Författareföreningen 100 år - "Utan läsare är litteraturen halv"

Författareföreningens ordförande Peter Sandström tror på den nya generationen finlandssvenska författare. Foto: Robert Seger/Moment Bild: Robert Seger/Moment

Den finlandssvenska Författareföreningen firar sina 100 år med matiné och bankett. Ordföranden Peter Sandström blickar framåt med tillförsikt. – Återväxten är det viktigaste för branschen.

Det har gått hundra år och några månader sedan språkforskaren och litteraturhistorikern Werner Söderhjelm lade fram ett förslag om att bilda en författarförening. Med under mötet fanns bland andra författarna Runar Schildt och Hagar Olsson. En av de första medlemmarna i föreningen var Edith Södergran.

Spola framåt ett sekel och vi hittar ordförandeklubban i författaren Peter Sandströms hand. Dagen innan den stora hundraårsfesten ska Sandström sätta sig i bilen och köra från Nykarleby söderut. I Helsingfors väntar en festbankett på restaurang Börs, och före det blir det matiné på Svenska Teatern i Helsingfors.

– Hundra år känns som en respektingivande ålder. Vid ett sådant här jubileum sänder vi en varm tanke till alla som kommit före oss. Föreningen har gjort ett jättejobb för den finlandssvenska litteraturen och för författarna, säger Sandström.

Samtidigt som det är viktigt att känna till sin historia och vara tacksam vill Sandström också blicka framåt.

– Jag tycker att den finlandssvenska litteraturen mår väldigt bra i dag. Det kommer hela tiden fram nya spännande namn och det skrivs inom alla genrer. Dessutom är kvaliteten bra.

Läs också:

Språkstrid, nordisk gemenskap och pengar – författareföreningen fyller 100 år

I en tid där sociala medier tar över en allt större del av vardagen och det som är hänt i dag är glömt i morgon, ser Sandström att litteraturen kan fungera som en motvikt.

– Litteraturen i sig ger utrymme för eftertanke och kontemplation, en möjlighet att vidga sina tankar och miljöer. Vi får inte heller glömma läsaren som en viktig del av det litterära fältet, för om en bok inte läses kan man säga att den bara är halv.

Sandström tror att det finlandssvenska litteraturfältet har stor potential att utvecklas och ser att det finns plats för betydligt fler nya författare i olika åldrar.

– Just nu upplever vi en boom av nya röster. Folk som vill skriva inser att det går att ge ut böcker och det betyder att vi kommer att få en större bredd i framtiden.

Han säger att bredden är det viktigaste för att litteraturens kvalitet på sikt ska stärkas och höjas.

– Jag tror vi har fina dagar framför oss. Vi kommer att se fler författare, och fler författare som anses vara riktigt bra.

Skrivkursen som drivkraft

För ett år sedan såg en ny skrivkurs vid namn Skriftskolan dagens ljus i Svenskfinland. Ett år tidigare startade Västra Nylands Folkhögskola en författarskola som fick fortsättning året efter. Det ordnas skrivkurser på medborgarinstitut och i privat regi. Sandström har själv också undervisat i skrivande på Åbo Akademi.

– Sanningen är att man inte direkt kan lära någon att skriva, men skrivkurser kan göra tre saker. De kan ge potentiella författare bättre rutiner att skriva, ett bättre självförtroende och en väg och verktyg att hitta sin egen röst.

Han säger att kurserna är väldigt viktiga för att framtida debutanter ska hitta sin egen röst. Bland dem som gett ut sina första böcker de senaste åren finns det en stor mängd författare som börjat genom att delta i olika skrivkurser.

Att det finlandssvenska litteraturfältet skulle bli mättat tror Sandström däremot inte på.

– Det är klart att böcker kunde nå fler läsare, men jag tror att fältet är omättligt. Det finns gott om utrymme för nya författare.

Han ser det som en filosofisk fråga också. På sikt är litteraturen viktig för att upprätthålla det svenska språket i Finland.

– Det viktiga är att det finns många olika röster i alla olika genrer, allt från poesi via normprosa och fantasy till essäer och deckare. Barn- och ungdomslitteraturen har en fin återväxt för tillfället.

Att många nya unga författare syns i offentligheten är Sandström glad för. Han menar att ju mer författare syns och ju fler det är som syns, desto mer självförtroende får andra unga författare.

– Återväxten är det viktiga. De som är äldre och kan skriva bra och leverera är viktiga, men utan återväxt är vilken bransch som helst körd. I den finlandssvenska litteraturen är det en massa unga författare på gång, det är därför jag är så positiv inför framtiden.

Fakta

Författareföreningen 100 år

Föreningen grundades 1919 och har i dag närmare 200 medlemmar.

Föreningen har ett kansli i Helsingfors. På kansliet jobbar en verksamhetsledare och en skattmästare.

För att bli medlem ska man ha publicerat minst två originalverk av litterärt värde på svenska.

Författareföreningen driver sina medlemmars ideella samt allmänna och gemensamma ekonomiska intressen och bevakar deras författarrätt.

Föreningen arrangerar också skolbesök, uppläsningar, medlemsresor och seminarier samt deltar i andra litterära projekt.

Författareföreningen delar också årligen ut stipendier.

I samband med jubileet släpps boken Skrivandets villkor och gemenskap – Finlands svenska författareförening 1919–2019, skriven av historikerna Stefan Nygård och Henrika Tandefelt.

Källa: forfattarna.fi

Fräscht grepp på bostadsmarknaden tilltalar unga

17.5.2019 - 16.03