" är en motsvarande ideologi som högerextrem nationalism. Enligt honom utgår båda ideologierna från att man idealiserar utvalda folkgrupper som massor: man frånser individuella skillnader, mystifierar etniskt ursprung och tillhörande traditioner samt förfaller till orealistisk nostalgi.

I Sverige har läran om mångkultur blivit en ideologi som man inte får kritisera. Kritiska åsikter stämplas som rasistiska. Om man kritiserar systemet kan man få problem i den svenska universitetsvärlden. Adamson har erfarenhet av detta. Hans bok "Svensk mångfaldspolitik: en kritik från vänster" (2014) gjorde många arga och ledde till problem med arbetsgivaren för honom.

Adamsons påståenden verkar provokativa. Det är dock viktigt att införa en diskussion om detta även i Finland. Uppkomsten av nationella extremrörelser i Europa, gatupatruller och rasistiska attentat har enligt Adamson delvis att göra med det att man inte kan diskutera problemen med mångkultur på ett sakligt sätt. Därför skrider man till direkta aktioner.

I Finland talar bråket mellan "toleranta" och "rasister" om att diskussionen saknas likaså. Detta är farligt. De medborgargarden som "skyddar våra kvinnor och barn" är skrämmande. När den nationella dialogen i försvinner ur samhället börjar man allt mer gå på känsla och föreställningar. Vi vet vad som hände i 1930-talets Tyskland ...

Råder det i Finland en mångkulturell ideologi som idealiserar etniska minoriteter? Inte egentligen, men det finns kanske lösryckta tecken på detta ställvis. I Finland idealiserar åtminstone inte samhället etniska kulturer. Hos oss försöker man sig inte på mångkulturella högskolor, vilket man gjort i Sverige till följd av det uttalande landets regering gjorde 2000. I Finland finns något sådant inte ens i sikte.

Förhållandet mellan könen, särskilt kvinnans ställning och förhållningen till kvinnor, är en svår punkt i mångkulturalismen. I Storbritannien skrev premiärminister David Cameron i The Times (18.1) att det kvinnoförtryck som tillåts i de brittiska muslimsamfunden är "rasism med låga förväntningar". De så kallade toleranta instanserna i Storbritannien går enligt Cameron med på att delta i möten, där männen sitter i mötesrummet och kvinnorna i korridoren, i enlighet med en viss tolkning av islams reglemente. Cameron deklarerar att detta inte längre får vara så. Han kräver att man i Storbritannien i fortsättningen ska "ta seden dit man kommer" när det gäller bemötandet av könen.

Könsrollerna är en del av alla kulturer och religiösa traditioner, och frasen "ta seden dit man kommer" är auktoritär. Bara religionsfriheten ska göra det möjligt för alla att utöva sin religion, såväl i Finland som i Storbritannien. Men det är dock klart att kvinnorna i stambefolkningen – finländarna – ska kunna fortsätta sitt liv enligt de nordiska normerna.

De flesta invandrarmän, som det nu finns nästan tjugotusen av i Finland, torde vara av samma åsikt, oavsett vilken religion de har. Men alla verkar inte ha insett detta. Ett exempel på detta är händelserna i Helsingfors under nyårsnatten. Händelserna i Köln talar om samma sak i Tyskland.

De finländska feministerna har reagerat på den moraliska paniken med att påminna om att även män i stambefolkningen antastar kvinnor. Sant. Det avhjälper dock inte faktumet att en del av männen från Mellanöstern, som eventuellt representerar vissa varianter av den arabiska kulturen, har en annan uppfattning om hur kvinnor ska bemötas än vi i den dominerande kulturen.

Utan dialog får man inget svar på dessa frågor. Eventuellt inte. Man bör öppet kunna diskutera utmaningarna med att kombinera olika kulturer. I det nyaste numret av tidningen "Kirkko ja kaupunki" (28.1) begrundar Elisabeth Rehn inverkan av traumatiseringen i krig på invandrarmännens beteendeproblem. Det är bra: dessa problem försvinner inte genom att man håller tyst om dem utan genom att man begrundar orsakerna till dem och vidtar åtgärder som baseras på att man förstår fenomenet.

Jaana Lähteenmaa Docent, Tammerfors universitet Visstidsanställd forskare, Institutionen för socialvetenskaper, Helsingfors universitet

Bli kock i Axxell

Svenskfinlands kändaste kock, Micke Björklund, har trätt in som mentor och mecenat för Axxells kockutbildning i Karis, för kockutbildningens framtid och Finlands matkultur. 8.10.2019 - 11.40

Mer läsning